Lezzayer

Si Wikipedia, tasanayt tilellit.
Lezzayer
الجمهورية الجزائرية الديمقراطية الشعبية (ar)
Bando n dzayr Armoiries de l'Algérie (fr)
Bando n dzayr Armoiries de l'Algérie (fr) Suqel

Imseɣret Qassaman

Devise (fr) Suqel «S weɣref i weɣref»
Ansa
Carte
 28°N 1°E / 28°N 1°E / 28; 1

Tamanaɣt Lezzayer
Imezdaɣ
Teɣṛed 43 900 000 (2020)
• Tiineẓẓi n imezdaɣ 18,43 imezdaɣen/km²
Gentilé (fr) Suqel Azzayri, Tazzayrit, Izzayriyen, Tizzayriyin
Tutlayt tunṣibt Taɛrabt
Tamaziɣt tafuṣḥit tazzayrit
Ddin Tineslemt
Tarakalt
Amur seg Tafriqt ugafa, civilisation islamique (fr) Suqel d Amḍal aɛrab
Tajumma 2 381 741 km²
Tezga-d ɣef yiri Ilel agrakal
Isek yeflalen tahat (2 918 m)
Point le plus bas (fr) Suqel Ceṭṭ Melɣiɣ (−40 m)
Tilisa yakked
Asefk amazray
Asnulfu 202 BCE
Événement clé (fr) Suqel
Jour férié (fr) Suqel
Tuddsa tasertayt
Anagraw asertay régime semi-présidentiel (fr) Suqel
Exécutif (fr) Suqel gouvernement de l'Algérie (fr) Suqel
Assemblée délibérante (fr) Suqel Parlement en Algérie (fr) Suqel
• Aselway n Lezzayer Ɛebdelmaǧid Tebbun (19 Duǧember 2019)
• Aneɣlaf amezwaru n tmurt n Lezzayer Aymen Benabderrahmane (fr) Suqel (30 Yunyu 2021)
Corps judiciaire suprême (fr) Suqel Cour suprême (fr) Suqel
Tadamsa
Produit intérieur brut nominal (fr) Suqel 163 472 233 246 $ (2021)
Tadrimt dinar azzayri
Amekzay uglim
Izṭi akudan
Domaine internet (fr) Suqel .dz
Plan de numérotation (fr) Suqel +213
Numéro d'appel d'urgence (fr) Suqel 14 (fr) Suqel, 17 (fr) Suqel, 112 (fr) Suqel, 1548 (fr) Suqel d 1055 (fr) Suqel
Azamul n tmurt DZ
Nniḍen

Tansa n web el-mouradia.dz…

Lezzayer ⴷⵣⴰⵢⵔ (azwel unṣib:ⵜⴰⴳⴷⵓⴷⴰ ⵜⴰⵎⴳⴷⴰⵢⵜ ⵜⴰⵖⵔⴼⴰⵏⵜ ⵜⴰⴷⵣⴰⵢⵔⵉⵜ Tagduda Tazzayrit Tamagdayt Taɣerfant) d tamurt tamaziɣt i d-yezgan deg Tefriqt Ugafa. Tamanaɣt ines d Lezzayer, tiɣremt ugaren tiyaḍ deg umḍan n imezdaɣ. Zgan-d deg tilisa-s seg ugafa ilel agrakal, seg ugafasammer Tunes, seg usammer Libya, seg unẓulasammer Nijir, seg unẓulamalu Mali ak d Muriṭanya, ma s tama tella tamurt n Meṛṛuk.

Lezzayer, i yesɛan tajumma n 2 381 741 km2, d tamurt tamezwarut deg temɣer deg Tefriqt ak d tmura n illel agrakal.

Lezzayer tewwi-d timunent-ines si tmurt n Fṛansa ass n 5 Yulyu 1962, mbed ṭṭraḍ icudden. Nettat d taɛeggale n Tdukli n Iɣlanen, Tadukli n Tmura n Tefriqt, d Tamdunt Taɛṛabt.

Deg tmendawt n Lezzayer yersa-d belli tamurt n Lezzayer d tamurt tineslemt, Taɛṛabt d Tamaziɣt, d annect-a i ibennun tinekkit[Awal 1] n wegdud Azzayri.

Aẓar n yisem[ẓreg | ẓreg aɣbalu]

Tamanaɣt n Lezzayer (Icosium, mbeɛd Al Jazair id yefkan isem Lezzayer).

Isem n tmurt n Lezzayer yusa-d seg yisem n tmanaɣt-ines. Dɣa, caḍen isegziyen i fkan i yisem agi. Asegzi amezwaru yeqqared belli Lezzayer yusad seg Alger, isem aɛewwaj arumi n yisem Alguère s tkatalant. Aneggaru agi yeffɣed si teɛrabt "Ǧazayer", isem i s-yefka Buluɣin mmis n Ziri (neɣ Dziri), win i d-ixelqen tadinastit tazirit ass-nni mmi yesekka tamdint n Lezzayer deg useggas n 960 f agaluz n temdint taqdimt i yesɛan isem s trumant Icosium. Netta yefka-as isem n Lezzayer at Mezɣenna. Asegzi-niḍen yeqqared belli isem n Lezzayer yettwakksed si teɛrabt الجزائر (al-Djaza'ir), asget n جزيرة (Djazira) neɣ « tigzirt », acku Lezzayer tella am tegzirt: yar uneẓruf d yellel.

Amezruy[ẓreg | ẓreg aɣbalu]

Tislamit n Lezzayer[ẓreg | ẓreg aɣbalu]

Ass mi teɣli Rum, yrnan s-deffiris iwendalen, llan Ibizanten imidusen dacu yeğa i wakken ad ilin aṭas n tigeldiwin timaziɣin timecṭaḥ g Arris daɣen, kra degsent ugin y mir-id ussan inselmen jar 665 d 708, g useggas n 665, iɛraben ẓedmen i tikkelt tamenzut f Tafrikt ugafa armi (tamazɣa) g useggas n 683 yeṭṭef Ɛuqba n nafiɛ aḥelli. Cciln azbu n tageldunt Dihya, g aseggas n 708 uɣalen imaziɣen timdefirt maca ɣelben-ten iɛraben, ihi ṭfen tamurt imaziɣen, yǧan ajjed nsen d tutlayt nsen igejdan.

Taslekt tafransit[ẓreg | ẓreg aɣbalu]

Tufad Fransa imerwasen n Bakri d Bucnaq d sebba f aken ad tekcem ar Lezzayer s usagen n Sidi Freǧ g useggas n 1830

Tagrawla n nuwember[ẓreg | ẓreg aɣbalu]

Ass n 31 tuber 1954 llan iserdasen idzayriyen sewjaden (ttheggin) i imenɣi, ggunin (arjan) ass n tatusant n irumiyen imi llan marra deg yiḍ netmaɣra, ttun iman-nsen, maca g idurar iserdasen wten (ssufɣen) tarṣaṣt tamenzut f 00:00, akka i tebda ( tekkmassa) tegrawla n ugdud i yellan ddau uḍar n temharsa (colonisation) n Fransa.


Tewwwi-d azarug -ines ass n 5 yulyu aseggas n 1962, tkecm-itt Fransa di yulyu n 1830 ass mi tella s ddaw n tecḍat n Turk taɛutumanit. Am wakken i s-yenna Ccix Muḥend u Lḥusin:

Ikecm-ed Urumi di ṣṣif
Ad iffeɣ s ssif
Di ṣṣif
Qbel lexrif...

Tedda Lezzayer abrid yeččur s yisennanen tebda amezruy -ines g wass mi tegred tagrawla n umenzu n wember 1954 deg wedrar n Wawras, ymagred ass n tatusant lɛid (adriz) n irumiyen. refden-tt irgazen d tlawin am Ɛebban Remḍan, Ḥusin At Ḥmed, kolonel Uɛemran, Mesṭafa U Bulɛid, Muḥemmed Buḍyaf, Ḥasiba Ben Buɛli, Ferḥat Ɛebbas, Xiḍer, cadhen ismawen-nsen d ayen i d-fkan i Lezzayer.

Tarakalt[ẓreg | ẓreg aɣbalu]

Tamurt n Lezzayer d tamurt tamenzut i meqqren akk ɣef timura n tigrakalin s tajumma ines, d tamurt tis snat i meqqren g timura n umenẓaw n Tafriqt, tesɛa tamurt n Lezzayer g tama n wenẓul amur ameqqran nu unezruf ismis Sehra. deg ugafa, aṭlas atelli

Tarakalt tadeblant[ẓreg | ẓreg aɣbalu]

Tebḍa tamurt n Lezzayer ɣef 58 n twilayin, yal tawilayt tesɛa agraw aɣerfan f ixf nnes lwali. Yal tawilayt tebḍa ɣef asunen, yal asun yebḍa ɣef tɣiwanin. Tikkelt taneggarut i tetwabḍa dyes tamurt n Lezzayer tella deg useggas n 2019.

Tamendawt n Lezzayer n useggas 1963 tebḍa tamurt ɣef 48 n twilayin:

N°= Isem aqbayli Isem aɛṛab Isem aṛumi
1 Adrar أدرار Adrar
2 Cclef الشلف Chlef
3 Leɣwaṭ الأغواط Laghouat
4 Um Lebwaqi أم البواقي Oum El Bouaghi
5 Tabatent باتنة Batna
6 Bgayet بجاية Béjaïa
7 Tibeskert بسكرة Biskra
8 Beccar بشار Béchar
9 Blida البليدة Blida
10 Tubiret البويرة Bouira
11 Tamenɣast تمنراست Tamanrasset
12 Tbesset تبسة Tébessa
13 Tlemsan تلمسان Tlemcen
14 Tyaret تيارت Tiaret
15 Tizi Wezzu تيزي وزو Tizi Ouzou
16 Lezzayer (tamanaɣt) الجزائر العاصمة Alger
17 Ǧelfa الجلفة Djelfa
18 Jijel جيجل Jijel
19 Sṭif سطيف Sétif
20 Sɛida سعيدة Saïda
21 Skikda سكيكدة Skikda
22 Sidi Belɛebbas سيدي بلعباس Sidi Bel Abbes
23 Ɛennaba عنابة Annaba
24 Galma ڨالمة Guelma
25 Qsenṭina قسنطينة Constantine
26 Lemdiyyet المدية Médéa
27 Mestɣanem مستغانم Mostaganem
28 Tamsilet المسيلة M'sila
29 Mɛesker معسكر Mascara
30 Wargla ورڨلة Ouargla
31 Wehran وهران Oran
32 Lbeyyeḍ البيض El Beyedh
33 Illizi إليزي Illizi
34 Burǧ Buɛririǧ برج بوعريريج Bordj Bou Arréridj
35 Bumerdas بومرداس Boumerdès
36 Ṭṭaref الطارف Taref
37 Tinduf تندوف Tindouf
38 Tisemsilt تيسمسيلت Tissemsilt
39 Lwad الوادي El Oued
40 Tixencelt خنشلة Khenchela
41 Suq Ahṛas سوق أهراس Souk Ahras
42 Tipaza تيبازة Tipaza
43 Mila ميلة Mila
44 Ɛin Defla عين الدفلى Aïn Défla
45 Nɛama النعامة Nâama
46 Ɛin Timucent عين تيموشنت Aïn Témouchent
47 Taɣerdayt غرداية Ghardaïa
48 Ɣilizan غيليزان Rélizane

Asegzi n wawalen[ẓreg | ẓreg aɣbalu]

  1. Tinekkit: Identité.

Ẓer daɣen[ẓreg | ẓreg aɣbalu]