Ṭṭelyan

Si Wikipedia, tasanayt tilellit.
Ṭṭelyan
Repubblica Italiana (it)
Italia (it)
Drapeau de l'Italie (fr) Emblème de l'Italie (fr)
Drapeau de l'Italie (fr) Suqel Emblème de l'Italie (fr) Suqel


Imseɣret Fratelli d'Italia (fr) Suqel

Devise (fr) Suqel «aucune valeur»
Yettusemma ɣef Italie romaine (fr) Suqel
Ansa
Carte
 42°30′N 12°30′E / 42.5°N 12.5°E / 42.5; 12.5

Tamanaɣt Roma
Imezdaɣ
Teɣṛed 58 850 717 (2023)
• Tiineẓẓi n imezdaɣ 194,83 imezdaɣen/km²
Gentilé (fr) Suqel Aṭelyan, Taṭelyant, Iṭelyanen, Tiṭelyanin
Tutlayt tunṣibt Taṭelyant
Tarakalt
Amur seg Turuft, Tadukli Tuṛufit d Espace économique européen (fr) Suqel
Tajumma 302 068 km²
Tezga-d ɣef yiri Ilel Aderyati, mer Tyrrhénienne (fr) Suqel, mer Ionienne (fr) Suqel, mer Ligure (fr) Suqel d Ilel agrakal
Isek yeflalen mont Blanc (fr) Suqel (4 808,72 m)
Point le plus bas (fr) Suqel Contane (fr) Suqel (−3,44 m)
Tilisa yakked
Asefk amazray
Yezwar-it royaume d'Italie (fr) Suqel
Asnulfu 18 Yunyu 1946
Jour férié (fr) Suqel
Saint patron (fr) Suqel François d'Assise (fr) Suqel d Catherine de Sienne (fr) Suqel
Tuddsa tasertayt
Anagraw asertay république parlementaire (fr) Suqel
Exécutif (fr) Suqel gouvernement de l'Italie (fr) Suqel
Assemblée délibérante (fr) Suqel Parlement de la République italienne (fr) Suqel
• président de la République italienne (fr) Suqel Sergio Mattarella (fr) Suqel (3 Fuṛaṛ 2015)
• Aneɣlaf amezwaru n ṭṭelyan Giorgia Meloni (fr) Suqel (22 Tuber 2022)
Corps judiciaire suprême (fr) Suqel Cour suprême de cassation (fr) Suqel
Tadamsa
Produit intérieur brut nominal (fr) Suqel 2 114 355 756 914 $ (2021)
Tadrimt Euro
Amekzay uglim
Izṭi akudan
Domaine internet (fr) Suqel .it (fr) Suqel
Plan de numérotation (fr) Suqel +39
Numéro d'appel d'urgence (fr) Suqel 112 (fr) Suqel, 113 (fr) Suqel, 115 (fr) Suqel d 118 (fr) Suqel
Azamul n tmurt IT
Identifiant Nomenclature des unités territoriales statistiques (fr) Suqel IT
Nniḍen

Tansa n web italia.it

Ṭṭelyan neɣ Tagduda Taṭelyant, (s taṭalyanit: Repubblica italiana) tezga-d di Turuft. Ṭṭelyan tekcem di Tadukli n tmura n Turuft. Tutlayt tasirant (tunṣibt) ines d taṭelyant.

Amezruy[ẓreg | ẓreg aɣbalu]

Tamurt n Ṭelyan d tamurt tameqqrant deg umezruy n umaḍal: d agi i tulli tamdint n Roma.

Tarakalt[ẓreg | ẓreg aɣbalu]

Inezwi[ẓreg | ẓreg aɣbalu]

Inezwi n Ṭṭelyan.

Ṭṭelyan tesɛa kraḍ n yeḥricen n anezwu[1] :

Timnaḍin n Ṭṭelyan[ẓreg | ẓreg aɣbalu]

Tagduda n Ṭṭelyan deg-s 20 n timnaḍin[2].

Timnaḍin n Ṭṭelyan, agdud-nsen ed tajumma-nsen (2022)[2]
Temnaḍt Amkan-is Annay Imezdaɣ Tajumma (km²)
Abruzzo 1 273 660 10 831,50
Basilicata 539.999 10.073,11
Calabria 1.844.586 15.221,61
Campania 5.590.681 13.670,60
Emilia-Romagna 4.431.816 22.444,54
Friuli Venezia Giulia 1.197.295 7.932,48
Lazio 5.715.190 17.231,72
Liguria 1.507.438 5.416,15
Lombardia 9.965.046 23.863,10
Marche 1.489.789 9.401,18
Molise 290.769 4.460,44
Piemonte 4.252.279 25.386,70
Puglia 3.912.166 19.540,52
Sardinya 1.579.181 24.099,45
Sičilya 4.801.468 25.832,55
Toscana 3.676.285 22.987,44
Trentino-Alto Adige 1.077.932 13.604,72
Umbria 859.572 8.464,22
Valle d'Aosta 123.337 3.260,85
Veneto 4.854.633 18.345,37

Idles[ẓreg | ẓreg aɣbalu]

Tutlayin[ẓreg | ẓreg aɣbalu]

Nnig n taṭalyanit (d tutlayt tamaddudt ed tanamurt n Ṭelyan), tidersiwin deg Ṭelyan iheddṛen 12 n tutlayin nniḍen steɛṛfen seg uwanak : talbanit, takatalant, talmant, tagrigit, tasluvinit, takrwatit, tafrensist, arpitan, furlan, ladin, tuksitant ed sardu[3].

Tizmilin[ẓreg | ẓreg aɣbalu]

  1. azday s tafransist Le climat en Italie, deg marcovasco.fr.
  2. 2,0 et 2,1 (Taṭalyanit: it) Regioni italiane, deg tuttitalia.it.
  3. azday s tafransist Italie Loi du 15 décembre 1999, no 482, deg axl.cefan.ulaval.ca.