Aller au contenu

Tubiret

Si Wikipedia, tasanayt tilellit.
Tubiret


Ansa
Carte
 36°22′42″N 3°53′33″E / 36.3783°N 3.8925°E / 36.3783; 3.8925Coordinates: 36°22′42″N 3°53′33″E / 36.3783°N 3.8925°E / 36.3783; 3.8925
Awanek anayanLezzayer
TawilaytTawilayt n Tubiret
Tadayra deg LezzayerTadayra n Tubiret
Tamanaɣt n
Imezdaɣ
Teɣṛed 68 545 (2008)
 Taneẓẓi n tɣerfa 537,4 imezdaɣen/km²
Tarakalt
Amur seg Iqbayliyen d Tamurt n Iqbayliyen Tameqqṛant
Tajumma 127,55 km²
Teflel 519 m
Tilisa yakked
Amekzay uglim
Code postal (fr) Suqel 10000

Tubiret neɣ Tuviret (s tifinaɣ: ⵜⵓⴱⵉⵔⴻⵜ s tefrensist : Bouira) d tamdint i d-yezgan deg unẓul-amalu n tmurt n yiqbayliyen, d nettat i d tamanaɣt n temnaḍt n Tubiret.

Amezruy n Tubiret yezga d aḥric seg umezruy n tmurt n Leqvayel; ama d tamdint-a, ama d tamnaḍt-is, sɛan amezruy igerrzen.

Tallit n Numidya

[ẓreg | ẓreg aɣbalu]

Aṭas n lweqt uqbel ma ssersen yiduba isṭerdanen aḍar-nsen deg Tefriqt n Ugafa, Tubiret tella d aḥric seg Tgelda tamaziɣt n Numidya. Aɣref amaziɣ n temnaḍt-a yebna-d yiwet n tmetti i d-yennulfan ɣef tnezzut, s tfellaḥt, d tuqqna lqayen ɣer wakal. Tamenɣiwt-nsen mgal n tḥemla n tmura tiberraniyin - di tazwara d Iṛumaniyen, syin d Waɛraben - tkemmel ass-a am yiwen seg umedya n yimukan n yimezdaɣen inselmen imaḍlanen i yettnaɣen ɣef usnerni d yizerfan.

Tallit n Rruman

[ẓreg | ẓreg aɣbalu]

Llan kra n tɣawsiwin timecṭuḥin seg tallit n Ṛuman, maca ayagi ur d-yettbeggin ara belli tella yiwet n tɣiwant n Ṛuman iǧehden.

Deg lqern amezwaru uqbel talalit n Lmasiḥ, Iṛumyen bnan tamdint n Auzia d amkan aserdasi yesɛan azal. Sakkin, tettwaḥseb d tahrest, imi aṭas n yimezdaɣ i yellan deg-s, yerna tesɛa aṭas n assaɣen ɣer temnaḍin n Cesaria (Cherchell) d Timgad. Iṛumaniyen rnan-d tilin n yiɣallen-nsen di temnaḍt-nni merra i wakken ad d-nnaɣen i yiɣallen n Imaziɣen n Takfarinas, Frawcen (s tefransist Faraxen) deg useggas n 260, d Firmus deg useggas n 370.

Talilit n Ivandalen d tin n Ibizanṭiyen

[ẓreg | ẓreg aɣbalu]

Cwiṭ kan ay d-yeqqimen seg talliyin Ivandalen d tin n Ibizanṭiyen deg temnaḍt-a; ahat yessefk ad d-yili ugar n unadi akken ad nesɛu tamuɣli s lekmal-is ɣef tegnatin i d-yeḍran dagi deg talliyin-nni.

Ẓer daɣen Tamurt n Leqvayel

Listɛmar Aɛrab

[ẓreg | ẓreg aɣbalu]

Listɛmar aɛṛab yesɛa azal meqqren ɣef wakk tamurt n Leqbayel yerna Tubiret ur telli d lxilaf. D ayen i d-yeǧǧan abeddel n tmagit i mazal yettwaḥulfu ass-a deg temnaḍt meṛṛa.

Ẓer daɣen Tamurt n Leqvayel

Listɛmar aṭerki

[ẓreg | ẓreg aɣbalu]
Lberǧ Ḥamza deffir imi yettwaṣeggem.
Lberǧ Ḥamza deffir imi yettwaṣeggem.

Deg tazwara n lqern wis 17, Iṭerkiyen bnan-d yiwen n lberǧ aserdasi ɣer tama n yiwen waɣbalu n waman akken ad ḥerzen tamiwin i d-yezzin fell-as d webrid i d-yettawin ɣer Qsenṭina[1].

Tallit n ussehres afransis

[ẓreg | ẓreg aɣbalu]

Dɣa deg wemkan n yiwen n lberǧ aṭerki, umi semman lberǧ Ḥamza, i d-snulfan lsas n lberǧ n Tubiret deg 1873 sɣur ajiniṛal amajuṛ Wolff d ukulunil Trumelet[2]. Amḍiq-a yuɣal d taɣiwant yettwaḥerzen, sakkin d taɣiwant i ixeddmen s lekmal-is deg wass n 9 yebrir 1879[3].

Deffir n tmunent n Lezzayer: amennuɣ ɣef timagit

[ẓreg | ẓreg aɣbalu]

Taɛṛabt mgal tanekra taqvbaylit

Seld tmunent n Lezzayer, anabaḍ n Lezzayer yeḍfer tasertit n usɛerreb, yeḥbes tutlayt d yidles n imaziɣen s umata d wid n Leqvayel ladɣa. Tubiret, s tmagit-nnes tamaziɣt iǧehden, tuɣal d amḍiq ameqran n umennuɣ. Tiɣriwin n Tafsut n Yimaziɣen n 1980 d Tafsut Taberkant n 2001 sεant tyita meqqren dagi. Ma nruḥ ɣer zdat ɣer 2025, ad nẓer imenɣiyen idelsanen am wi deg yimukan am Katalunya neɣ Kurdistan, anda i ttnaɣen yiɣerfan imecṭuḥen ɣef yizerfan n tutlayt d izerfan isertanen.

Tajuɣrafit

[ẓreg | ẓreg aɣbalu]

Tubiret tezga-d azal n 40 km ɣer wenẓul-utrim n temdint Tizi Wezzu d 114 km ɣer wenẓul-utrim n Vgayet, tezga-d daɣen ɣer wenẓul n udrar n Ǧerǧer deg tmurt n Leqbayel. Deg teɣzi n 525 n lmitrat, tesɛa leɛnaya n tqacuct n wedrar n Tikjda deg ugafa.

Tmuɣliwin n wakal

[ẓreg | ẓreg aɣbalu]

Imḍiqan yellan deg yiwen n uswir n 3 n yikilumitren n Tubiret sseknen-d cwiṭ n yibeddilen deg teɣzi, s umgired ameqran n 149 n lmitrat d teɣzi talemmast d 539 n lmitrat ɣef umḍiq n lebḥer. Ala deg yiwen n uswir n 16 n yikilumitren aydeg ara yaf yiwen ibeddalen n tɣerɣert ibanen (1894 n lmitrat).

Asebdad deg tlemmast n temdint n Tubiret.
Asebdad deg tlemmast n temdint n Tubiret.

Asnerni n yimezdaɣ

[ẓreg | ẓreg aɣbalu]

Imezdaɣ n Tubiret nnernan s tɣawla deg umḍan: seg 18,200 n yimezdaɣ deg 1954 d 16,600 deg 1996 ar 36,500 deg 1987, 52,500 deg 1998 d usekkil deg uṭṭun n 1998 ar 75,086 n yimezdaɣ[4]. Deg-s yella yiwen n uɣerbaz ameqran, tasdawit Mohand Oulhadj.

1880 1884 1954 1966 1987 1998 2008
1,227 2,312 18,174 30,994 53,065 75,086 88,801

Tiɣawsiwin n tdamsa-s ttekkan s umata ɣef useqdec n uzemmur, imendi, d tẓurin[5]. Imsenza, ixeddamen n ufus,​ d wid i d-yettaken leqdic n yal ṣṣenf sbedden iman-nsen deg temdint-a.

Isekla n tzemmurt n Tubiret
Isekla n tzemmurt n Tubiret

Tubiret d tikent akked temdint tafransist n Roubaix.

Igemmamen

[ẓreg | ẓreg aɣbalu]
  • Dreɛ Lexmis
  • Tajnant
  1. « Monographie de Bouira [archive] » s tefransist, yettwasekles deg 25 dujember 2025.
  2. Annuaire général de l'Algérie (Gouillon), 1880, asebter 213, (s tefransist)
  3. Tableau général des communes de plein exercice, mixtes et indigènes des trois provinces, 1892, asebter 6 (s tefransist).
  4. "ALGERIA [Djazaïria] historical demographical data of the urban centers". (s teglizit) Yettwaḥrez seg https://web.archive.org Yettwaḥrez deg wass n 25 dujember 2025.
  5. Bouira, Encyclopædia Britannica, Encyclopædia Britannica Online, Encyclopædia Britannica Inc., 2012, (s teglizit)