Aller au contenu

Tubiret

Si Wikipedia, tasanayt tilellit.
Tubiret


Ansa
Map
 36°22′42″N 3°53′33″E / 36.3783°N 3.8925°E / 36.3783; 3.8925Coordinates: 36°22′42″N 3°53′33″E / 36.3783°N 3.8925°E / 36.3783; 3.8925
Amanaḍ yettwanegmi sɣurErreur Lua dans mw.lua à la ligne 656 : invalid value (nil) at index 1 in table for 'concat'.
Awanek anayanLezzayer
TawilaytTawilayt n Tubiret
Tadayra deg LezzayerTadayra n Tubiret
Tamanaɣt n
Imezdaɣ
Teɣṛed68 545 (2008)
• Taneẓẓi n tɣerfa537,4 imezdaɣen/km²
Tarakalt
Amur segIqbayliyen d Tamurt n Iqbayliyen Tameqqṛant
Tajumma127,55 km²
Teflel519 m
Tilisa yakked
Amekzay uglim
Angal azarar10000

Tubiret neɣ Tuviret (s tifinaɣ: ⵜⵓⴱⵉⵔⴻⵜ s tefrensist : Bouira) d tamdint i d-yezgan deg unẓul-amalu n tmurt n yiqbayliyen, d nettat i d tamanaɣt n temnaḍt n Tubiret.

Amezruy n Tubiret yezga d aḥric seg umezruy n tmurt n Leqvayel; ama d tamdint-a, ama d tamnaḍt-is, sɛan amezruy igerrzen.

Tallit n Numidya

[ẓreg | ẓreg aɣbalu]

Aṭas n lweqt uqbel ma ssersen yiduba isṭerdanen aḍar-nsen deg Tefriqt n Ugafa, Tubiret tella d aḥric seg Tgelda tamaziɣt n Numidya. Aɣref amaziɣ n temnaḍt-a yebna-d yiwet n tmetti i d-yennulfan ɣef tnezzut, s tfellaḥt, d tuqqna lqayen ɣer wakal. Tamenɣiwt-nsen mgal n tḥemla n tmura tiberraniyin - di tazwara d Iṛumaniyen, syin d Waɛraben - tkemmel ass-a am yiwen seg umedya n yimukan n yimezdaɣen inselmen imaḍlanen i yettnaɣen ɣef usnerni d yizerfan.

Tallit n Rruman

[ẓreg | ẓreg aɣbalu]

Llan kra n tɣawsiwin timecṭuḥin seg tallit n Ṛuman, maca ayagi ur d-yettbeggin ara belli tella yiwet n tɣiwant n Ṛuman iǧehden.

Deg lqern amezwaru uqbel talalit n Lmasiḥ, Iṛumyen bnan tamdint n Auzia d amkan aserdasi yesɛan azal. Sakkin, tettwaḥseb d tahrest, imi aṭas n yimezdaɣ i yellan deg-s, yerna tesɛa aṭas n assaɣen ɣer temnaḍin n Cesaria (Cherchell) d Timgad. Iṛumaniyen rnan-d tilin n yiɣallen-nsen di temnaḍt-nni merra i wakken ad d-nnaɣen i yiɣallen n Imaziɣen n Takfarinas, Frawcen (s tefransist Faraxen) deg useggas n 260, d Firmus deg useggas n 370.

Talilit n Ivandalen d tin n Ibizanṭiyen

[ẓreg | ẓreg aɣbalu]

Cwiṭ kan ay d-yeqqimen seg talliyin Ivandalen d tin n Ibizanṭiyen deg temnaḍt-a; ahat yessefk ad d-yili ugar n unadi akken ad nesɛu tamuɣli s lekmal-is ɣef tegnatin i d-yeḍran dagi deg talliyin-nni.

Ẓer daɣen Tamurt n Leqvayel

Listɛmar Aɛrab

[ẓreg | ẓreg aɣbalu]

Listɛmar aɛṛab yesɛa azal meqqren ɣef wakk tamurt n Leqbayel yerna Tubiret ur telli d lxilaf. D ayen i d-yeǧǧan abeddel n tmagit i mazal yettwaḥulfu ass-a deg temnaḍt meṛṛa.

Ẓer daɣen Tamurt n Leqvayel

Listɛmar aṭerki

[ẓreg | ẓreg aɣbalu]
Lberǧ Ḥamza deffir imi yettwaṣeggem.
Lberǧ Ḥamza deffir imi yettwaṣeggem.

Deg tazwara n lqern wis 17, Iṭerkiyen bnan-d yiwen n lberǧ aserdasi ɣer tama n yiwen waɣbalu n waman akken ad ḥerzen tamiwin i d-yezzin fell-as d webrid i d-yettawin ɣer Qsenṭina[1].

Tallit n ussehres afransis

[ẓreg | ẓreg aɣbalu]

Dɣa deg wemkan n yiwen n lberǧ aṭerki, umi semman lberǧ Ḥamza, i d-snulfan lsas n lberǧ n Tubiret deg 1873 sɣur ajiniṛal amajuṛ Wolff d ukulunil Trumelet[2]. Amḍiq-a yuɣal d taɣiwant yettwaḥerzen, sakkin d taɣiwant i ixeddmen s lekmal-is deg wass n 9 yebrir 1879[3].

Deffir n tmunent n Lezzayer: amennuɣ ɣef timagit

[ẓreg | ẓreg aɣbalu]

Taɛṛabt mgal tanekra taqvbaylit

Seld tmunent n Lezzayer, anabaḍ n Lezzayer yeḍfer tasertit n usɛerreb, yeḥbes tutlayt d yidles n imaziɣen s umata d wid n Leqvayel ladɣa. Tubiret, s tmagit-nnes tamaziɣt iǧehden, tuɣal d amḍiq ameqran n umennuɣ. Tiɣriwin n Tafsut n Yimaziɣen n 1980 d Tafsut Taberkant n 2001 sεant tyita meqqren dagi. Ma nruḥ ɣer zdat ɣer 2025, ad nẓer imenɣiyen idelsanen am wi deg yimukan am Katalunya neɣ Kurdistan, anda i ttnaɣen yiɣerfan imecṭuḥen ɣef yizerfan n tutlayt d izerfan isertanen.

Tajuɣrafit

[ẓreg | ẓreg aɣbalu]

Tubiret tezga-d azal n 40 km ɣer wenẓul-utrim n temdint Tizi Wezzu d 114 km ɣer wenẓul-utrim n Vgayet, tezga-d daɣen ɣer wenẓul n udrar n Ǧerǧer deg tmurt n Leqbayel. Deg teɣzi n 525 n lmitrat, tesɛa leɛnaya n tqacuct n wedrar n Tikjda deg ugafa.

Tmuɣliwin n wakal

[ẓreg | ẓreg aɣbalu]

Imḍiqan yellan deg yiwen n uswir n 3 n yikilumitren n Tubiret sseknen-d cwiṭ n yibeddilen deg teɣzi, s umgired ameqran n 149 n lmitrat d teɣzi talemmast d 539 n lmitrat ɣef umḍiq n lebḥer. Ala deg yiwen n uswir n 16 n yikilumitren aydeg ara yaf yiwen ibeddalen n tɣerɣert ibanen (1894 n lmitrat).

Asebdad deg tlemmast n temdint n Tubiret.
Asebdad deg tlemmast n temdint n Tubiret.

Asnerni n yimezdaɣ

[ẓreg | ẓreg aɣbalu]

Imezdaɣ n Tubiret nnernan s tɣawla deg umḍan: seg 18,200 n yimezdaɣ deg 1954 d 16,600 deg 1996 ar 36,500 deg 1987, 52,500 deg 1998 d usekkil deg uṭṭun n 1998 ar 75,086 n yimezdaɣ[4]. Deg-s yella yiwen n uɣerbaz ameqran, tasdawit Mohand Oulhadj.

1880 1884 1954 1966 1987 1998 2008
1,227 2,312 18,174 30,994 53,065 75,086 88,801

Tiɣawsiwin n tdamsa-s ttekkan s umata ɣef useqdec n uzemmur, imendi, d tẓurin[5]. Imsenza, ixeddamen n ufus,​ d wid i d-yettaken leqdic n yal ṣṣenf sbedden iman-nsen deg temdint-a.

Isekla n tzemmurt n Tubiret
Isekla n tzemmurt n Tubiret

Tubiret d tikent akked temdint tafransist n Roubaix.

Igemmamen

[ẓreg | ẓreg aɣbalu]
  • Dreɛ Lexmis
  • Tajnant
  1. ↑ « Monographie de Bouira [archive] » s tefransist, yettwasekles deg 25 dujember 2025.
  2. ↑ Annuaire général de l'Algérie (Gouillon), 1880, asebter 213, (s tefransist)
  3. ↑ Tableau général des communes de plein exercice, mixtes et indigènes des trois provinces, 1892, asebter 6 (s tefransist).
  4. ↑ "ALGERIA [Djazaïria] historical demographical data of the urban centers". (s teglizit) Yettwaḥrez seg https://web.archive.org Yettwaḥrez deg wass n 25 dujember 2025.
  5. ↑ Bouira, Encyclopædia Britannica, Encyclopædia Britannica Online, Encyclopædia Britannica Inc., 2012, (s teglizit)