Tubiret
|
| |||||
|
| |||||
| Ansa | |||||
| |||||
| Awanek anayan | Lezzayer | ||||
| Tawilayt | Tawilayt n Tubiret | ||||
| Tadayra deg Lezzayer | Tadayra n Tubiret | ||||
| Tamanaɣt n | |||||
| Imezdaɣ | |||||
| Teɣṛed | 68 545 (2008) | ||||
| • Taneẓẓi n tɣerfa | 537,4 imezdaɣen/km² | ||||
| Tarakalt | |||||
| Amur seg | Iqbayliyen d Tamurt n Iqbayliyen Tameqqṛant | ||||
| Tajumma | 127,55 km² | ||||
| Teflel | 519 m | ||||
| Tilisa yakked | |||||
| Amekzay uglim | |||||
| Code postal (fr) | 10000 | ||||
Tubiret neɣ Tuviret (s tifinaɣ: ⵜⵓⴱⵉⵔⴻⵜ s tefrensist : Bouira) d tamdint i d-yezgan deg unẓul-amalu n tmurt n yiqbayliyen, d nettat i d tamanaɣt n temnaḍt n Tubiret.
Amezruy
[ẓreg | ẓreg aɣbalu]Amezruy n Tubiret yezga d aḥric seg umezruy n tmurt n Leqvayel; ama d tamdint-a, ama d tamnaḍt-is, sɛan amezruy igerrzen.
Tallit n Numidya
[ẓreg | ẓreg aɣbalu]Aṭas n lweqt uqbel ma ssersen yiduba isṭerdanen aḍar-nsen deg Tefriqt n Ugafa, Tubiret tella d aḥric seg Tgelda tamaziɣt n Numidya. Aɣref amaziɣ n temnaḍt-a yebna-d yiwet n tmetti i d-yennulfan ɣef tnezzut, s tfellaḥt, d tuqqna lqayen ɣer wakal. Tamenɣiwt-nsen mgal n tḥemla n tmura tiberraniyin - di tazwara d Iṛumaniyen, syin d Waɛraben - tkemmel ass-a am yiwen seg umedya n yimukan n yimezdaɣen inselmen imaḍlanen i yettnaɣen ɣef usnerni d yizerfan.
Tallit n Rruman
[ẓreg | ẓreg aɣbalu]Llan kra n tɣawsiwin timecṭuḥin seg tallit n Ṛuman, maca ayagi ur d-yettbeggin ara belli tella yiwet n tɣiwant n Ṛuman iǧehden.
Deg lqern amezwaru uqbel talalit n Lmasiḥ, Iṛumyen bnan tamdint n Auzia d amkan aserdasi yesɛan azal. Sakkin, tettwaḥseb d tahrest, imi aṭas n yimezdaɣ i yellan deg-s, yerna tesɛa aṭas n assaɣen ɣer temnaḍin n Cesaria (Cherchell) d Timgad. Iṛumaniyen rnan-d tilin n yiɣallen-nsen di temnaḍt-nni merra i wakken ad d-nnaɣen i yiɣallen n Imaziɣen n Takfarinas, Frawcen (s tefransist Faraxen) deg useggas n 260, d Firmus deg useggas n 370.
Talilit n Ivandalen d tin n Ibizanṭiyen
[ẓreg | ẓreg aɣbalu]Cwiṭ kan ay d-yeqqimen seg talliyin Ivandalen d tin n Ibizanṭiyen deg temnaḍt-a; ahat yessefk ad d-yili ugar n unadi akken ad nesɛu tamuɣli s lekmal-is ɣef tegnatin i d-yeḍran dagi deg talliyin-nni.
Ẓer daɣen Tamurt n Leqvayel
Listɛmar Aɛrab
[ẓreg | ẓreg aɣbalu]Listɛmar aɛṛab yesɛa azal meqqren ɣef wakk tamurt n Leqbayel yerna Tubiret ur telli d lxilaf. D ayen i d-yeǧǧan abeddel n tmagit i mazal yettwaḥulfu ass-a deg temnaḍt meṛṛa.
Ẓer daɣen Tamurt n Leqvayel
Listɛmar aṭerki
[ẓreg | ẓreg aɣbalu]
Deg tazwara n lqern wis 17, Iṭerkiyen bnan-d yiwen n lberǧ aserdasi ɣer tama n yiwen waɣbalu n waman akken ad ḥerzen tamiwin i d-yezzin fell-as d webrid i d-yettawin ɣer Qsenṭina[1].
Tallit n ussehres afransis
[ẓreg | ẓreg aɣbalu]Dɣa deg wemkan n yiwen n lberǧ aṭerki, umi semman lberǧ Ḥamza, i d-snulfan lsas n lberǧ n Tubiret deg 1873 sɣur ajiniṛal amajuṛ Wolff d ukulunil Trumelet[2]. Amḍiq-a yuɣal d taɣiwant yettwaḥerzen, sakkin d taɣiwant i ixeddmen s lekmal-is deg wass n 9 yebrir 1879[3].
Deffir n tmunent n Lezzayer: amennuɣ ɣef timagit
[ẓreg | ẓreg aɣbalu]Taɛṛabt mgal tanekra taqvbaylit
Seld tmunent n Lezzayer, anabaḍ n Lezzayer yeḍfer tasertit n usɛerreb, yeḥbes tutlayt d yidles n imaziɣen s umata d wid n Leqvayel ladɣa. Tubiret, s tmagit-nnes tamaziɣt iǧehden, tuɣal d amḍiq ameqran n umennuɣ. Tiɣriwin n Tafsut n Yimaziɣen n 1980 d Tafsut Taberkant n 2001 sεant tyita meqqren dagi. Ma nruḥ ɣer zdat ɣer 2025, ad nẓer imenɣiyen idelsanen am wi deg yimukan am Katalunya neɣ Kurdistan, anda i ttnaɣen yiɣerfan imecṭuḥen ɣef yizerfan n tutlayt d izerfan isertanen.
Tajuɣrafit
[ẓreg | ẓreg aɣbalu]Amkan
[ẓreg | ẓreg aɣbalu]Tubiret tezga-d azal n 40 km ɣer wenẓul-utrim n temdint Tizi Wezzu d 114 km ɣer wenẓul-utrim n Vgayet, tezga-d daɣen ɣer wenẓul n udrar n Ǧerǧer deg tmurt n Leqbayel. Deg teɣzi n 525 n lmitrat, tesɛa leɛnaya n tqacuct n wedrar n Tikjda deg ugafa.
Tmuɣliwin n wakal
[ẓreg | ẓreg aɣbalu]Imḍiqan yellan deg yiwen n uswir n 3 n yikilumitren n Tubiret sseknen-d cwiṭ n yibeddilen deg teɣzi, s umgired ameqran n 149 n lmitrat d teɣzi talemmast d 539 n lmitrat ɣef umḍiq n lebḥer. Ala deg yiwen n uswir n 16 n yikilumitren aydeg ara yaf yiwen ibeddalen n tɣerɣert ibanen (1894 n lmitrat).
Imezdaɣ
[ẓreg | ẓreg aɣbalu]
Asnerni n yimezdaɣ
[ẓreg | ẓreg aɣbalu]Imezdaɣ n Tubiret nnernan s tɣawla deg umḍan: seg 18,200 n yimezdaɣ deg 1954 d 16,600 deg 1996 ar 36,500 deg 1987, 52,500 deg 1998 d usekkil deg uṭṭun n 1998 ar 75,086 n yimezdaɣ[4]. Deg-s yella yiwen n uɣerbaz ameqran, tasdawit Mohand Oulhadj.
| 1880 | 1884 | 1954 | 1966 | 1987 | 1998 | 2008 |
|---|---|---|---|---|---|---|
| 1,227 | 2,312 | 18,174 | 30,994 | 53,065 | 75,086 | 88,801 |
Tadamsa
[ẓreg | ẓreg aɣbalu]Tiɣawsiwin n tdamsa-s ttekkan s umata ɣef useqdec n uzemmur, imendi, d tẓurin[5]. Imsenza, ixeddamen n ufus, d wid i d-yettaken leqdic n yal ṣṣenf sbedden iman-nsen deg temdint-a.

Tubiret d tikent akked temdint tafransist n Roubaix.
Igemmamen
[ẓreg | ẓreg aɣbalu]- Dreɛ Lexmis
- Tajnant
Iɣbula
[ẓreg | ẓreg aɣbalu]- ↑ « Monographie de Bouira [archive] » s tefransist, yettwasekles deg 25 dujember 2025.
- ↑ Annuaire général de l'Algérie (Gouillon), 1880, asebter 213, (s tefransist)
- ↑ Tableau général des communes de plein exercice, mixtes et indigènes des trois provinces, 1892, asebter 6 (s tefransist).
- ↑ "ALGERIA [Djazaïria] historical demographical data of the urban centers". (s teglizit) Yettwaḥrez seg https://web.archive.org Yettwaḥrez deg wass n 25 dujember 2025.
- ↑ Bouira, Encyclopædia Britannica, Encyclopædia Britannica Online, Encyclopædia Britannica Inc., 2012, (s teglizit)
