Libya
| دولة ليبيا (ar) | |||||
|
|||||
|
| |||||
|
| |||||
| Imseɣret | Izli anamur alibi | ||||
|
| |||||
|
| |||||
| Ansa | |||||
| |||||
| Tamanaɣt | Ṭrables | ||||
| Imezdaɣ | |||||
| Teɣṛed | 6 678 567 (2018) | ||||
| • Tiineẓẓi n imezdaɣ | 3,8 imezdaɣen/km² | ||||
| Tutlayt tunṣibt | Taɛrabt | ||||
| Tarakalt | |||||
| Amur seg | Tafriqt ugafa | ||||
| Tajumma | 1 759 541 km² | ||||
| Tezga-d ɣef yiri | Ilel agrakal | ||||
| Isek yeflalen |
Bikku Bitti (fr) | ||||
| Point le plus bas (fr) |
Sabkhat Ghuzayyil (en) | ||||
| Tilisa yakked | |||||
| Asefk amazray | |||||
| Yezwar-it |
Jamahiriya arabe libyenne (fr) | ||||
|
15 Ɣuct 1551: Eyalet de Tripolitaine (fr) 24 Duǧember 1951: Royaume de Libye (fr) 1 Ctember 1969: République arabe libyenne (fr) 2 Meɣres 1977: Jamahiriya arabe libyenne (fr) | |||||
| Tuddsa tasertayt | |||||
| Anagraw asertay | Tagduda | ||||
| Assemblée délibérante (fr) |
Chambre des représentants (fr) | ||||
| • Chairman of the Presidential Council (en) |
Mohamed Menfi (fr) | ||||
| • Premier ministre de la Libye (fr) |
Abdelhamid Dabeibah (fr) | ||||
| Tadamsa | |||||
| Produit intérieur brut nominal (fr) | 39 798 423 941 $ (2021) | ||||
| Tadrimt |
dinar libyen (fr) | ||||
| Amekzay uglim | |||||
| Izṭi akudan |
| ||||
| Domaine internet (fr) |
.ly (fr) | ||||
| Plan de numérotation (fr) | +218 | ||||
| Numéro d'appel d'urgence (fr) |
190 (fr) | ||||
| Azamul n tmurt | LY | ||||
Libya d tamurt d-yezgan di tefriqt ugafa. Tesɛa 1,759,540 ikilumitren². Tettwazdeɣ s wazal n 6 yimleyan. Amur ameqran d aneẓruf. Isem ines unṣib : Awank n Libya. Isem-ines yettwasen seg yekka-d seg tmaziɣt. Imezdaɣ-ines imezwura d imaziɣen, ttwasnen seg tallit n imaṣriyen iqburen s yisem n Libu.
Tamanaɣt n Libya d Ṭrables. Tutlayt tunṣibt d taɛrabt wanag Imaziɣen yellan deg wedrar N Infusen rwan lḥif imi tutlayt-nsen tettwagdel uqbel Tanekra n 2011.
Libya zik tella d tamurt n Taɛutmanit, qqaren-as " Tamurt n Tripoli ". Deg useggas n 1911, tella d tamnaḍt n Iṭalyanen alamma d asmi i d-tekkes deg useggas n 1943 dɣa tettusemma tageldit n Libya. Deg useggas n 1969, ad d-teffeɣ yiwet n tegduda, ad yili d aselway-is amezwaru d Muammar Lqaddafi, i d-yessekren amennuɣ ɣef ugellid n Libya Idris El-Sennusi. Deg useggas n 2011, ad d-teɣli tegrawla n 17 Fuṛar, ara d-yessekren aselway n Qaddafi (i yettwanɣan deg 20 Tubeṛ 2011). Seg yimir-nni, tamurt n ur d-tettili d amḍebber n tmurt.
Timdinin Timeqranin
[ẓreg | ẓreg aɣbalu]Tamnaṭ n Ṭrables
[ẓreg | ẓreg aɣbalu]- Ṭrables
- Miṣrata
- Zzaweyya
- Zliten
- Lxums
- Ṣabrata
- At Willul (Zwara)
- Tajura
- Tarhuna
- Surt
- Ɣeryan
- Msallata
- Bni Walid
- Leǧmil
- Surman
- Nufaliya
Fezzan
[ẓreg | ẓreg aɣbalu]Barqet
[ẓreg | ẓreg aɣbalu]Tanekra n 2011
[ẓreg | ẓreg aɣbalu]Yekker-d wegdud alibi i wakken ad isuffeɣ Mɛemmer Lqeddafi, aselway n Libya seg 1969. S tallalt n tdukkla n tmura i ddukklen (ONU) akked OTAN, xemsa n wayyuren agdud alibi yessaweḍ ad yekcem Ṭrables.
