Bgayet

Si Wikipedia, tasanayt tilellit.
Bgayet


Ansa
Carte
 36°45′04″N 5°03′51″E / 36.7511°N 5.0642°E / 36.7511; 5.0642Coordinates: 36°45′04″N 5°03′51″E / 36.7511°N 5.0642°E / 36.7511; 5.0642
Awanek anayanLezzayer
TawilaytTawilayt n Bgayet
TadayraTadayra n Bgayet
Tamanaɣt n
Imezdaɣ
Teɣṛed 176 139 (2008)
• Tiineẓẓi n imezdaɣ 1 465,14 imezdaɣen/km²
Tarakalt
Tajumma 120,22 km²
Tezga-d ɣef yiri Ilel agrakal
Teflel 949 m
Asefk amazray
Yezwar-it Saldae (fr) Suqel
Événement clé (fr) Suqel
Amekzay uglim
Code postal (fr) Suqel 06000
Izṭi akudan
Nniḍen

Tansa n web communedebejaia.org

Bgayet d tamanaɣt udem-is akk d usagen meqqren n tmurt n leqbayel. S wazal n 1, 000 000 n imezdaɣ (2006) Bgayet d rruḥ (iman) n wegdud aqbayli. Sennig n teglest armi d tura, Bgayet ttmmehreged yakk imdanen i tt-izedɣen neɣ i tt-iqurben.

Amezruy[ẓreg | ẓreg aɣbalu]

Bgayet,Vgayet n zik

Amezruy n Bgayet iɛeddad luluf n yiseggasen, deg umezruy atrar, deg tlemmast n leɛmer akked wakud atrat; ayagi merra yennejmaɛ-d tiḥkayin akk d tumgisent ɣef yiwet n temdint i yellan akbab n wasartu n ugdud amaziɣ.

Bgayet; tunzart, d umyi, tahregt, idammen n tudert n ugdud aqbayli, amarrezg-ik kečč i tt-izedɣen!

Bgayet gar lebḥer akk d igenwan, gar ass-a d uzekka, izri akk d imal. Tamurt n Yiṭij i d-t-yexttar-ren di yal zzman.

Di tazwara Bgayet tella d yiwet n tmurt i yexlan. Amdan iban-d deg Bgayet azal n 5000 n yiseggasen uqbel n lweqt-nneɣ; Homo sapiens (s tutlayt Talaṭinit, lemɛna-s: “amdan amusni” neɣ " amdan n tussna").

Numidia[ẓreg | ẓreg aɣbalu]

Deg wakud n Numidia, Bgayet ur tesɛi ara azzal meqqṛen imi tella tebɛed aṭas ɣef Sirta (tamanaɣt n Numidia).

Ifniqen[ẓreg | ẓreg aɣbalu]

Ifniqen llan uqbel kullec d agdud amzenzu. Ɣur-sen Bgayet tella d yiwen n umkan anda zemren ad zzenzen lqecc-nsen, ad myibdalen tiɣawsiwin d imezdaɣ n tmurt, akked ubrid yelzzm-asen ad ɛeddin am wakken ad kemmlen ɣer leswaq n tmura-nniḍen, mazal yella armi d tura yiwen n lmersa afniqi deg "Azraruḥ" (yeqreb ɣer Wedrar Ufarnu).

Ṛṛuman[ẓreg | ẓreg aɣbalu]

Seddaw Listiɛmar Arumani, mbeɛd lexsara n Yugurten, Bgayet tettusemma Saldae, tella d yiwet n temdint n tastaɣt n lɛesker n Roma. Saldae tesɛa azal meqqren deg temnaḍt tarumanit n Mureṭanya Caesariensis.

Tilin n Rruman deg Bgayet ur tesɛi lehna imi aḥric ameqqran n Yimaziɣen ugin-ten.

Lameɛna Irumaniyen bnan-d anagrawa n waman iwakken ad awin aman ɣer tmiwa anda i ten-ḥwaǧen yimezdaɣ Irumaniyen n Saldae. Anagrawa-ya yettusemma “aqua ducere” (aqueduc s Tefransist)

Aṭas n lbenyan Arumani i d-mazal ar tura, ur yeɣli ara, am temdint n Timgad.

Saldae tella daɣen d yiwet n temdint deg tmasiḥit i yesɛan ugar n 690 n leǧwameɛ.

Irumaniyen sxedmen-d tasertit n takrit akked n aseɣred, fkan-d tiɣermi tarumanit i wid akk i yesteɛrfen s uɣmar arumani, dɣa mbeɛd leqrun n tilin deg Tefriqt Ugafa, aḥric ameqqran n lɛesker n Roma deg Tefriqt llan d Imaziɣen, imi lxedma deg lɛesker n Roma tella d yiwen n ubrid ɣef tiɣermi tarumanit; ɣef wayagi ma ad nẓer ɣef leqbur n uḥeric ameqqran n lɛesker irumaniyen deg Tefrqit ad naf d ismawen imaziɣen i sɛan.

Iwandalen[ẓreg | ẓreg aɣbalu]

Iwandalen rran Saldae d tamanaɣt-nsen (429-534) imi d-kecmen deg useggas n 429, Saldae tella d yiwet gar temdinin i yesɛan ccan deg umenkad Arumani ɣef wayagi lexsara-ines tella d yiwet n twaɣit ɣef ugdud Arumani.

Iwandalen ǧǧan-d aḥric ameqqran n lɛesker deg Saldae imi d asutel n tzermant mgal ayen yeqqimen deg umenkad arumani ay tella.

Di lweqt-nni imezdaɣ n Saldae llan d Ibiẓanṭiyen akked kra n Yimaziɣen kan.

Iwandalen ur dumen ara deg Bgayet imi deg useggas n 534 Ibiẓanṭiyen kecmen ɣer Saldae ssufɣen-d Iwandalen ɣer berra, steɛmren Tafriqt Ugafa.

Ibiẓanṭiyen[ẓreg | ẓreg aɣbalu]

Amenkad Abiẓanṭi idum-d deg Tefriqt n Ugafa seg 534 armi i yexser amgaru mgal Aɛraben wid-a bdan ṭrad d Listiɛmar n Tefriqt deg wagim wis VIII (wis tmanya) (azal n 642 -705). Ibiẓanṭiyen s tzemmalt-nsen ur tɛettlen ara imi negren isutal n Yiwandalen deg Saldae. Gar tamawt, ladɣa lwandalen xesren ayen sɛan deg Tefriqt, qqimmen deg Bgayet, ɛacen gar Yimaziɣen armi ur uɣalen ur ttwaɛqalen ara merra imi d Imaziɣen tura i yellan. Ayagi merra d ayen i d-yeḍran ɣef Iṛumaniyen akked Ibiẓanṭiyen daɣen; ayagi d lwert aqdim n ugdud amaziɣ ur zmiren ad t-nekren.

Aɛraben[ẓreg | ẓreg aɣbalu]

Listiɛmar aɛrab d listiɛmar i d-yeǧǧan tikta meqqren akter n wiyaḍ ɣef umezruy n Yimaziɣen. Aɛraben xellfen Ibiẓanṭiyen deg useggas n 705 armi deg uzal n 972. Listiɛmar aɛrab n tmurt n Yimaziɣen d yiwet n twaɣit i d-yellan ɣef Yimaziɣen di tazwara armi rebḥen tilelli-nsen deg wagim wis VIII.

Takrit n Waɛraben ur tzgir ara tirrugza n Yimaziɣen, lameɛna Imaziɣen llan ɛyan imi nnuɣen aṭas n yiseggasen mgal aɛdawen i d asen-d-yezzin di yal tama, daymi xesren amgaru mgal Aɛraben.

Imaziɣen kemmlen aṭas n leqrun mbeɛd amgar-nsen mgal aɛeraben seg umkan ɣer wayeḍ, mgal yiwet n tgeldit taɛrabt ɣer tayeḍ, armi deg yiseggasen n (9721148) imi yiwet n tgeldit tamziɣt, Iziriyen (9721148) s timelwi n Ziri mmi-s n Mennad, teṭṭef-d tazmert deg Lezzayer. Tallit-agi tella d yiwet n tallit ur nesɛi lehna imi teččur d imenɣi akked tarkukit, Lqern wiss XI akked 13 walan-d asexdem ameqqran n tutlayt taɛrabt, imi yebda-d deg Lqern wiss XI anbaz amenyut n yiwen n udrum aɛrab i d-yekkan si Maser yettuseman Banu Hilal, daxel n wul n tmurt n Yimaziɣen.

Imi Ifaṭimiyen (yiwet n tgeldit taɛrabt i iḥekmen deg Waɛraben imi steɛmren tamurt n Yimaziɣen) wexxren-d abud-nsen ɣef Maser deg 972, mmi-s n Ziri yettusemman Buluɣin (971-984) yettwakellef-d ɣef Tefriqt Ugafa. Awexxer n tanawt taɛrabt ɣef Maser yeshel-d asnulfu n tgeldit n Yiziriyen seddaw Ḥemmad mmi-s n Buluɣin imi rebḥen-d imaziɣen tanaya-nsen.

Deg 1090 Iḥemmadiyen, aferkaw n Yiziriyen, rran Bgayet d tamanaɣt-nsen; Iḥemmadiyen ḥekmen deg Lezzayer azal n lqern (1008-1152) armi nezfen ɣef ddemma n wanbaz n Banu Hilal. Deg uzal n 1152 Amussu n Tdukli (Lmuwaḥiddin s taɛrabt) ihudd tagelda n Yiḥemmadiyen.

Amussu n Tdukli[ẓreg | ẓreg aɣbalu]

Deg uzal n wagim wiss XII, Mmi-s n Tumert (a*. 1080 - a. 1130), ccix amziɣ n lǧameɛ akked umalway n ddin yesnulfa-d tarbaɛt tamaziɣt n Amussu n Tdukli; Mmi-s n Tumert yura-d aḥric ameqqran n tektabin n ddin s tutlayt tamaziɣt.

Ɛebdelmumen (1094-1163), yiwen seg yinelmaden-is i t-id-ixellfen imi yemmut, yesnulfa-d tagelda n Tdukli deg Tin Mal (tamdint deg tlemmast n tmurt n Merruk).

Tagelda n Tdukli temɣi-d armi teḥkem-d ɣef uḥric ameqqran n Tefriqt n Ugafa; Merruk deg 1146, Lezzayer 1151, deg 1160 ḥekmen-d ɣef uḥric ameqqran n Tmazɣa. Deg 1163 armi d 1199, tikkelt tamezwarut deg umezruy n Tmazɣa, aḥric ameqqran n Yimaziɣen ɛacen seddaw yiwet n tgelda tamaziɣt.

Ugar n 300 n yiseggasen Izeyaniyen, aferkaw n Tgelda n Tdukli, ḥekmen-d ɣef Tmazɣa armi d 1516 imi Iɛetmaniyen kecmen ɣer Lezzayer.

Tagelda n Tdukli, ɣas akken d yiwet n tiddukla tamaziɣt ay tella, si tazwara-ines armi d taggara-ines, ur tesɛi ara leqsed n usellek n ugdud amaziɣ, imi d yiwet n tejmaɛt n ddin ay tella, ɣef wagi asexdem n tutlayt taɛrabt yettnerni deg tmurt n Yimaziɣen imi aḥric ameqqran n Yimaziɣen ttwaɛerben.

Agim wiss XVI yeẓra-d daɣen talalit n Tmurt n yiqbayliyen deg tlemmast n Tefriqt, imi aḥric ameqqran n Tefriqt i yettmuqulen ɣer rrif n lebḥer yella seddaw listiɛmar aɛutmani.

Tadukli n Tmurt n Yiqbayliyen[ẓreg | ẓreg aɣbalu]

Tanaya n Yiqbayliyen tɛac azal n 300 n yiseggasen armi d taslekt tafransist deg useggas n 1830.

Cwiṭ kan n yineɣmisen i d-nesɛa ɣef tallit-agi n umezruy n ugdud-nneɣ, ur neɛlim ara daɣen asmi tebda, imi ulac ikaramen ɣef wayagi. Ayen yellan mebla ccek, d wayen ixebbren iɣellaten n Yiɛetmaniyen deg tisekla-nsen akked ikaramen-nsen deg lqern 16, Iqbayliyen ḥerzen-d ɣef tlelli-nsen azal n 300 n yiseggasen.

Yal adrum deg tmura n yiqbayliyen yesɛa aseqqamu ameqqran n taddart-is i iḥekmen deg-s, yal aseqqamu yesɛa tajmaɛt, di tejmaɛt-agi tella yiwet n tejmaɛct ɛlayen, llan yimalwayen-nsen. Gar-asen, llan yirgazen yettwassnen aṭas deg tmura n Yiqbayliyen imi llan d irgazen s tirrugza.

Deg 1830 Asqamu Ameqqran n Ugdud aqbayli, i iḥekmen ɣef ugdud aqbayli merra, yessawel-d i ccix Amɣar ad yili d amalway n yiɛsekriyen n Tdukli n Tmurt n Yiqbayliyen ad ḥarben mgal Fransa u ad iɛas ɣef tlelli-s.

Tirrugza n ccix Amɣar tella sennig tɣerfant-is sɣur agdud-s imi iḥureb almi d tagara ɣef wayen yesɛan ccan; tilelli n tmurt-is akked tin n ugdud-is.

Deg taggara, agdud aqbayli yexesr ɣef ddemma n lqewwa tatrart n Fransa akked lexdeɛ n ugeldun n waɛraben yettusemman Ɛebd Lqader imi d-yefka takbabt-is ɣef Umtawa n Tafna lwaḥid Fransa; ayagi yefka-d lweqt d lǧehd i Fransa ad tkemmel ɣef wayen yeqqimen deg lebɣi n Yiqbayliyen .

Iɛetmaniyen[ẓreg | ẓreg aɣbalu]

Iɛetmaniyen seddaw n timelwi n Xir Ddin d gma-s Ɛarruǧ i d-ixelqen atrar usamer n Lezzayer, bdan aseɣwel n tama-yagi am usutel n Yiflisen n ddunit merra. Taflist-nsen ternu, temɣi-d ɣef lqrun 1600; taflist mgal lbaburat n Lmarikan deg lebḥer-nneɣ ssebba n ṭrad n Teflist Tamezwarut, akked ṭrad n Teflist tis snat, anda mmuten aṭas n yimdanen.

Bgayet deg lweqt-nni ur tesɛi ara aṭas n lɣaci imi aḥric ameqqran n yimezdaɣ-ines llan kra d Imaziɣen akked waṭas n yiflisen d lɛesker iɛetmaniyen s twacult-nsen.

Taslekt Tafransist[ẓreg | ẓreg aɣbalu]

Mbeɛd lexsara n ccix Amɣar, Aḥeddad, akked Faḍma n Sumer, aḥric ameqqran n yinelmaden-nsen ttwanfan ɣer La Nouvelle-Calédonie; ɣef tagara n taslekt n Fransa aṭas n lɣaci i ixesren ixxamen-nsen, akal-nsen, akked lḥerma-nsen.

Ɣef ayagi, azal ameqqran n lebni n Bgayet d Fransa i t-yebnan imi thudd ayen yellan uqbel n taslekt.

Fransa tebna-d lmersa n Bgayet akked tlemmast n temdint.

Fransa teqqim deg Bgayet azal n 100 n yiseggasen armi texser ṭrad deg useggas n 1962.

Bgayet n Tura[ẓreg | ẓreg aɣbalu]

Bgayet

Imi irumiyen ffɣen, iqbayliyen kecmen ɣer tlemmast n temdint, Bgayet teẓra timeriwt tameqqrant n yimezdaɣ, ussan-agi Bgayet s lmersa-ines tella d yiwet n temdint i imeqqren deg tmurt n Yiqbayliyen .

Tarakalt[ẓreg | ẓreg aɣbalu]

Tella deg ugafa n twilayt n Bgayet, ɣef tafsirt agrakal dɣa tettwazger sɣur asif n Summam, taɣiwant n Bgayet tella deg iri n ilel Agrakal deg ugafa d ugmuḍ dɣa tennuled tiɣiwanin n Tuǧa deg ugmuḍ, n Asif n Ɣir deg wenẓul dɣa Buxlifa d Tala Ḥemza deg wenẓul-agmuḍ.

Igemmamen (Lḥumet) n Bgayet[ẓreg | ẓreg aɣbalu]

Tiɣiwanin n Bgayet[ẓreg | ẓreg aɣbalu]

Llant 52 (sumset sin) n tɣiwanin n Bgayet

Tugnatin n Bgayet[ẓreg | ẓreg aɣbalu]

UL = Uqbel n lweqt-nneɣ

a = azal n


Iseddagen:

Asmel n temdint n Bgayet azwel n uzday Archived 2007-10-23 at the Wayback Machine

The Columbia Encyclopedia, Sixth Edition. 2001-05.


http://www.bartleby.com/65/al/Almohads.html

http://en.wikipedia.org/wiki/Hammadid

http://www.kabylia.info/index.php/Kab/Bgayet

Bgayet.net Archived 2007-10-23 at the Wayback Machine

Ismal n Internet[ẓreg | ẓreg aɣbalu]

Tizmilin[ẓreg | ẓreg aɣbalu]