Maṣer
|
جُمهورِيّةُ مِصرَ العَرَبيّةِ (ar) مصر (ar) Arab Republic of Egypt (en) Egypt (en) Republik Arab Mesir (ms) Mesir (ms) | |||||
|
|||||
|
| |||||
|
| |||||
| Imseɣret |
Bilady, Bilady (fr) | ||||
|
| |||||
|
| |||||
| Devise (fr) | «مصر أمّ الدنيا» | ||||
| Yettusemma ɣef |
Ptah (fr) | ||||
| Ansa | |||||
| |||||
| Tamanaɣt | Taqahirt | ||||
| Imezdaɣ | |||||
| Teɣṛed | 114 535 772 (2023) | ||||
| • Tiineẓẓi n imezdaɣ | 113,36 imezdaɣen/km² | ||||
| Tutlayt tunṣibt | Taɛrabt | ||||
| Tarakalt | |||||
| Amur seg |
Tafriqt ugafa, Agmuḍ alemmas d Asie de l'Ouest (fr) | ||||
| Tajumma | 1 010 407,87 km² | ||||
| Tezga-d ɣef yiri | Ilel agrakal, Nnil d Ilel Azeggaɣ | ||||
| Isek yeflalen |
mont Sainte-Catherine (fr) | ||||
| Point le plus bas (fr) |
dépression de Qattara (fr) | ||||
| Tilisa yakked | |||||
| Asefk amazray | |||||
| Yezwar-it |
royaume d'Égypte (fr) | ||||
| Asnulfu |
28 Fuṛaṛ 1922: Royaume d'Égypte (fr) | ||||
| Tuddsa tasertayt | |||||
| Anagraw asertay | Tagduda | ||||
| Exécutif (fr) |
gouvernement de l’Égypte (fr) | ||||
| Assemblée délibérante (fr) |
Parlement de l'Égypte (fr) | ||||
| • président de la République arabe d'Égypte (fr) |
Abdel Fattah al-Sissi (fr) | ||||
| • Premier ministre d'Égypte (fr) |
Moustafa Madbouli (fr) | ||||
| Corps judiciaire suprême (fr) |
Cour constitutionnelle suprême (fr) | ||||
| Tadamsa | |||||
| Produit intérieur brut nominal (fr) | 424 671 765 456 $ (2021) | ||||
| Tadrimt |
livre égyptienne (fr) | ||||
| Amekzay uglim | |||||
| Izṭi akudan |
| ||||
| Domaine internet (fr) |
.eg (fr) | ||||
| Plan de numérotation (fr) | +20 | ||||
| Numéro d'appel d'urgence (fr) |
122 (fr) | ||||
| Azamul n tmurt | EG | ||||

Tamurt n Maṣer (s Teɛṛabt: مصر) tella deg Tefriqt n ugafa. Isem-ines unṣib d Tagduda Taɛṛabt n Maṣer (s Teɛṛabt جمهورية مصر العربية). Tamanaɣt-ines d Lqahiṛa , tutlayt-ines tunṣibt d taɛrabt, maca tutlayt taqburt-ines d taqibṭit.
Di 2020 zedɣen deg Maṣer 95,000,000 n yimdanen.
Amezruy
[ẓreg | ẓreg aɣbalu]Tamurt n Maṣer tettuneḥsab si tid i d-yecfan i tɣermiwin tiqburin maḍi, tɛedda-d ɣef waṭas n tilla deg umezruy : tallit tafeṛɛunit, tallit taṛumanit, tagrigit ( tabizanṭit), tallit n tneslemt, d tallit n wass-a.
Aɛṛaben
[ẓreg | ẓreg aɣbalu]Maṣer tella seg yimeḍqan imezwura i kecmen waɛraben segmi d-yennulfa din n tneslemt, dɣa syin i d-ldin abrid ɣer Tefriqt Ugafa s lekmal-is. Asteɛmer-is yeḍra-d seddaw unabaḍ n Ɛumar ibn Lxeṭṭab, ɣef ufus n Ɛemru Ben Lɛaṣ (592-682) mi tt-id-ikksen i Ibizaṭiyen i llan ṭṭfen-tt lawan-nni. Imezdaɣ n Maṣer imir tuget seg-sen llan d imasiḥiyen (tacḍaṭ taqebṭit) ttmeslayen tutlayt-nsen tajaddit taqebṭit i d-yeqqersen seg tin Iferɛunen ; ɣef wakken d-ttɛawaden imazrayen, nnan-dd akeččum ines yeḍra-dd es tekriṭ ed yidammen, ed yimyaten en yigiman imaṣriyen i yettwaɛdmen, ladɣa wid yugin ad ḍefren taddiyanit tamaynut i d-wwin imnekcamen.
Tarakalt
[ẓreg | ẓreg aɣbalu]Tarakalt tadeblant
[ẓreg | ẓreg aɣbalu]- Al Tiskandart (Taskendrit) الإسكندرية
- Aswan (Aswan) أسوان
- Asyut (Asyuṭ) أسيوط
- Buhaira (البحيرة al-Buhaira)
- Bani Suwaif (بني سويف Banī Suwaif, Benī Swēf)
- Kairo (القاهرة al-Qāhira)
- Daqahliyya (الدقهلية ad-Daqahliyya)
- Damietta/Dumyat (دمياط Dumyāt)
- Fayyum (الفيوم al-Fayyūm)
- Gharbiyya (الغربية al-Gharbiyya)
- Gise (الجيزة al-Dschīza, el-Gīza)
- Ismailia (الإسماعيلية al-Ismāʿīliyya)
- Kafr asch-Scheich (كفر الشيخ Kafr asch-Schaich, Kafr esch-Schēch)
- Matruh (مطروح Matrūh)
- Minya (المنيا al-Minyā)
- Minufiyya (المنوفية al-Minūfiyya)
- Wadi al-Dschadid (الوادي الجديد al-Wādi al-Dschadīd, el-Wādi el-Gedīd)
- Nord-Sinai (شمال سيناء Schamāl Sīnāʾ)
- Port Said (بور سعيد Būr Saʿīd)
- Qalyubiyya (القليوبية al-Qalyūbiyya, el-Alyūbiyya)
- Qina (Lqena) قنا
- Rout Mier (البحر الأحمر al-Bahr al-ahmar)
- Scharqiyya (الشرقية asch-Scharqiyya)
- Suhaj (Suhaǧ) سوهاج
- Süd-Sinai (جنوب سيناء Dschanūb Sīnāʾ, Genūb Sīnā)
- Suez (السويس as-Suwais, es-Swēs)
- Al Uqsur (Leqṣer) الأقصر
Ajjed
[ẓreg | ẓreg aɣbalu]Inselmen
[ẓreg | ẓreg aɣbalu]Atmaten Inselmen Wid ixelqen tarbaɛt agi d Ḥasan Al Banna akk d Sayed Quṭb.
