Dzayer
Dzayer neɣ Lezzayer (azwel unṣib: Tagduda Tadzayrit Tamagdayt Taɣerfant) d tamurt i d-yezgan di Tefriqt Ugafa. Tamanaɣt-ines d Dzayer, tamdint ugaren tiyaḍ deg umḍan n imezdaɣ. Zgan-d di tilisa-s seg ugafa ilel agrakal, seg ugafamalu Tunes, seg umalu Libya, seg unzulamalu Nijir, seg unzulataram Mali ak d Muriṭanya, ma s tama utaram tella tamurt n Uneẓruf Utrim ak d Lmeṛṛuk.
Dzayer, i yesan tajumma n 2,381,741 km2, d tamurt tamezwarut di temɣer di Tefriqt d tmura Tiɛṛabin (mbɛed mi bḍan Ssudan ɣef sin) ak d tmura n illel agrakal.
Dzayer tewwi-d azarug-ines si tmurt n Fṛansa ass n 5 Yulyu 1962, mbed ttraḍ icudden. Nettat d ameslad n Tdukli n Iɣlanen, Tadukli n Tmura n Tefriqt, d Tamdunt Taɛṛabt, d Tdukli n Umezɣan Aɛṛab.
Di tmendawt n Dzayer yersa-d belli tamurt n Dzayer d tamurt timeslemt, Taɛṛabt d Tamaziɣt, d annect-a i ibennun tinekkit[Awal 1] n wegdud Adzayri.
Agbur
Aẓar n yisem[beddel | edit source]
Isem n tmurt n Dzayer yusa-d seg yisem n tmanaɣt-ines. Dɣa, caḍen isegziyen i fkan i yisem agi. Asegzi amezwaru yeqqared belli Dzayer yusad seg Alger, isem aɛewwaj arumi n yisem Alguère s tkatalant. Aneggaru agi yeffɣed si teɛrabt "Ǧazayer", isem i s-yefka Buluɣin mmis n Ziri (neɣ Dziri), win i d-ixelqen tadinastit tazirit ass-nni mmi yesekka tamdint n Dzayer deg useggas n 960 f agaluz n temdint taqdimt i yesɛan isem s trumant Icosium. Netta yefka-as isem n Dzayer at Mezɣenna. Asegzi-niḍen yeqqared belli isem n Dzayer yettwakksed si teɛrabt الجزائر (al-Djaza'ir), asget n جزيرة (Djazira) neɣ « tigzirt », acku Dzayer tella am tegzirt: yar uneẓruf d yellel.
Amezruy[beddel | edit source]
Tislamit n Dzayer[beddel | edit source]
Ass mi teγli Rum, yrnan s-deffiris iwendalen, llan Ibizanten imidusen dacu yeğa i wakken ad ilin aṭas n tigeldiwin timaziγin timecṭaḥ g Arris daγen, kra degsent ugin y mir-id ussan inselmen ger 665 d 708, g useggas n 665, iɛraben ẓedmen i tikkelt tamenzut f Tafrikt u gafa armi (tamezɣa) g useggas n 683 yeṭṭef Sidi Ɛuqba aḥelli. Cciln azbu n tageldunt Dihya, g aseggas n 708 uɣalen imaziɣen timdefirt maca ɣelbenten iɛraben, ihi ṭfen tamurt imaziɣen, yǧan ajjed nsen d tutlayt nsen igejdan.
Acu-t usxarbubec agi, nutni (At udabu) uran amezruy nneɣ s "la gomme" kunwi aɣ tesxarbubucem(t) da-gi, arut amezruy n tidet a yarrac nneɣ !
Taslekt tafransit[beddel | edit source]
Tufad Fransa imerwasen n Bakri d Bucnaq d sebba f aken ad tekcem ar Dzayer s usagen n Sidi Freǧ g useggas n 1830
Tagrawla n nuwember[beddel | edit source]
Ass n 31 tuber 1954 llan iserdasen idzayriyen sewjaden (ttheggin) i imenɣi, ggunin (arjan) ass n tatusant n irumiyen imi llan marra deg yiḍ netmaɣra, ttun iman-nsen, maca g idurar iserdasen wten (ssufɣen) tarṣaṣt tamenzut f 00:00, akka i tebda ( tekkmassa) tegrawla n ugdud i yellan ddau uḍar n temharsa (colonisation) n Fransa.
Tewwwi-d azarug -ines ass n 5 yulyu aseggas n 1962, tkecm-itt Fransa di yulyu n 1830 ass mi tella s ddaw n tecḍat n Turk taɛutumanit. Am wakken i s-yenna Ccix Muḥand u Lḥusin:
- Ikecm-ed Urumi di ṣṣif
Ad iffeɣ s ssif
Di ṣṣif
Qbel lexrif...
Tedda ledzayer abrid yeččur s yisennanen tebda amezruy -ines g wass mi tegred tagrawla n umenzu n wember 1954 deg wedrar n Wawras, ymagred ass n tatusant lɛid (adriz) n irumiyen. refden-tt irgazen d tlawin am Ɛebban Remḍan, Ḥusin At Ḥmed, kolonel Uɛemran, Mesṭafa U Bulɛid, Muḥemmed Buḍyaf, Ḥasiba Ben Buɛli, Ferḥat Ɛebbas, Xiḍer, cadhen ismawen-nsen d ayen i d-fkan i ledzayer.
Tarakalt[beddel | edit source]
Tamurt n Dzayer d tamurt tamenzut i meqqren akk ɣef timura n tigrakalin s tajumma ines, d tamurt tis snat i meqqren g timura n umenẓaw n Tafriqt, tesɛa tamurt n Dzayer g tama n wenẓul amur amoqran nu nezruf ismis Sehra. deg ugafa, aṭlas atelli
Tarakalt tadeblant[beddel | edit source]
Tebḍa tamurt n Dzayer ɣef 48 n twilayin, yal tawilayt tesa agraw aɣerfan f uqeṛṛu-s lwali. Yal tawilayt tebḍa ɣef asunen, yal asun yebḍa ɣef tɣiwanin. Tikkelt taneggarut i tetwabḍa dyes tamurt n Dzayer tella deg useggas n 1985.
Tamendawt n Dzayer n useggas 1963 tebḍa tamurt ɣef 48 n twilayin:
| N°= | Isem aqbayli | Isem aɛṛab | Isem aṛumi |
|---|---|---|---|
| 1 | Adrar | أدرار | Adrar |
| 2 | Cclef | الشلف | Chlef |
| 3 | Leɣwaṭ | الأغواط | Laghouat |
| 4 | Um Lebwaqi | أم البواقي | Oum El Bouaghi |
| 5 | Tabatent | باتنة | Batna |
| 6 | Bgayet | بجاية | Béjaïa |
| 7 | Tibeskert | بسكرة | Biskra |
| 8 | Beccar | بشار | Béchar |
| 9 | Blida | البليدة | Blida |
| 10 | Tubiret | البويرة | Bouira |
| 11 | Tamenɣast | تمنراست | Tamanrasset |
| 12 | Tbesset | تبسة | Tébessa |
| 13 | Tlemsan | تلمسان | Tlemcen |
| 14 | Tyaret | تيارت | Tiaret |
| 15 | Tizi Wezzu | تيزي وزو | Tizi Ouzou |
| 16 | Dzayer (tamanaɣt) | الجزائر العاصمة | Alger |
| 17 | Ǧelfa | الجلفة | Djelfa |
| 18 | Jijel | جيجل | Jijel |
| 19 | Sṭif | سطيف | Sétif |
| 20 | Sɛida | سعيدة | Saïda |
| 21 | Skikda | سكيكدة | Skikda |
| 22 | Sidi Belɛebbas | سيدي بلعباس | Sidi Bel Abbes |
| 23 | Ɛennaba | عنابة | Annaba |
| 24 | Galma | ڨالمة | Guelma |
| 25 | Qsenṭina | قسنطينة | Constantine |
| 26 | Lemdiyyet | المدية | Médéa |
| 27 | Mestɣanem | مستغانم | Mostaganem |
| 28 | Tamsilet | المسيلة | M'sila |
| 29 | Mɛesker | معسكر | Mascara |
| 30 | Wargla | ورڨلة | Ouargla |
| 31 | Wehran | وهران | Oran |
| 32 | Lbeyyeḍ | البيض | El Beyedh |
| 33 | Illizi | إليزي | Illizi |
| 34 | Burǧ Buɛririǧ | برج بوعريريج | Bordj Bou Arréridj |
| 35 | Bumerdas | بومرداس | Boumerdès |
| 36 | Ṭṭaref | الطارف | Taref |
| 37 | Tinduf | تندوف | Tindouf |
| 38 | Tisemsilt | تيسمسيلت | Tissemsilt |
| 39 | Lwad | الوادي | El Oued |
| 40 | Tixencelt | خنشلة | Khenchela |
| 41 | Suq Ahṛas | سوق أهراس | Souk Ahras |
| 42 | Tipaza | تيبازة | Tipaza |
| 43 | Mila | ميلة | Mila |
| 44 | Ɛin Defla | عين الدفلى | Aïn Défla |
| 45 | Nɛama | النعامة | Nâama |
| 46 | Ɛin Timucent | عين تيموشنت | Aïn Témouchent |
| 47 | Taɣerdayt | غرداية | Ghardaïa |
| 48 | Ɣilizan | غيليزان | Rélizane |
Tamawin d timselɣa[beddel | edit source]
Asegzi n wawalen[beddel | edit source]
- ↑ Tinekkit: Identité.