Tutlayin titergiyin

Si Wikipedia, tasanayt tilellit.
Tatergit
Azdar Ttwareg
Asegder arakal Ṣṣeḥra
Tawacult n tutlayt Tafrusyawit
Ifurkan
ISO 639-3 tmh
Glottolog tuar1240[1]
{{{mapalt}}}


Tutlayin titergiyin (s tmaceɣt: ⵜⴰⵓⴰⵏⵏⵜ ⵜⴰⵏ ⵜⵎⴰⵛⵈ neɣ ⵜⴰⵎⴰⵌⵈ) d afurk seg tegrawt n tutlayin timaziɣin s wacu ttmeslayen Imuhaɣ deg Uneẓruf Ameqran, dɣa d tutlayin-a kan i mazal ggẓent (ḥerzent) talɣa n tira n ugemmay Tifinaɣ-Aliban yettusemman daɣen tifinaɣ tamzikt.

Llant kuẓ n tutlayin titergiyin (Tayirt, Tamaceɣt, Tamahaɣt, Tawellemt) ttmeslayen yisen-tt ugar n 5 n imelyan n itergiyen di tmura n Nijer, Libya, Lezzayer, Mali yakk d Burkina Faso. Akken i llant kra n tɣerfin n itergiyen yettidiren di Ččad d Tunes d Nijirya d Sudan.

Addad[ẓreg | ẓreg aɣbalu]

Tatergit tettemgerrad deg tama ɣer tayeḍ. Tatergit n Uhaggaṛ (tin umi ɣɣaren tahaggaṛt neɣ tamaheɣt), ssawalen-tt deg wenẓul n Lezzayer. Tamaceq ssawalen-tt deg Mali g Uẓawad, ma d tamajeq/tayirt ssawalen-tt deg Nnijer. Tutlayt-a mazal tettwaru ar ass-a s ugemmay n tfinaɣ, maca, deg Nnijer ed Mali, llan wid ay tt-yettarun s ugemmay alatini. Tamaceɣt ssawalen-tt daɣen deg Libya akekd Burkina Faso, am wakken ay llan cwiṭ n Yimuhaɣ deg Nijirya d Ččad.

Tiwelhiwin[ẓreg | ẓreg aɣbalu]

  1. Hammarström, Harald; Forkel, Robert; Haspelmath, Martin, eds. (2017). "Tuareg". Glottolog 3.0. Jena, Germany: Max Planck Institute for the Science of Human History.
Tamaziɣt
Muritanya : Taẓnagt - Merruk : Tarifit | Tamaziɣt | Tasusit | Taznagt n Srayr | Tamaziɣt tudayt | Taɣumarit - Lezzayer : Taqbaylit | Tacawit | Tumẓabt | Teggargrent | Tacenwit | Iɣermawen | Tagurart - Tunes : Tasendit | Tajerbit | Tamaẓret | Dwiret - Libya : Tanfust | Twillult | Taɣdimest | Ɣat | Tasuknit | aɣarmi | Tawilant | Tazuregt - Miẓra : Isiwan - Aneẓruf : Tamahaq | Tetserret | Tayiṛt | Tawellemt | Tamaceqt - Tigzirin Tiknariyin : † Tagwanect