Taqbaylit
| ||||
---|---|---|---|---|
Parlé en | Lezzayer, Imnuga di tmurt n Fransa ed Kanada | |||
Tamnatt | Tamurt n leqbayel | |||
Amḍan n amsiwel | 6 imelyan di Lezzayer, 8,5 imelyan deg umaḍal (Salem Caker (Inalco) deg L'Encyclopédie berbère, 2004). | |||
Classement | ||||
Tawanesnit | VSO | |||
Tutlayt seg tawacult | ||||
- Tutlayin tifrusyawiyin
(Abellez SIL - afrari)
| ||||
Statut officiel et codes de langue | ||||
Tutlayt tunṣibt n | ||||
Régi par | ||||
ISO 639-1 | ||||
ISO 639-2 | kab | |||
ISO/DIS 639-3 |
kab (en) | |||
SIL | KYL | |||
Talemt | Amezwaru amagrad n tiserriht tagraɣlant n izerfan n wemdan (zer aḍris s tefransist) Imdanen, akken ma llan ttlalen d ilelliyen msawan di lherma d yizerfan- ɣur-sen tamsakwit d lâquel u yessefk ad-tili tegmatt gar asen. |

Taqbaylit, d tutlayt i ttmeslayen Iqbayliyen. Taqbaylit tettikki deg tutlayin timaziɣin. Ma ɣas tutlayt tamaziɣt, zik, tettwaru s isekkilen n tifinaɣ akken tettwaru tmaceɣt ar wass-a, tamaziɣt n tmurt n Leqbayel neɣ taqbaylit tettwaru nettat s isekkilen ilatiniyen.
Adlis amenzu i d-yeffɣen s teqbaylit d win yura Adolphe Hanoteau ɣef tuɣac n Ǧerğer (1867); deffir-es d Auguste Mouliéras i yuran sin yidlisen af tmucuha n Tmurt n leqbayel (1891, 1893-95), ak d Bulifa i yuran taktabt ɣef isefra n Si Muḥend (1904). Imir-en, uran Ifransiwen kra n yedlisen ɣef tmucuha d isefra n Iqbayliyen. Ungal amenzu ittwarun s teqbaylit d win yura Belɛid At Ɛli deg iseggasen 1940. Adlis i s-yefkan ilugan iressan n tjerrumt i teqbaylit d win yura Dda Mulud Mɛemmri. Kamal U Zerrad netta yerna-d ɣef umahil n Dda Lmulud i wakken ad iressi ugar ilugan n tjerrumt n tutlayt-ayi. Iseggasen-a ineggura ffɣen-d azal n 400 idlisen s tmaziɣt, gar ammuden n isefra, tullisin akk d ungalen.
Taqbaylit ass mi i d-kecmen ifransiwen ar tmura n tefriqt ugafa tella tettwameslay deg yiwet n temnaṭ meqqren azal n snat n tikkwal tamnaṭ n leqbayel n wass-a. Seg tudrin i d-yezzin i Mila, terreḍ ar tid n idurar n Lḥuḍna, izuɣar n Ṣṭif, idurar n Jijel, Msila, tuɣaleḍ-d ar tmurt n leqbayel n wass-a, At Wartilan, At Yaɛla, akk d iderma n temnaṭ n Bgayet, n Tubiret akk d wid n Tizi Wezzu d Bumerdas.
Imir ifransiwen tekkan ɣef lquyyad akk d Bacaɣat akken ad qehren agdud. Kksen akal i wid yellan zedɣen anda yella wakal yelhan i tyerza, kra snegren-t, kra snejlan-t. Fkan akal nni i Lquyyad. Lquyyad-agi akk d Bacaɣat d wid yeɣran taɛrabt, ifransiwen llan lemmden taɛrabt akken ad ttemyarun d lquyyad-a, imezdaɣ yeqqimen d aklan deg tmurt nsen yeqqim-asen-d kan ad ḍefren almi i d-ufan iman nsen ttun tutlayt nsen, akken i sen-iruh wakal nsen, ǧǧan iman nsen tuɣ fell-asen taɛrabt am akken werǧin mmeslayen taqbaylit. Ihi akka i teqqurmeḍ tjumma anda tettwameslay teqbaylit ass-a.
I izemren a tt-iḥadden ɣef wengar d tira akk d tayri d wazal ad as-fken warraw-is. Ma tenger teqbaylit ad negren iqbayliyen, a d-qqimen imdanen war idles, a sen-teḍru am tebrikt yettun tikli n tyaziṭ, tin n tsekkurt ur as-tewwiḍ ara. Ttbut ɣef aya, ad iɣer kan yiwen amek d-gran wid akken yettun tutlayt nsen uɣen tutlayt nniḍen anda yewweḍ wazal nsen. Win i d-yusan a ten-yenher am ulli.
Agemmay n tmaziɣt (alatini)[ẓreg | ẓreg aɣbalu]
NB: Zik nesseqdac "ṛ", "ț", "ʐ", maca mači tura (Kamal naït zerrad, tajerrumt tatrart n teqbaylit).
A | Ɛ | B | C | Č | D | Ḍ | E | F | G | Ǧ | H | Ḥ |
I | J | K | L | M | N | Q | Ɣ | R | S | Ṣ | T | Ṭ |
U | W | X | Y | Z | Ẓ |
a | ɛ | b | c | č | d | ḍ | e | f | g | ǧ | h | ḥ |
i | j | k | l | m | n | q | ɣ | r | s | ṣ | t | ṭ |
u | w | x | y | z | ẓ |
Tamselyut[ẓreg | ẓreg aɣbalu]
Adelsumuɣ[ẓreg | ẓreg aɣbalu]
- Si Amar ou Saïd Boulifa, Recueil de poésies kabyles. Texte zouaoua traduit, annoté et précédé d'une étude sur la femme kabyle et d'une notice sur le chant kabyle (airs de musique), Alger, 1904, 555 is. (taẓrigt tis 2 Alger-Paris, 1990, ISBN 2-906659-00-04)
- Adolphe Hanoteau, Poésies Populaires de la Kabylie du Jurjura, Paris, Imp. impériale, 1867 (aḍris s pdf)
- Auguste Mouliéras, Les Fourberies de Si Djeh'a, Wehran, Perrier, 1891
- Auguste Mouliéras, Légendes et contes merveilleux de la Grande Kabylie, Paris 1893-1895 (aḍris s pdf)
Tamaziɣt |
---|
Muritanya : Zenaga - Merruk : Tarifit | Tamaziɣt | Tacelḥit | Senhaja n Srair | Figuig | Taɣumarit - Ledzayer : Taqbaylit | Tacawit | Tumẓabt | Teggargrent | Tacenwit | Qsur n Wehran | Gurara - Tunes : Tasendit | Tajerbit | Tamaẓret | Dwiret - Libya : Tanfusit | Zwara | Ghadames | Ghat | Tasoknit | El-Fogaha | Augila - Lmaṣer : Tasiwit - Ṣṣeḥra : Tamahaq | Tetserret - Tigzirin Tiknariyin : † Tagančit |