Lezzayer : Tameẓla gar ileqman
Aucun résumé des modifications |
Trauenbaum (mmeslay | attekki) Aucun résumé des modifications |
||
Ajerriḍ 214: | Ajerriḍ 214: | ||
=== Asegzi n wawalen === |
=== Asegzi n wawalen === |
||
{{Timselɣa| |
{{Timselɣa|group=Awal}} |
||
=== Timselɣa === |
=== Timselɣa === |
Lqem n wass 6 Yunyu 2017 à 16:38
Lezzayer | |||||
---|---|---|---|---|---|
الجمهورية الجزائرية الديمقراطية الشعبية (ar) | |||||
|
|||||
| |||||
Imseɣret | Qassaman | ||||
| |||||
| |||||
Devise (fr) | «S weɣref i weɣref» | ||||
Ansa | |||||
| |||||
Tamanaɣt | Lezzayer | ||||
Imezdaɣ | |||||
Teɣṛed | 43 900 000 (2020) | ||||
• Tiineẓẓi n imezdaɣ | 18,43 imezdaɣen/km² | ||||
Gentilé (fr) | Azzayri, Tazzayrit, Izzayriyen, Tizzayriyin | ||||
Tutlayt tunṣibt |
Taɛrabt Tamaziɣt tafuṣḥit tazzayrit | ||||
Ddin | Tineslemt | ||||
Tarakalt | |||||
Amur seg | Tafriqt ugafa, civilisation islamique (fr) d Amḍal aɛrab | ||||
Tajumma | 2 381 741 km² | ||||
Tezga-d ɣef yiri | Ilel agrakal | ||||
Isek yeflalen | tahat (2 918 m) | ||||
Point le plus bas (fr) | Ceṭṭ Melɣiɣ (−40 m) | ||||
Tilisa yakked | |||||
Asefk amazray | |||||
Asnulfu | 202 BCE | ||||
Événement clé (fr) | |||||
Jour férié (fr) |
Lɛid tameqqrant (10 dhou al-hijja (fr) ) Lɛid tameẓyant (2 chawwal (fr) ) Algérie Jour de l'Indépendance (fr) (5 yulyu) acoura (10 mouharram (fr) ) lmulud (12 rabia al awal (fr) ) fête du jour de l'An (fr) (1 yennayer) nouvel an musulman (fr) (1 mouharram (fr) ) journée internationale des travailleurs (fr) (1ru mayyu) yenayer (12 yennayer) Q109381883 (1 wember) | ||||
Tuddsa tasertayt | |||||
Anagraw asertay | régime semi-présidentiel (fr) | ||||
Exécutif (fr) | gouvernement de l'Algérie (fr) | ||||
Assemblée délibérante (fr) | Parlement en Algérie (fr) | ||||
• Aselway n Lezzayer | Ɛebdelmaǧid Tebbun (19 Duǧember 2019) | ||||
• Aneɣlaf amezwaru n tmurt n Lezzayer | Aymen Benabderrahmane (fr) (30 Yunyu 2021) | ||||
Corps judiciaire suprême (fr) | Cour suprême (fr) | ||||
Tadamsa | |||||
Produit intérieur brut nominal (fr) | 163 472 233 246 $ (2021) | ||||
Tadrimt | dinar azzayri | ||||
Amekzay uglim | |||||
Izṭi akudan | |||||
Domaine internet (fr) | .dz | ||||
Plan de numérotation (fr) | +213 | ||||
Numéro d'appel d'urgence (fr) | 14 (fr) , 17 (fr) , 112 (fr) , 1548 (fr) d 1055 (fr) | ||||
Azamul n tmurt | DZ | ||||
Nniḍen | |||||
| |||||
Tansa n web | el-mouradia.dz… |
Dzayer neɣ Lezzayer (azwel unṣib: Tagduda Tadzayrit Tamagdayt Taɣerfant) d tamurt i d-yezgan di Tefriqt Ugafa. Tamanaɣt-ines d Dzayer, tamdint ugaren tiyaḍ deg umḍan n imezdaɣ. Zgan-d di tilisa-s seg ugafa ilel agrakal, seg ugafamalu Tunes, seg umalu Libya, seg unzulamalu Nijir, seg unzulataram Mali ak d Muriṭanya, ma s tama utaram tella tamurt n Uneẓruf Utrim ak d Lmeṛṛuk.
Dzayer, i yesan tajumma n 2 381 741 km2, d tamurt tamezwarut di temɣer di Tefriqt d tmura Tiɛṛabin (mbɛed mi bḍan Ssudan ɣef sin) ak d tmura n illel agrakal.
Dzayer tewwi-d azarug-ines si tmurt n Fṛansa ass n 5 Yulyu 1962, mbed ttraḍ icudden. Nettat d ameslad n Tdukli n Iɣlanen, Tadukli n Tmura n Tefriqt, d Tamdunt Taɛṛabt, d Tdukli n Umezɣan Aɛṛab.
Di tmendawt n Dzayer yersa-d belli tamurt n Dzayer d tamurt timeslemt, Taɛṛabt d Tamaziɣt, d annect-a i ibennun tinekkit[Awal 1] n wegdud Adzayri.
Aẓar n yisem
Isem n tmurt n Dzayer yusa-d seg yisem n tmanaɣt-ines. Dɣa, caḍen isegziyen i fkan i yisem agi. Asegzi amezwaru yeqqared belli Dzayer yusad seg Alger, isem aɛewwaj arumi n yisem Alguère s tkatalant. Aneggaru agi yeffɣed si teɛrabt "Ǧazayer", isem i s-yefka Buluɣin mmis n Ziri (neɣ Dziri), win i d-ixelqen tadinastit tazirit ass-nni mmi yesekka tamdint n Dzayer deg useggas n 960 f agaluz n temdint taqdimt i yesɛan isem s trumant Icosium. Netta yefka-as isem n Dzayer at Mezɣenna. Asegzi-niḍen yeqqared belli isem n Dzayer yettwakksed si teɛrabt الجزائر (al-Djaza'ir), asget n جزيرة (Djazira) neɣ « tigzirt », acku Dzayer tella am tegzirt: yar uneẓruf d yellel.
Amezruy
Tislamit n Dzayer
Ass mi teγli Rum, yrnan s-deffiris iwendalen, llan Ibizanten imidusen dacu yeğa i wakken ad ilin aṭas n tigeldiwin timaziγin timecṭaḥ g Arris daγen, kra degsent ugin y mir-id ussan inselmen ger 665 d 708, g useggas n 665, iɛraben ẓedmen i tikkelt tamenzut f Tafrikt u gafa armi (tamezɣa) g useggas n 683 yeṭṭef Sidi Ɛuqba aḥelli. Cciln azbu n tageldunt Dihya, g aseggas n 708 uɣalen imaziɣen timdefirt maca ɣelbenten iɛraben, ihi ṭfen tamurt imaziɣen, yǧan ajjed nsen d tutlayt nsen igejdan.
Acu-t usxarbubec agi, nutni (At udabu) uran amezruy nneɣ s "la gomme" kunwi aɣ tesxarbubucem(t) da-gi, arut amezruy n tidet a yarrac nneɣ !
Taslekt tafransit
Tufad Fransa imerwasen n Bakri d Bucnaq d sebba f aken ad tekcem ar Dzayer s usagen n Sidi Freǧ g useggas n 1830
Tagrawla n nuwember
Ass n 31 tuber 1954 llan iserdasen idzayriyen sewjaden (ttheggin) i imenɣi, ggunin (arjan) ass n tatusant n irumiyen imi llan marra deg yiḍ netmaɣra, ttun iman-nsen, maca g idurar iserdasen wten (ssufɣen) tarṣaṣt tamenzut f 00:00, akka i tebda ( tekkmassa) tegrawla n ugdud i yellan ddau uḍar n temharsa (colonisation) n Fransa.
Tewwwi-d azarug -ines ass n 5 yulyu aseggas n 1962, tkecm-itt Fransa di yulyu n 1830 ass mi tella s ddaw n tecḍat n Turk taɛutumanit. Am wakken i s-yenna Ccix Muḥand u Lḥusin:
- Ikecm-ed Urumi di ṣṣif
Ad iffeɣ s ssif
Di ṣṣif
Qbel lexrif...
Tedda dzayer abrid yeččur s yisennanen tebda amezruy -ines g wass mi tegred tagrawla n umenzu n wember 1954 deg wedrar n Wawras, ymagred ass n tatusant lɛid (adriz) n irumiyen. refden-tt irgazen d tlawin am Ɛebban Remḍan, Ḥusin At Ḥmed, kolonel Uɛemran, Mesṭafa U Bulɛid, Muḥemmed Buḍyaf, Ḥasiba Ben Buɛli, Ferḥat Ɛebbas, Xiḍer, cadhen ismawen-nsen d ayen i d-fkan i dzayer.
Tarakalt
Tamurt n Dzayer d tamurt tamenzut i meqqren akk ɣef timura n tigrakalin s tajumma ines, d tamurt tis snat i meqqren g timura n umenẓaw n Tafriqt, tesɛa tamurt n Dzayer g tama n wenẓul amur amoqran nu nezruf ismis Sehra. deg ugafa, aṭlas atelli
Tarakalt tadeblant
Tebḍa tamurt n Dzayer ɣef 48 n twilayin, yal tawilayt tesa agraw aɣerfan f uqeṛṛu-s lwali. Yal tawilayt tebḍa ɣef asunen, yal asun yebḍa ɣef tɣiwanin. Tikkelt taneggarut i tetwabḍa dyes tamurt n Dzayer tella deg useggas n 1985.
Tamendawt n Dzayer n useggas 1963 tebḍa tamurt ɣef 48 n twilayin:
N°= | Isem aqbayli | Isem aɛṛab | Isem aṛumi |
---|---|---|---|
1 | Adrar | أدرار | Adrar |
2 | Cclef | الشلف | Chlef |
3 | Leɣwaṭ | الأغواط | Laghouat |
4 | Um Lebwaqi | أم البواقي | Oum El Bouaghi |
5 | Tabatent | باتنة | Batna |
6 | Bgayet | بجاية | Béjaïa |
7 | Tibeskert | بسكرة | Biskra |
8 | Beccar | بشار | Béchar |
9 | Blida | البليدة | Blida |
10 | Tubiret | البويرة | Bouira |
11 | Tamenɣast | تمنراست | Tamanrasset |
12 | Tbesset | تبسة | Tébessa |
13 | Tlemsan | تلمسان | Tlemcen |
14 | Tyaret | تيارت | Tiaret |
15 | Tizi Wezzu | تيزي وزو | Tizi Ouzou |
16 | Dzayer (tamanaɣt) | الجزائر العاصمة | Alger |
17 | Ǧelfa | الجلفة | Djelfa |
18 | Jijel | جيجل | Jijel |
19 | Sṭif | سطيف | Sétif |
20 | Sɛida | سعيدة | Saïda |
21 | Skikda | سكيكدة | Skikda |
22 | Sidi Belɛebbas | سيدي بلعباس | Sidi Bel Abbes |
23 | Ɛennaba | عنابة | Annaba |
24 | Galma | ڨالمة | Guelma |
25 | Qsenṭina | قسنطينة | Constantine |
26 | Lemdiyyet | المدية | Médéa |
27 | Mestɣanem | مستغانم | Mostaganem |
28 | Tamsilet | المسيلة | M'sila |
29 | Mɛesker | معسكر | Mascara |
30 | Wargla | ورڨلة | Ouargla |
31 | Wehran | وهران | Oran |
32 | Lbeyyeḍ | البيض | El Beyedh |
33 | Illizi | إليزي | Illizi |
34 | Burǧ Buɛririǧ | برج بوعريريج | Bordj Bou Arréridj |
35 | Bumerdas | بومرداس | Boumerdès |
36 | Ṭṭaref | الطارف | Taref |
37 | Tinduf | تندوف | Tindouf |
38 | Tisemsilt | تيسمسيلت | Tissemsilt |
39 | Lwad | الوادي | El Oued |
40 | Tixencelt | خنشلة | Khenchela |
41 | Suq Ahṛas | سوق أهراس | Souk Ahras |
42 | Tipaza | تيبازة | Tipaza |
43 | Mila | ميلة | Mila |
44 | Ɛin Defla | عين الدفلى | Aïn Défla |
45 | Nɛama | النعامة | Nâama |
46 | Ɛin Timucent | عين تيموشنت | Aïn Témouchent |
47 | Taɣerdayt | غرداية | Ghardaïa |
48 | Ɣilizan | غيليزان | Rélizane |
Tamawin d timselɣa
Asegzi n wawalen
- ↑ Tinekkit: Identité.