Tuddsa n temsisit n ugafa anaṭlas
![]() | |
---|---|
![]() | |
![]() (2021) | |
Animus in consulendo liber | |
Isefka | |
Isem amaddud |
North Atlantic Treaty Organization d Organisation du traité de l'Atlantique nord |
Isem asgezlan | NATO, OTAN, NAVO, НАТО, NAVO, OTAN, OTAN, OTAN, اَلْنَاتُو, 나토, 北约组织, 北約組織, НАТА, נאט"ו, נאַט"אָ, NBNL, نیٹو, NATO, NATO d КАСО |
Anaw |
alliance militaire (fr) ![]() ![]() ![]() |
Tamurt | Biljik |
Armud | |
Agmam deg |
Commandement européen du transport aérien (fr) ![]() |
Amḍan n yigmamen | 31 |
Analam |
NATO Response Force (fr) ![]() |
Tinnebṭit | |
Amaray amatu |
Jens Stoltenberg (fr) ![]() |
Asutel amatu |
Bruxelles, Bruxelles, 16e arrondissement de Paris (fr) ![]() ![]() |
Subdivisions | |
Propriétaire de (fr) ![]() |
Static War Headquarters Castlegate (en) ![]() ![]() ![]() ![]() ![]() ![]() ![]() ![]() |
![]() | |
Amezruy | |
Asnulfu |
4 Yebrir 1949 1949 |
Asebdad |
Paul-Henri Spaak (fr) ![]() Lester B. Pearson (fr) ![]() Gustav Rasmussen (fr) ![]() Robert Schuman (fr) ![]() Bjarni Benediktsson (fr) ![]() Carlo Sforza (fr) ![]() Joseph Bech (fr) ![]() Dirk Stikker Halvard Lange (fr) ![]() José Caeiro da Mata (fr) ![]() Ernest Bevin (fr) ![]() Dean Acheson (fr) ![]() |
![]() ![]() ![]() ![]() |
Tuddsa n temsisit n ugafa anaṭlas (S Tegnizt: North Atlantic Treaty Organization, s usegzel NATO), (s Tefransist: Organisation du traité de I'Atlantique nord, s usegzel: OTNA) d tuddsa taserdast tagreɣlant i d-yennulfan deg useggas n 1949 s usizder ɣef umtawa n ugafa n unaṭlas yettuzemlen (yettustenyan) deg Washington DC deg wass n 4 yebrir 1949 .[1][2]. NATO yessisliɣ-d anagraw amastan amazday anda ttemsisint deg-s tmura neɣ iwunak igmamen ɣef westan amilal i turrit n yal anṭag ad yekken seg kra n ugmam uffiɣ. 3 seg yigmamen n NATO (Marikan, Fṛansa, Tagelda Yeddukklen) gan d igmamen imeɣlalen deg Useqqamu n Tɣellist n Yeɣlanen Yeddukklen yerna ttfaṛasen s wezref n Veto. Dɣa timura ayyi d tid ilan (yesɛan) imrigen iɣisanen. Asutel n NATO yezga-d deg temdint n Brussel (tamenrut n Biljik). Ma d Asutel n temhalin n NATO yezga-d zdat n Mons, Biljik
Tamsist n NATO iga amsisi aserdas agreɣlan deg-s 30 n iwunak d Igmamen deg yakk Uruppa d Temrikt tagafant. Akken ittekkayen 21 n Iwunak niden deg wahil n timttekkit i lment n telwit yeṭṭafaren amsisi n NATO. Yakk d temttekkit n 15 n iwunak niden deg wahil n udewenni agraklan
Amsisi n NATO yella u zeddiɣ (w mazal-it) ur yugar ara d akken-it d tuddsa tasertayt alammi id yekker umsenɣi n Kurya ayen yessulin amdan n yigmamen deg tuddsa. Anda imsenɣi ayyi issengugi igmamen iẓaranen n NATO u yegla-d s tmuski n tɣessa tasertayt tummidt s ddaw n temdayt (leɛnaya) n sin n imenharen n Marikan. Akala n umsenɣi asemmaṭ yewwi ar uwsizwer (amḥizwer) yakk d yeɣlanen n werkawel n Warsaw i d-yennulfan deg 1955 anect-a d ayen i d-yessekren turdiwin (ccekuk) ɣef tdusi n wassaɣen gar n tmura n Uruppa d Iwunak Yeddukklen n Temrikt ar tama n turdiwin ɣef tesfelsant n westan n NATO mgal tuṭṭfa n Tiddukla n Suvyit. Ayen i d-yeglan s usnefli n uskuker aɣisan afrensaw asiman d tuffɣa-ynes (Fṛansa) seg tɣessa taserdast n NATO deg useggas n 1966 i tenzagt n 30 iseggasen. Seld n uɣelluy n weɣṛab n Berlin di Lalman deg useggas n 1989 NATO yettekka deg wefsay n Yuguslavya akken i d-tegra inekcumen-is iserdasen deg tmurt n Busnya seg 1992 ar 1995, sin akin tettekka di teyyita n Yuguslavya deg useggas n 1999
Seg tama tasertayt. amsisi n NATO yurem (yeɛreḍ) ad yesselhu issaɣen-is d iwunak yellan d igmamen deg werkawel n Warsaw zik-nni anda aṭas deg-sen kecmen ar tuddsa ayyi gar iseggasen n 1999 d 2004. Akken i yettusemres s tuddsa (s umagrad uṭṭun 5 n umtawa n ugafa anaṭlas) yessuteren seg iwunak igmamen i wakken ad talel yal awanak agmam yeɣli-d fell-as wenṭag i tikkelt tamezwarut d temyiwent seld n tiytiwin n 11 ctember 2001,[3] sin akin ttwafesren-tt tdusiyin di Afɣanistan s ddaw n tnehrawt n ISAF yeṭṭafaren NATO. Akken i terna teddem tagrawt n temlilin nniden seg yimir-nni am tuzna n isleɣmayen ar Yirak d tallalt deg temhalt n umennuɣ mgal iflisen
Deg useggas n 2011, Tuddsa n NATO tqelled-d Tama n tegdelt agennaw deg tegnawin n Libya