Tuddsa n temsisit n ugafa anaṭlas
Tuddsa n temsisit n ugafa anaṭlas | |
---|---|
(2021) | |
Animus in consulendo liber | |
Isefka | |
Isem amaddud |
North Atlantic Treaty Organization d Organisation du traité de l'Atlantique nord |
Isem asgezlan | NATO, OTAN, NAVO, НАТО, NAVO, OTAN, OTAN, OTAN, اَلْنَاتُو, 나토, 北约, 北約, НАТА, נאט"ו, נאַט"אָ, NBNL, نیٹو, NATO, NATO d КАСО |
Anaw | alliance militaire (fr) , tuddsa tameynabḍant, organisation internationale (fr) d coalition militaire multinationale (fr) |
Tamurt | Biljik |
Armud | |
Agmam deg | Commandement européen du transport aérien (fr) |
Amḍan n yigmamen | 32 |
Analam |
|
Tinnebṭit | |
Amaray amatu | Jens Stoltenberg (fr) |
Asutel amatu | Bruxelles, Bruxelles, 16e arrondissement de Paris (fr) , London d palais de Chaillot (fr) |
Subdivisions | |
Propriétaire de (fr) |
Static War Headquarters Castlegate (en) , Réseau d'oléoducs en Centre-Europe (fr) , DTCN L4 (fr) , Liaison 1 de l'OTAN (fr) , West Star (en) , siège de l'OTAN (fr) , NORTHAG War Headquarters Cannerberg (en) d Proto (en) |
Amezruy | |
Asnulfu | 4 Yebrir 1949 |
Asebdad |
Paul-Henri Spaak (fr) Lester B. Pearson (fr) Gustav Rasmussen (fr) Robert Schuman (fr) Bjarni Benediktsson (fr) Carlo Sforza (fr) Joseph Bech (fr) Dirk Stikker Halvard Lange (fr) José Caeiro da Mata (fr) Ernest Bevin (fr) Dean Acheson (fr) |
|
Tuddsa n temsisit n ugafa anaṭlas (S Tegnizt: North Atlantic Treaty Organization, s usegzel NATO), (s Tefransist: Organisation du traité de I'Atlantique nord, s usegzel: OTNA) d tuddsa taserdast tagreɣlant i d-yennulfan deg useggas n 1949 s usizder ɣef umtawa n ugafa n unaṭlas yettuzemlen (yettustenyan) deg Washington DC deg wass n 4 yebrir 1949 .[1][2]. NATO yessisliɣ-d anagraw amastan amazday anda ttemsisint deg-s tmura neɣ iwunak igmamen ɣef westan amilal i turrit n yal anṭag ad yekken seg kra n ugmam uffiɣ. 3 seg yigmamen n NATO (Marikan, Fṛansa, Tagelda Yeddukklen) gan d igmamen imeɣlalen deg Useqqamu n Tɣellist n Yeɣlanen Yeddukklen yerna ttfaṛasen s wezref n Veto. Dɣa timura ayyi d tid ilan (yesɛan) imrigen iɣisanen. Asutel n NATO yezga-d deg temdint n Brussel (tamenrut n Biljik). Ma d Asutel n temhalin n NATO yezga-d zdat n Mons, Biljik
Tamsist n NATO iga amsisi aserdas agreɣlan deg-s 30 n iwunak d Igmamen deg yakk Uruppa d Temrikt tagafant. Akken ittekkayen 21 n Iwunak niden deg wahil n timttekkit i lment n telwit yeṭṭafaren amsisi n NATO. Yakk d temttekkit n 15 n iwunak niden deg wahil n udewenni agraklan
Amsisi n NATO yella u zeddiɣ (w mazal-it) ur yugar ara d akken-it d tuddsa tasertayt alammi id yekker umsenɣi n Kurya ayen yessulin amdan n yigmamen deg tuddsa. Anda imsenɣi ayyi issengugi igmamen iẓaranen n NATO u yegla-d s tmuski n tɣessa tasertayt tummidt s ddaw n temdayt (leɛnaya) n sin n imenharen n Marikan. Akala n umsenɣi asemmaṭ yewwi ar uwsizwer (amḥizwer) yakk d yeɣlanen n werkawel n Warsaw i d-yennulfan deg 1955 anect-a d ayen i d-yessekren turdiwin (ccekuk) ɣef tdusi n wassaɣen gar n tmura n Uruppa d Iwunak Yeddukklen n Temrikt ar tama n turdiwin ɣef tesfelsant n westan n NATO mgal tuṭṭfa n Tiddukla n Suvyit. Ayen i d-yeglan s usnefli n uskuker aɣisan afrensaw asiman d tuffɣa-ynes (Fṛansa) seg tɣessa taserdast n NATO deg useggas n 1966 i tenzagt n 30 iseggasen. Seld n uɣelluy n weɣṛab n Berlin di Lalman deg useggas n 1989 NATO yettekka deg wefsay n Yuguslavya akken i d-tegra inekcumen-is iserdasen deg tmurt n Busnya seg 1992 ar 1995, sin akin tettekka di teyyita n Yuguslavya deg useggas n 1999
Seg tama tasertayt. amsisi n NATO yurem (yeɛreḍ) ad yesselhu issaɣen-is d iwunak yellan d igmamen deg werkawel n Warsaw zik-nni anda aṭas deg-sen kecmen ar tuddsa ayyi gar iseggasen n 1999 d 2004. Akken i yettusemres s tuddsa (s umagrad uṭṭun 5 n umtawa n ugafa anaṭlas) yessuteren seg iwunak igmamen i wakken ad talel yal awanak agmam yeɣli-d fell-as wenṭag i tikkelt tamezwarut d temyiwent seld n tiytiwin n 11 ctember 2001,[3] sin akin ttwafesren-tt tdusiyin di Afɣanistan s ddaw n tnehrawt n ISAF yeṭṭafaren NATO. Akken i terna teddem tagrawt n temlilin nniden seg yimir-nni am tuzna n isleɣmayen ar Yirak d tallalt deg temhalt n umennuɣ mgal iflisen
Deg useggas n 2011, Tuddsa n NATO tqelled-d Tama n tegdelt agennaw deg tegnawin n Libya