Aller au contenu

Albanya

Si Wikipedia, tasanayt tilellit.
Albanya
Republika e Shqipërisë (sq)
Αλβανία (el)
Drapeau de l'Albanie (fr) Armoiries de l'Albanie (fr)
Drapeau de l'Albanie (fr) Suqel Armoiries de l'Albanie (fr) Suqel


Imseɣret Hymni i Flamurit (fr) Suqel

Devise (fr) Suqel «You Albania, give me honour, give me the name Albanian (en) Suqel»
Ansa
Carte
 41°N 20°E / 41°N 20°E / 41; 20

Tamanaɣt Tirana
Imezdaɣ
Teɣṛed 2 793 592 (2022)
• Tiineẓẓi n imezdaɣ 97,18 imezdaɣen/km²
Tutlayt tunṣibt Talbanit
Tarakalt
Tajumma 28 748 km²
• Aman 5,7 %
Tezga-d ɣef yiri Ilel Aderyati d Ilel agrakal
Isek yeflalen mont Korab (fr) Suqel (2 764 m)
Point le plus bas (fr) Suqel Ilel Aderyati (0 m)
Tilisa yakked
Asefk amazray
Yezwar-it République populaire socialiste d'Albanie (fr) Suqel
Asnulfu 28 Wamber 1912
Tuddsa tasertayt
Anagraw asertay régime parlementaire (fr) Suqel
Assemblée délibérante (fr) Suqel Assemblée d'Albanie (fr) Suqel
• président de la république d'Albanie (fr) Suqel Bajram Begaj (fr) Suqel (24 Yulyu 2022)
• Premier ministre d'Albanie (fr) Suqel Edi Rama (fr) Suqel
Corps judiciaire suprême (fr) Suqel Supreme Court of Albania (en) Suqel
Tadamsa
Produit intérieur brut nominal (fr) Suqel 17 930 565 119 $ (2021)
Tadrimt lek (fr) Suqel
Amekzay uglim
Izṭi akudan
Domaine internet (fr) Suqel .al (fr) Suqel
Plan de numérotation (fr) Suqel +355
Numéro d'appel d'urgence (fr) Suqel 112 (fr) Suqel, 127 (fr) Suqel, 128 (fr) Suqel d 129 (fr) Suqel
Azamul n tmurt AL
Identifiant Nomenclature des unités territoriales statistiques (fr) Suqel AL
Nniḍen

Tansa n web kryeministria.al…

Albanya d yiwet n tmurt id yezgan deg wenẓul agmuḍan n Turuft, tezga-d deg Tzunegzirt n Balqan. Tajumma-ynes 28.748 km2 (yikilumitren imkuẓen). Zedɣen-tt 2.876.591 (2017) n yimezdaɣen (Albaniyen). Tamaneɣt-nnes d Tirana.

Aselway: Bamir Topi. Aneɣlaf Amezwaru: Sali Berisha.

Amur ameqran seg wakal n Albanya d idraren aydeg kra n tqacucin ttawḍent ɣer 2100 ed 2600 n lmitrat deg leɛlu. Izuɣar zgan-d deg utaram (lɣerb) n tmurt, ɣef yiri n Yilel Aderyati. Ugar n tis kraḍ (tis tlata) seg wakal n Albanya d tiẓegwa.

Tuget deg yimezdaɣen n Albanya seg weɣref (cceɛb) albani ay d-yudren seg Yilliriyen iqburen (d aɣref ahenduṛufi). Maca llan daɣen Yegrigiyen, Iziganen, Iserbiyen ed Yibulgaṛiyen deg Albanya. Amur ameqran seg yimezdaɣen n tmurt d Inselmen. Aṭas n Walbaniyen ay yeddren daɣen deg tmura tijiratin am Kosovo, Masidunya n Ugafa, Serbi akked Montenegro. Deg wemgaru-nni (ṭṭrad) n Kosovo n 1999, aṭas n Walbaniyen n Kosovo ay d-irewlen ɣer tmurt n Albanya.

Ass-a, Albanya d yiwet seg tmura tigellilin akk n Tuṛuft. Tadamsa n tmurt-a tebna ladɣa ɣef tfellaḥt yerna deg 1997, Albanya tenḍerr mliḥ seg yiwet n taluft tameqrant n tdamsa.

Taɣbalut

[ẓreg | ẓreg aɣbalu]

(c) Omar Mouffok - Tiddukla Tadelsant Imedyazen