Albanya

Si Wikipedia, tasanayt tilellit.
Albanya
Republika e Shqipërisë (sq)
Αλβανία (el)
Drapeau de l'Albanie (fr) Armoiries de l'Albanie (fr)
Drapeau de l'Albanie (fr) Suqel Armoiries de l'Albanie (fr) Suqel


Imseɣret Hymni i Flamurit (fr) Suqel

Devise (fr) Suqel «You Albania, give me honour, give me the name Albanian (en) Suqel»
Ansa
Carte
 41°N 20°E / 41°N 20°E / 41; 20

Tamanaɣt Tirana
Imezdaɣ
Teɣṛed 2 793 592 (2022)
• Tiineẓẓi n imezdaɣ 97,18 imezdaɣen/km²
Tutlayt tunṣibt Talbanit
Tarakalt
Amur seg Europe du Sud-Est (fr) Suqel
Tajumma 28 748 km²
• Aman 5,7 %
Tezga-d ɣef yiri Ilel Aderyati d Ilel agrakal
Isek yeflalen mont Korab (fr) Suqel (2 764 m)
Point le plus bas (fr) Suqel Ilel Aderyati (0 m)
Tilisa yakked
Asefk amazray
Yezwar-it République populaire socialiste d'Albanie (fr) Suqel
Asnulfu 28 Wamber 1912
Tuddsa tasertayt
Anagraw asertay régime parlementaire (fr) Suqel
Assemblée délibérante (fr) Suqel Assemblée d'Albanie (fr) Suqel
• président de la république d'Albanie (fr) Suqel Bajram Begaj (fr) Suqel (24 Yulyu 2022)
• Premier ministre d'Albanie (fr) Suqel Edi Rama (fr) Suqel
Tadamsa
Produit intérieur brut nominal (fr) Suqel 17 930 565 119 $ (2021)
Tadrimt lek (fr) Suqel
Amekzay uglim
Izṭi akudan
Domaine internet (fr) Suqel .al (fr) Suqel
Plan de numérotation (fr) Suqel +355
Numéro d'appel d'urgence (fr) Suqel 112 (fr) Suqel, 127 (fr) Suqel, 128 (fr) Suqel d 129 (fr) Suqel
Azamul n tmurt AL
Identifiant Nomenclature des unités territoriales statistiques (fr) Suqel AL
Nniḍen

Tansa n web kryeministria.al…

Albanya d yiwet n tmurt id yezgan deg wenẓul agmuḍan n Turuft, tezga-d deg Tzunegzirt n Balqan. Tajumma-ynes 28.748 km2 (yikilumitren imkuẓen). Zedɣen-tt 2.876.591 (2017) n yimezdaɣen (Albaniyen). Tamaneɣt-nnes d Tirana.

Aselway: Bamir Topi. Aneɣlaf Amezwaru: Sali Berisha.

Amur ameqran seg wakal n Albanya d idraren aydeg kra n tqacucin ttawḍent ɣer 2100 ed 2600 n lmitrat deg leɛlu. Izuɣar zgan-d deg utaram (lɣerb) n tmurt, ɣef yiri n Yilel Aderyati. Ugar n tis kraḍ (tis tlata) seg wakal n Albanya d tiẓegwa.

Tuget deg yimezdaɣen n Albanya seg weɣref (cceɛb) albani ay d-yudren seg Yilliriyen iqburen (d aɣref ahenduṛufi). Maca llan daɣen Yegrigiyen, Iziganen, Iserbiyen ed Yibulgaṛiyen deg Albanya. Amur ameqran seg yimezdaɣen n tmurt d Inselmen. Aṭas n Walbaniyen ay yeddren daɣen deg tmura tijiratin am Kosovo, Masidunya n Ugafa, Serbi akked Montenegro. Deg wemgaru-nni (ṭṭrad) n Kosovo n 1999, aṭas n Walbaniyen n Kosovo ay d-irewlen ɣer tmurt n Albanya.

Ass-a, Albanya d yiwet seg tmura tigellilin akk n Tuṛuft. Tadamsa n tmurt-a tebna ladɣa ɣef tfellaḥt yerna deg 1997, Albanya tenḍerr mliḥ seg yiwet n taluft tameqrant n tdamsa.

Taɣbalut[ẓreg | ẓreg aɣbalu]

(c) Omar Mouffok - Tiddukla Tadelsant Imedyazen