Aller au contenu

Busnya ed Hirziguvina

Si Wikipedia, tasanayt tilellit.
Busnya ed Hirziguvina
Bosna i Hercegovina (sh)
Bosna i Hercegovina (bs)
Drapeau de la Bosnie-Herzégovine (fr) Armoiries de la Bosnie-Herzégovine (fr)
Drapeau de la Bosnie-Herzégovine (fr) Suqel Armoiries de la Bosnie-Herzégovine (fr) Suqel


ImseɣretJedna si jedina (fr) Suqel (24 Wamber 1995-25 Yunyu 1999)

Adrim«The heart shaped land»
«Gwlad siâp calon»
Ansa
Map
 44°N 18°E / 44°N 18°E / 44; 18

TamanaɣtSarajevo
Imezdaɣ
Teɣṛed3 816 459 (2022)
 Taneẓẓi n tɣerfa381 645,9 imezdaɣen/km²
Tutlayt tunṣibtbosnien (fr) Suqel
Takruwatit
Tasirbit
DdinTineslemt, Tudayt, christianisme orthodoxe (fr) Suqel d Takatulikt
Tarakalt
Tajumma10 km²
Tezga-d ɣef yiriIlel Aderyati d Ilel agrakal
Isek yeflalenMaglić (fr) Suqel (2 386 m)
Agaz yudrenIlel Aderyati (0 m)
Tilisa yakked
Asefk amazray
Jour férié (fr) Suqel
Tuddsa tasertayt
Anagraw asertayrépublique parlementaire fédérale (fr) Suqel
Exécutif (fr) Suqelconseil des Ministres de Bosnie-Herzégovine (fr) Suqel
Assemblée délibérante (fr) SuqelParlement de la Bosnie-Herzégovine (fr) Suqel
 présidence de la Bosnie-Herzégovine (fr) SuqelDenis Bećirović (fr) Suqel (16 Wamber 2022)
 Président du Conseil des ministres de Bosnie-Herzégovine (fr) SuqelBorjana Krišto (fr) Suqel (28 Duǧember 2022)
Tadamsa
Produit intérieur brut nominal (fr) Suqel27 514 782 476 (2023)
Tadrimtdinar de Bosnie-Herzégovine (fr) Suqel
Amekzay uglim
Izṭi akudan
Domaine internet (fr) Suqel.ba (fr) Suqel
Plan de numérotation (fr) Suqel+387
Numéro d'appel d'urgence (fr) Suqel112 (fr) Suqel, 122 (fr) Suqel, 123 (fr) Suqel d 124 (en) Suqel
Azamul n tmurtBA

Busnya ed Hirziguvina d tamurt n wenẓul (sud) n Turuft, tezga-d deg Tzunegzirt n Balqan. Tajumma-nnes 51.209 km2 (yikilumitren imkuẓen). Zedɣen-tt 3.842.566 n yimezdaɣen. Tamaneɣt-nnes d Sarajevo.

Agensas Aɛlayan (haut représentant): Valentin Inzko Iselwayen: Nebojša Radmanović (d Aserbi), Željko Komšić (d Akṛuwati), Bakir Izetbegović (d Abusni ineslem). Aneɣlaf Amezwaru: Nikola Špirić

Amur ameqran seg wakal n Busnya ed Hirziguvina d idurar (Adrar n Maglic, deg wenẓul-agmuḍan (sud-est) n tmurt yettaweḍ ɣer 2.387 n lmitrat deg leɛlu. Busnya ed Hirziguvina tezga- deg tama aydeg ggtent tzenzlin.

Tadimugrafit

[ẓreg | ẓreg aɣbalu]

Imezdaɣen n Busnya ed Hirziguvina llan deg-sen waṭas n yiɣerfan (ccuɛub): 45% seg-sen d Ibusniyen inselmen, 30% d Iserbiyen uṛtuduksiyen, ma d 15% d Ikṛuwatiyen ikaṭuliyen.

Busnya ed Hirziguvina tella d yiwet seg tegdudyin n Yuguslavya taqburt. Deg 1992, imḍebbren-nnes sɣerten-d (déclarer) azarug-nnes (indépendance), dɣa d aya ay yejjan Iserbiyen ad d-snekren amgaru (ṭṭrad) akked Yibusniyen inselmen ed Yekruwatiyen n tmurt-a. Asmi ay ifuk wemgaru, tamurt-a tettwabḍa ɣef sin yeḥricen: Tafidiralit takruwatit-tineslemt (51% seg wakal) akked Tegduda taserbit (49%).

Ar ass-a mazal Busnya ed Hirzigivina tbennu ayen ay ihudden deg tallit n wemgaru (ṭṭrad). Zik, Busnya ed Hirziguvina tella tesɛa tamguri (industrie) ijehden (uzzal, aluminyum, takrura), maca deg tallit-nni n wemgaru, amur ameqran seg lluzinat ihudd. Ɣef ljal n yidurar n tmurt-a, yewɛer ɣef medden ad gen tafellaḥt, ɣef waya, ala d takessawt n tfunasin akked uɣellet n wesɣar n tẓegwa ay irebḥen deg tmurt-a, d acu kan, Ibusniyen sfulluḥen daɣen irden, tidal (lxeḍra) akked yigumma (lfakya).