Busnya ed Hirziguvina
|
Bosna i Hercegovina (sh) Bosna i Hercegovina (bs) | |||||
|
|||||
|
| |||||
|
| |||||
| Imseɣret |
Intermeco (fr) | ||||
|
| |||||
| Devise (fr) |
«The heart shaped land» «Gwlad siâp calon» | ||||
| Ansa | |||||
| |||||
| Tamanaɣt | Sarajevo | ||||
| Imezdaɣ | |||||
| Teɣṛed | 3 816 459 (2022) | ||||
| • Tiineẓẓi n imezdaɣ | 74,54 imezdaɣen/km² | ||||
| Tutlayt tunṣibt |
bosnien (fr) Takruwatit Tasirbit | ||||
| Ddin |
Tineslemt, Tudayt, christianisme orthodoxe (fr) | ||||
| Tarakalt | |||||
| Amur seg |
Europe du Sud-Est (fr) | ||||
| Tajumma | 51 197 km² | ||||
| Tezga-d ɣef yiri | Ilel Aderyati d Ilel agrakal | ||||
| Isek yeflalen |
Maglić (fr) | ||||
| Point le plus bas (fr) | Ilel Aderyati (0 m) | ||||
| Tilisa yakked | |||||
| Asefk amazray | |||||
| Yezwar-it |
République de Bosnie-Herzégovine (fr) | ||||
| Asnulfu | 1 Meɣres 1992 | ||||
| Jour férié (fr) | |||||
| Tuddsa tasertayt | |||||
| Anagraw asertay |
république fédérale (fr) | ||||
| Exécutif (fr) |
conseil des Ministres de Bosnie-Herzégovine (fr) | ||||
| Assemblée délibérante (fr) |
Parlement de la Bosnie-Herzégovine (fr) | ||||
| • présidence de la Bosnie-Herzégovine (fr) |
Željko Komšić (fr) | ||||
| • Président du Conseil des ministres de Bosnie-Herzégovine (fr) |
Borjana Krišto (fr) | ||||
| Tadamsa | |||||
| Produit intérieur brut nominal (fr) | 27 514 782 476 (2023) | ||||
| Tadrimt |
mark convertible de Bosnie-Herzégovine (fr) | ||||
| Amekzay uglim | |||||
| Izṭi akudan |
| ||||
| Domaine internet (fr) |
.ba (fr) | ||||
| Plan de numérotation (fr) | +387 | ||||
| Numéro d'appel d'urgence (fr) |
112 (fr) | ||||
| Azamul n tmurt | BA | ||||
| Nniḍen | |||||
|
| |||||
| Tansa n web | fbihvlada.gov.ba | ||||
Busnya ed Hirziguvina d tamurt n wenẓul (sud) n Turuft, tezga-d deg Tzunegzirt n Balqan. Tajumma-nnes 51.209 km2 (yikilumitren imkuẓen). Zedɣen-tt 3.842.566 n yimezdaɣen. Tamaneɣt-nnes d Sarajevo.
Agensas Aɛlayan (haut représentant): Valentin Inzko Iselwayen: Nebojša Radmanović (d Aserbi), Željko Komšić (d Akṛuwati), Bakir Izetbegović (d Abusni ineslem). Aneɣlaf Amezwaru: Nikola Špirić
Tarakalt
[ẓreg | ẓreg aɣbalu]Amur ameqran seg wakal n Busnya ed Hirziguvina d idurar (Adrar n Maglic, deg wenẓul-agmuḍan (sud-est) n tmurt yettaweḍ ɣer 2.387 n lmitrat deg leɛlu. Busnya ed Hirziguvina tezga- deg tama aydeg ggtent tzenzlin.
Tadimugrafit
[ẓreg | ẓreg aɣbalu]Imezdaɣen n Busnya ed Hirziguvina llan deg-sen waṭas n yiɣerfan (ccuɛub): 45% seg-sen d Ibusniyen inselmen, 30% d Iserbiyen uṛtuduksiyen, ma d 15% d Ikṛuwatiyen ikaṭuliyen.
Amezruy
[ẓreg | ẓreg aɣbalu]Busnya ed Hirziguvina tella d yiwet seg tegdudyin n Yuguslavya taqburt. Deg 1992, imḍebbren-nnes sɣerten-d (déclarer) azarug-nnes (indépendance), dɣa d aya ay yejjan Iserbiyen ad d-snekren amgaru (ṭṭrad) akked Yibusniyen inselmen ed Yekruwatiyen n tmurt-a. Asmi ay ifuk wemgaru, tamurt-a tettwabḍa ɣef sin yeḥricen: Tafidiralit takruwatit-tineslemt (51% seg wakal) akked Tegduda taserbit (49%).
Tadamsa
[ẓreg | ẓreg aɣbalu]Ar ass-a mazal Busnya ed Hirzigivina tbennu ayen ay ihudden deg tallit n wemgaru (ṭṭrad). Zik, Busnya ed Hirziguvina tella tesɛa tamguri (industrie) ijehden (uzzal, aluminyum, takrura), maca deg tallit-nni n wemgaru, amur ameqran seg lluzinat ihudd. Ɣef ljal n yidurar n tmurt-a, yewɛer ɣef medden ad gen tafellaḥt, ɣef waya, ala d takessawt n tfunasin akked uɣellet n wesɣar n tẓegwa ay irebḥen deg tmurt-a, d acu kan, Ibusniyen sfulluḥen daɣen irden, tidal (lxeḍra) akked yigumma (lfakya).
