Kusina

Si Wikipedia, tasanayt tilellit.

kusina neɣ kutsinas ( s tegrigit taqburt Κουτζίνας ) d agrawliw amaziɣ yesɛan azal d ameqqran di ṭṭradat n umenkud abizenṭi mgal yiderman imaziɣen n Bizasina d Ṭrabels deg tasut tis 6 n tlalit Yurar di sin n yidisan yexdem tagrawla ɣef ucengu abizenṭi uqbel ad yuɣal d aḥbib-nsen yella gar wid irebḥen  di tnegluft n uḥriq n Latara ɣer tama n Jan trojlita yeqqim ɣer yidis n umenkud armi it-yenɣa uqerru n yiserdasen amaynut Yuwan Rugatinus deg useggas n 563

Tudert[ẓreg | ẓreg aɣbalu]

Kusina d bu sin n yiẓuran baba-s d amaziɣ ma d yemma-s d tarumanit . Di 533 yerlla ɣef uqerru n yimestrančiyen d tarbaɛt n yidewwasen neɣ nnefṣ-idewwasen izedɣen di Bizasina ( Tunes n wass-a )

Mi yekker ṭṭrad awindali yella ɣer tama n yibizenṭiyen id-ikecmen d imaynuten ɣer Tefriqt , deg yiseggasen 534-535 mi teɣli tgelda tawindalit aṭas n yiderman imaziɣen iwalan ibizenṭiyen d acengu ur nemxallaf ɣef wid i t-id yezwaren . Yella Kusina ɣef uqerru n yigrawliwen ɣer tama n Isdilasas , Midisinas d Yurftis . Rebḥen yimaziɣen nɣan iqerra n yiserdasen Aygan d Rufan . Ɣas akken ; xesren sdat uqerru n yiserdasen "Sliman" di tefsut n 535 di tnegluft n wasif n Mummas d udrar n Burǧun . Terra tmara Kusina ad yaẓ ɣer wasif n Uris di temnaḍt n Numidya yuwi laman ɣer uqerru n yiderman Yudas .  Maca deg useggas n 539 yexser Yudas sdat yibizenṭiyen yeffeɣ si Awras i yuɣalen teččur d lebruj d yiserdasen ur d-yettwabder ara Kusina  mi kecmen s adrar-agi cukken yimusnawen n umezruy belli yestenfeɛ seg yibizenṭiyen .

Ur d-iban ara armi d 544 yettwabder-d deg yiwen n usefru am uqerru n wedrum yedduklen d yibizenṭiyen d aḥbib n Sliman .

Di 544 xedmen yimaziɣen tagrawla i yeḥbes Sliman di Awras di 540 s mɣawla id-wweḍ ɣer Ṭrables sɣur Antalas d Bizasina tamurt-ines tanaṣlit . Ur s-yeɛǧib ara lḥal i Kusina ihi yella mgal tegrawla-agi ɣer tama tabizenṭit .

Deg useggas n 544 ; yemmut Sliman di tnegluft n Silyum ɣef ufus n Antalas . Deg 545  yuɣal Kusina d Yudas ɣer yidis n antalas zzin-as i Qerṭaj tamanaɣt n yinizenṭiyen . Yemmeslay d uqerru n yiserdasen Aryubindus msefhamen akken ad t-yexdeɛ mi ara tebdu tnegluft akken mi ara yruḥ Antalas ad yezzi i Qerṭaj ad s-yesqiṭṭeɛ Kusina , yules Aryubindus aya i Guntarik yellazn d ameddakel n Antalas ihi akken ad yesɛu akud yenna-as i Ayerduninus ad yawi mmi-s n Kusina d ameḥbus ɣur-s , uqbel ad tebdu tnegluft yexdem Guntarik tagrawla iwumi ur yezmir Aryubindus yenɣa-t Guntarik yessers aḥkim is yeɛǧben maca di taggara yenɣa-t Artabanis imiren ibeddel daɣen Kusina tanilla-s yuɣal yeddukel yid-s akken ad afen Antalas

Di tegrest n 546/547 mi d-yekcem ujiniral amaynut Jan trujlita yella Kusina ɣer yidisan-is itekka d yimennuɣen-ines iɣeḍlen Antalas . Yefka-as Trujlita agaz meqqren . Deg unebdu n 547 yella Kusina akked Trujlita di ṭṭrad-is mgal yigraxwliwen n Ṭrabels ɣef uqerru-nsen Karkasan di tnegluft n Marta xesren yibizenṭiyen lexsara meqqren . Di tegrest n useggas-agi yennuɣ d uqerru amaziɣ yeddan ula d netta d yibizenṭiyen d "Ifisdayas" qrib yuɣal umennuɣ-nsen d ṭṭrad yellin maca Trujlita yeḥbes ccwel yeskecem-d iman-is gar-asen yessekfa amennuɣ .

Di tefsut n 548 yella daɣen Kusina di tuffɣa tamaynut n Trujlita yella ɣef uqerru n 30000 n yirgazen amur ameqqran deg-sen d imaziɣen . Yelḥeq Kusina d kra n yiqerra imaziɣen nniḍen ad ḥebsen tagrawla  daxel n yiserdasen ibizenṭiyen mebla ma tuɣal-d . Tagrawla-agi tekka-d seg userɣi n lqaɛa id-yuwi Antalas di tegrawla-ines . Lemɛawna n yimaziɣen ur nḥebbes teɛmed-as i trujlita ad yenher iserdasen i yimenɣi d Karkasan akked Antalas . Yurar Kusina urar meqqren di tnegluft n yiḥerqan n Katun , yekfan s rrbeḥ meqqren imi yemmut deg-s Karkasan . Tuwi-d tigawt-a lexsara n Antalas d yakk iqerra i mazal ddren yernu ur llin ara s ddaw leɛnata n Trujlita

Ardekal , yeqqim Kusina s ddaw leɛnaya n umenkud ttaken-as idrimen yal mi ara yaweḍ wakud ilaqen . Uɣalen ttwalint d ameddakel n yibizenṭiyen d netta akk i ḥemmlen aṭas . Ttwalint d netta i d udem n yimaziɣen n Numidya . Ɣas akken , i tmental ur d-nban yeḥbes Yuwan Rugatinus ajiniral amaynut n Tefriqt ɣef tikci n yidrimen , yenɣa Kusina mi d-yusa ad yessuter adrim-ines d ayen yesserfan arrzaaw-is xedmen tagrawxla ffɣen i ufus n Rugatinus .


tamkerḍit[ẓreg | ẓreg aɣbalu]

  • Yves Modéran, « Cusina », Encyclopédie berbère, no 14,‎ 1er mars 2012 (lire en ligne, consulté le 12 octobre 2018)
  • Yves Modéran, Les Maures et l’Afrique romaine (IVe-VIIe siècle), Rome, Publications de l’École française de Rome, coll. « Bibliothèque des Écoles françaises d’Athènes et de Rome », 22 mai 2013, 900 p. (ISBN 978-2-7283-1003-6, DOI 10.4000/books.efr.1395, lire en ligne)
  • (en) John Bagnell Bury, History of the Later Roman Empire : From the Death of Theodosius I to the Death of Justinian, vol. 2, Mineola, Dover Publications, Inc., 1958 (1re éd. 1923) (ISBN 0-486-20399-9)
  • Pierre Maraval, Justinien, Le rêve d'un empire chrétien universel, Paris, Tallandier, 2016, 427 p. (ISBN 979-10-210-1642-2)
  • (en) John Robert Martindale, Arnold Hugh Martin Jones et J. Morris (éditeur), The Prosopography of the Later Roman Empire, Volume III : A.D. 527–641, Cambridge, Cambridge University Press, 1992, 1626 p. (ISBN 978-0-521-20160-5, lire en ligne)