Iɣil n teryel

Si Wikipedia, tasanayt tilellit.
(Yettusmimeḍ seg Aṣqif n Ṭmana)
Iɣil n teryel


Ansa
Carte
 36°34′17″N 4°18′35″E / 36.5714°N 4.3097°E / 36.5714; 4.3097Coordinates: 36°34′17″N 4°18′35″E / 36.5714°N 4.3097°E / 36.5714; 4.3097
Awanek anayanLezzayer
TawilaytTawilayt n Tizi Wezzu
TadayraTadayra n Ɛin Lḥemmam
Imezdaɣ
Teɣṛed 20 401 (2008)
• Tiineẓẓi n imezdaɣ 529,21 imezdaɣen/km²
Tarakalt
Tajumma 38,55 km²
Teflel 841 m
Tilisa yakked
Amekzay uglim
Code postal (fr) Suqel 15200
Izṭi akudan

Iɣil n teryel (neɣ Aṣqif n Ṭmana neɣ Ɛin lḥemmam) d tamdint n twilayt n Tizi Wezzu di Tmurt n Leqbayel, tella ar 45 km deg unẓul agmuḍ n Tizi Wezzu d 95 km ar ugafa agmuḍ n Tubiret.

Asideg (timella)[ẓreg | ẓreg aɣbalu]

Taɣiwant n Aṣqif n Ṭmana tella deg anẓul-agmuḍ n twilayat n tizi wezzu. Tebɛuẓẓel ɣef akal aqdim n lɛeṛc n At Mengellat.

Idurar[ẓreg | ẓreg aɣbalu]

Tamdint tella ɣef udem ugafa n Ǧerǧer, ar 1080 lmitra n awrir. Tudrin n taɣiwant n Aṣqif n Ṭmana vnan ɣef abeṛdi n udrar, alamma 1800 lmitra n awrir[1].

Tudrin n Taɣiwant[ẓreg | ẓreg aɣbalu]

Di tagazma tadeblant n 1984, taɣiwant n Aṣqif n Ṭmana tesɛa tudrin agi[2] :

Amezruy[ẓreg | ẓreg aɣbalu]

Tamdint tamecṭuḥt tamsedrart, i vnan Iṛumiyen deg 1881, semman-as Michelet d tajmilt af amazray aṛumi Jules Michelet.

Asmi d-yussa azarug n tmurt n lezzayer, semman-as Ain El Hammam iwakken ad kemmelen asenfaṛ n tasɛurrebt n isemawen n imḍiqen. Imil, imdanen t-kemmelen as semman i tamdint agi Michelet neɣ Michli neɣ Michyi.

Zikenni Michelet yella d amḍiq-aɣella n tɣiwant n Ǧerǧer i tevna tadbelt tamehrsant iwakken at sefrek tilufa tidbeltin d tiserdasin n tamnaṭ. Asqif n-Ṭmana d-isem aqdim n takcemt tagafat n tamdint (Taxlijt taqdimt n At sidi Sɛid d timeqbeṛt anda yemḍel amedyaz aqvayli Si Muḥ U Mḥend.

Di zik, tamdint agi tela d-amḍiq anda yella agduz n At Mengellat yal ddurt, semman-as zik "Ttlata At Mengellat" (Aram n At Menguellat). Kra d issegwasen sakin, tamdint t rmes agduz n At Yeḥya ig llan, zikenni, yal asiḍyas ar 3 km seg dinna, ar tama n At Hicem, ar amḍiq i yella tura amḍiq-aɣella n taɣiwant n At Yeḥya.

Tadbelt[ẓreg | ẓreg aɣbalu]

Taɣiwant n Aṣqif n Ṭmana tesɛa sviṭaṛ, akumisaria, tamsetla, snat tisenawitin, lbuṣṭa, leḥkma d 14 iɣerbazen.

Tadamsa[ẓreg | ẓreg aɣbalu]

Taɣiwant tesɛa tisellit i aẓeṭṭa n tiṛakniwin.[1].

Imicliyen axataren[ẓreg | ẓreg aɣbalu]


n Micyi teffkad daɣen yiwen wergaz mucaɛen aṭṭas aṭṭas deg tzuri : Dda Qasi Abudrar. D adebal ameqqran, yeskren aḥdum n tmeɣriwin deg segwassen n 70-80.

Tugniwin[ẓreg | ẓreg aɣbalu]

Kra tudrin Lɛarc n At Mengellat seg At Sidi Hmed (RN 15)

Tira d timselyutin[ẓreg | ẓreg aɣbalu]

  1. 1,0 et 1,1 Algérie, Daniel. Éditions le Sureau. p. 79. ISBN 978-2-911328-25-1. Missing or empty |title= (help)
  2. Journal officiel de la République Algérienne, 19 décembre 1984. Décret Amḍan 84-365, fixant la composition, la consistance et les limites territoriales des communes. Wilaya de Tizi Ouzou, page 1508.