Dasin welt ihma

Si Wikipedia, tasanayt tilellit.

Dasin Welt ihma ( s Tifinaɣ ⴷⴰⵙⵉⵏ ⵡⴻⵍⵜ ⵉⵀⵎⴰ) ( 1873 – 1933 t) d tageldunt tatergit , d wetma-s n umnukal Axmuk aq Ihma d nanna-s n umnukal Axmuk Bay d umnukal Musa Laxmuk d yelli-s n nanna-s n umnukal yettwasnen Musa aq amasten . Yemma-s n nna Tihet welt Hedyuwi , ulsen-d fella-s yitergiyen d yirumyen tamacahut-is .

Tudert[ẓreg | ẓreg aɣbalu]

Imzad n yitergiyen

Dasin welt Ihma ( Dasin yelli-s n Ihma ) qqaren-as daɣen welt Aṭbel ( anamek-is yelli-s n ugedun ) qqaren-as daɣen tageldunt m yisefra tlul deg tmurt n yitergiyen deg useggas n 1873 , deg Uhaggar tella seg yiwet n twacult tesɛa ccan d ameqqren gar yimucaɣ , telmed tiyita ɣef Imzad , tessen ad texdem kra n yisefra win i as-yeslan yeqqim d ameḥbus gar wawalen-is ur yezmir ad yettu isefra-ines , ttwasnen yisefra-ines gar yimucaɣ akken ttwasnn yisefra n Si Muḥend U Mḥend deg tmurt n Leqbayel , nnan-d fella-s d tafulkayt tewwi-d zzin-is seg yemma-s Tihit welt Heyudwi . Yura-d fella-s ugerram De Fuku , yessuqel-d kra seg yisefra-s ɣer tefransist , ula d nettat tenna fella-s ass mi yemmut " Sḥassfeɣ imi ad yeggri yiwen n urgaz yelhan am umrabeḍ ( tebɣa ad ini De fuku ) deg tmest " imi tɣil ad yuɣal ad yekcem deg tneslemt send lmut-is . Uqbel ad tecnu ɣef imzad-ine tetteffer i 03 n wussan syin ad suffeɣ isefra-s ɣef ( tayri , tudert ...)

Tazɣent n zzwaǧ-ines[ẓreg | ẓreg aɣbalu]

Xeḍben-d akk ilmeẓyen n Uhaggar win yettwasnen d Musa aq amasten ( uqbel ad yuɣal d amnukal ) , tezweǧ d yiwen n yilemẓi ur yesɛi adrim i sɛan maca yesɛa aẓar-is yelha maca mačči am winna n Musa qqaren-as Aflan aq Alemti ( kra nnan-d aq Dua ) ; rfan akk yilmeẓyen n Aheggar imi Dasin tucbiḥt textar yiwen s ddaw-atsen deg wazal d udrim , ihi nnan-d belli yal alɣem ara yeffɣen i usfuggel n tmeɣra-agi ad yemmzel , zlan alɣem n Aflan maca di taggara qeblen s zzwaǧ-agi imi ulac awal s nnig n win n Dasin uggaden ad ten-id-awi deg yisefra-s s yimzad-is , imiren qeblen akk s wayen yextar wul-is . Turew-d Dasin seg Aflan yiwen n uqcic yettwanen nezzeh gar yimuhaɣ isem-is Musa aq Aflan .

Tayri-s d Musa aq Amastan[ẓreg | ẓreg aɣbalu]

Musa yella iḥemmel dasin seg wul-is si zik , ɣas akken nettat tella ur tettḥulfu ara s tayri ɣur-s imi nettat telha-d kan d imzad-ines , arraw n yitergiyen itt-yesnen llan akk bɣan-tt ladɣa amnukal Musa aq Amastan i yellan yerɣa fella-s , maca nettat tella dayen tega leqrar-is tegmen ad taɣ Aflan , imiren Musa iruḥ ɣer nnfaq meqqar ad yemmet ad yettu tayri-ines , 8 n yiseggasen i yɛeddan mi d-yuɣal , yufa Dasin tebra , imi aflantuwi-as tmeṭṭut-nniḍen ul-is , imiren Musa yebda yettaru-as tibrati , Dasin tella tettarra-as-d d yimzad-is

Tibratin n Dasin d Musa[ẓreg | ẓreg aɣbalu]

Musa yura-d af Dasin : d imesli n tnezruft d titrit d tasedda " nettat tella tettarra-as taqqar-as izem , agellid n tayri.........

Dasin d imzad-is[ẓreg | ẓreg aɣbalu]

Mi temmut Dasin deg useggas n 1933 , tella mazal-itt tekkat Imzad ; tenna fella-s : Imzad d gma ur d-uriw yemma .