Ɛebban Ṛemḍan

Si Wikipedia, tasanayt tilellit.
(Yettusmimeḍ seg Ṛemḍan Σebban)
Ɛebban Ṛemḍan
Tameddurt
Talalit Larebɛa Nat Yiraten, 10 Yunyu 1920
Taɣlent Algérie française (fr) Suqel
Lmut Tiṭṭawin, 27 Duǧember 1957
Tamentilt n tmekkest Timenɣiwt
Tiɣri
Tutlayin Taqbaylit
Taɛrabt
Tafransist
Amahil
Amahil asertay
Military service
Yennuɣ deg Tagrawla tazzayrit
Taflest
Ikabaren isertiyen Akabar n Wegdud Azzayri
Amussu i Unalak n Tlelliyiin Timagdayin
FLN

Aban Ramḍan neɣ Ɛebban Ṛemḍan d argaz asarti aqbayli, i gelan d amenzawi deg umezruy n tagrawla tazzayrit D netta i yellan d aqerru n tegrawla, d amsertay ugar n ukabar Tirni n Uslelli Aɣelnaw FLN.

Tameddurt-is[ẓreg | ẓreg aɣbalu]

Timeḍrit d ussinen[ẓreg | ẓreg aɣbalu]

Ilul Ɛebban Ṛemḍan ass n 10 yunyu 1920 deg Tmurt n Leqbayel; taddart-is d Iɛezzuzen i d-yezgan tama n Larebɛa n At Yiraten. Baba-s qqaren-as Muḥend u Ferḥat, yemma-s qqaren-as meradi Faṭima, tḥemmel-it aṭas acku yella d anelmad ifazen ger tezyiwin-is. Yesɛa sin n watmaten : Ɛmaṛ akked Lmulud,d yiwet n uletma-s : Ɛini.

Yekcem ar uɣerbaz amezwaru deg useggas n 1928, yewwi-d aselkin n ussinen amezwarue (CEP) di 1933. Yella d anelmad ifazen ladɣa di tusnakt akked tussna, meɛna ixuṣṣ cwiṭ di teɣdirawt.

Mi d-yewwi aselkin n ussinen amezwaru, Ɛebban Ṛemḍan iṛuḥ ɣer Leblida akken ad ikemmel dinna leqraya-s deg tesnawit n "Duveyrier" (Tasnawit Ibn Rucd tura),acku deg lawan-nni, ulac aṭas n tesnawiyin imi tamurt n Dzayer tella ddaw temḥarsa n Fransa. Dinna i yemyussan akked Benyusef Benxedda,Saɛd Daḥlab,Lamin Debbaɣin,Mḥemmed Yazid akked Ɛli Bumenǧel. Ikemmel leqraya-s dinna daɣen akken iwata, yeẓwar ugar di tusnakt akked tussniwin meɛna ixuṣṣ di tsekla ladɣa taɛrabt akked tfelsuft.

Yewwi-d Lbbak (BAC) n tusnakt deg useggwas n 1942.

Amennuɣ ɣef uzarug n tmurt n Lezzayer[ẓreg | ẓreg aɣbalu]

Deg tallit-nni i yebda yettfaq s yir tagnit i ttidiren Izzayriyen, ayen i t-yeğğan ad yeḥbes leqraya-s, ad imal ɣer tsertit. Ikcem s Amussu i Unalak n Tlelliyiin Timagdayin (MTLD, Mouvement Pour le Triomphe des Libertés Démocratiques). Deg useggwas n 1947, yuɣal d imdebbeṛ deg ukabar-a, yerna yettikki deg tuddsa tuffirt (O.S., Organisation secrète) i yella tettheggi ttṛad mgal Fransa. Adabu n Fransa ifaq yes-s, dɣa yeṭṭef aṭas n yimeɣnasen n umussu, yeḥkem-asen s lḥebs. Ɛebban Ṛemḍan yettwaṭṭef ula d netta, deg useggwas n 1950. Yennuɣ deg lḥebs almi yuɣal yettuneḥsab d ameḥbus n tsertit, yesaa azref ad iɣer idlisen d yeɣmisen.

yettekki deg useqqamu n 12 id-yettwafernen iwakken ad iseddu tagrawla di tuber 1954 ɣas akken imir-nni mazal-it di lḥebs maca zran ur s-d-yegri ara aṭas i wakken ad d-yeffeɣ.Yeffeɣ-d deg yennayer 1955. Yerra ɣer taddart-is yeqqim kra n wussan s imawlan-is akked yemdukal-is. Syin iṛuḥ ɣer temdint n Lezzayer, anda i yuɣal d amasay n Tirni n Uslelli Aɣelnaw sdaxel n tmurt. Seg meɣres 1955 ar mayyu 1956, yessaweḍ Ɛebban ad yesdukel akk imussuten d yikabaren izzayriyen yellan niqal ur ttemsefhamen ara, akken ad ttekkin deg ttṛaḍ n uslelli aɣelnaw. Yumen d tadukli i yessawaḍen. D Ɛebban Ṛemḍan i d-iheggan agraw n ṣṣumam anda i heggan lsas i tegrawla n Lezzayer,d netta i yesbedden aɣmis n Lmuǧahid,de netta daɣen i s-yessutren i Mufdi Zakariya iwakken ad d-yaru izli aɣelnaw azzayri "Qassaman".

Mlalen yergazen d tlawin n tegrawla deg Uzellagen, deg Ɣuct 1956. 20 n wussan, nutni ttmeslayen ɣef liḥala n tmurt d umennuɣ n izzayriyen mgal amnekcam afṛansis. Dinna i d-ffɣent tektiwin sweyes ar a teddu tegrawla akwd tid iɣef ar a ters Lezzayer n uzekka.

Timenɣiwt-is[ẓreg | ẓreg aɣbalu]

Ɛebban Ṛemdan yemmut di leɛmeṛ-is 37 iseggasen, yettwanɣa di l'Merruk ass n 27 dujamber 1957. Ɛebban Ṛemḍan d netta i d bab n tegrawla, d netta i yessawḍen ad yesbed lsas i tegrawla n Lezzayer maca xedɛent yemdukal-is akken xedɛen merra agdud akw d tmurt n Lezzayer.

Tamselyut, Iseddagen & Izdayen Iberraniyen[ẓreg | ẓreg aɣbalu]

  • « Abane Ramdane : un destin tragique », amagrad sghur Daniel Junqua, tuber 1985.
  • « Belaïd Abdesslam à propos de «l’assassinat» d’Abane Ramdane », Sofiane B., Le Jeune Indépendant, 18 ghuct 2004
  • « Plateforme de la Soummam », plateforme créée à l'issue du congrès de la Soummam.
  • « Benjamin Stora à propos de Abane Ramdane », El Watan 26/11/02.
  • « Figures kabyles dans l’histoire politique algérienne », Benjamin Stora, Awal, cahier d’études berbères, uttun wis 25, Paris, 2002.