Aller au contenu

Ɛebban Ṛemḍan

Si Wikipedia, tasanayt tilellit.
Tugna n Ɛebban Ṛemḍan
Ɛebban Ṛemḍan

Remḍan Ɛebban (s tifinagh: ⵕⵎⴹⴰⵏ ⵄⴱⴱⴰⵏ) yella d ameɣnas n tlelli, d agrawliw, d imḍebber, d amusnaw aserdas, d asertan aqvayli i d-yesεan azal ameqran deg usnulfu n ṭṭrad n timunent n Lezzayer. Ilul deg 10 yunyu 1920 deg Fort-National (Larebɛa n Ayt Yiraten), Iɛezzuzen, deg tamnaḍt n Tizi Wezzu deg Tmurt n Leqvayel, yemut deg 27 dujember 1957 deg Tiṭṭawin di Lmeṛṛuk.

Aṭas i t-yettwaḥesben d asertan n wakk imḍebbren n Tirni n Weslelli Aɣelnaw (FLN, Front de libération national s tefrensist) n ṭṭrad n timunent n Lezzayer. Aṭas i ssawalen i Ɛebban s "amasdag n tegrawla" imi yessawaḍ ad d-yesdukkel deg Tirni n Weslelli Aɣelnaw akk isefka n tsertit akken ad mgalen ussehres afransis. Argaz amezwaru n Agraw n Ṣummam, d netta i d-yefka-d izerfan imeqranen n umussu agrawliw s yiɣawasen n usnulfu n uwanak aydeg asertan ad yeḥkem ɣef uferdis aserdasi. Yessawel-d ɣef umgarad asertan d umgarad n tutlayin deg Lezzayer mi ara taf timunent-is[1].

Remḍan Ɛebban yettwanɣa deg duǧember 1957 deg Lmaroc ɣef lǧal n umennuɣ ɣef tezmert deg Tirni n Weslelli Aɣelnaw[2][3].

Tameddurt

[ẓreg | ẓreg aɣbalu]
Tugna n terbaɛt n yinelmaden zdat n taklizt. Azal n 1900 d 1910.
Fort-National (Larebɛa n Ayt Yiraten), Tmurt n Leqvayel - Terbaɛt n yinelmaden zdat n taklizt. Azal n 1900 d 1910.

Ilul Ɛebban Ṛemḍan ass n 10 yunyu 1920 deg Tmurt n Leqbayel deg taddart n Iɛezzuzen i d-yezgan tama n Larebɛa n At Yiraten. Baba-s qqaren-as Muḥend u Ferḥat, yemma-s qqaren-as meradi Faṭima, tḥemmel-it aṭas acku yella d anelmad ifazen ger tezyiwin-is. Yesɛa sin n watmaten : Ɛmaṛ akk d Lmulud,d yiwet n uletma-s: Ɛini.

Deg useggas n 1933, mi d-yewwi tasertit-is n tezrawin timenzayin, yekcem ɣer tesdawit n Duveyrier (qqaren-as ass-a: Tasnawit Ibn Rucd) di Leblida, anda i yekfa akk taselmadt-is tanemgarut, d anelmad/amezdaɣ ibeɛden ɣef wexxam-is di Larebɛa n Ayt Yiraten[4]. Deg lawan-nni, ur lan ara aṭas n tesnawiyin imi tamurt n Leqvayel tella ddaw n temḥarsa n Fransa. Dinna i yemyussan akk d Benyusef Benxedda, Saɛd Daḥlab, Lamin Debbaɣin, Mḥemmed Yazid akk d Ɛli Bumenǧel. Ikemmel leqraya-s dinna daɣen akken iwata, yeẓwar ugar di tusnakt akk d tussniwin meɛna ixuṣṣ di tsekla ladɣa taɛrabt akk d tasmestant. Yella d anelmad ifazen ladɣa di tusnakt akk d tussna, meɛna ixuṣṣ cwiṭ di teɣdirawt. Deg useggas n 1942, yewwi-d lbak-is n tusnakt s tezmilt n "yelha".

Ṭṭrad Amaḍlan II

[ẓreg | ẓreg aɣbalu]
Tugna n yisafagen n yimenɣi Stuka n Lalman ɣef yidis n Ugmuḍ, deg Ṭṭrad Amaḍlan II
Isafagen n yimenɣi Stuka n Lalman ɣef yidis n Ugmuḍ, deg Ṭṭrad Amaḍlan II

Ẓer daɣen Tazɣent tamaziɣt n 1949

Deg tallit n Ṭṭrad Amaḍlan II, ssawlen-as ad yeqdec deg yigen afṛensis, yettunefk-as amkan n usebṭan deg yiwet n tmehla n yifesyanen ifesden n Lezzayer tafransist n imir-nni deg temdint n Leblida anda yettraju ad iruḥ ɣer Ṭṭelyan i wakken ad yenaɣ ɣer yidis n yiɣallen ifṛensisen. Akken i t-id-ssufɣen seg lɛesker (ur t-ḥwajen ara), yekcem ɣer Ukabar Aɣerfan Azzayri (s tafransist PPA) yerna yerna yeqdec ɣef ukabar-nni deg wakud aydeg yella ixeddem d amaru n tɣiwant n Châteaudun du Rhummel (Celɣum Lɛid n tura).

Segmi d-yeḍra wayen i d-yeḍran deg 8 Meɣres 1945, anda aṭas n medden i yemmuten, Ɛebban yeǧǧa ccɣel-is deg tedbelt tasertit, yerra iman-is ɣer tuffra akken ad yefk iman-is i temsalt taɣelnawt tazzayrit (s tzzayritin, da, yettwaḥsab amur n yimezdaɣ ur nelli ara n Turuft, yerna tuget deg-sen d inselmen) deg Akabar n Ugdud Azzayri (s tefransist: PPA, Parti du peuple algérien), dɣa, deffir ma yettwakkes-d (30 Ctember 1946), deg Umussu i Unalak n Tlelliyiin Timagdayin (s tefransist: MTLD, Mouvement pour le triomphe des libertés démocratiques). Deg useggas n 1948, yefka-yas-d akabar uselway n tamnaḍt; di tazwara tamnaḍt n Sṭif, syin tin n tamnaḍt n Wehran. Deg tallit-a, yella daɣen d amaslaḍ n Tuddsa Tusligt (s tefransist: OS, Organisation spéciale), d afus imsellḥ n Ukabar, yettwakelfen s uheyyi n ttṛad mgal Fransa.

Asnulfu n yidles asertan deg lḥebs n Fransa

[ẓreg | ẓreg aɣbalu]
Tugna n lḥebs n Ensisheim deg Fransa
Lḥebs n Ensisheim deg Fransa
Tugna n zdaxel n lḥebs n El-Harrach
Zdaxel n lḥebs n Maison Carrée (lḥebs n Lḥerrac)

Deffir ma llan ttnadin fell-as yimsulta ifṛensisen deg wayen umi semman "Anguz n OS" (1950) Adabu n Fransa ifaq seg tilin n tuddsa, dɣa yeṭṭef aṭas n yimeɣnasen n umussu Ɛebban yettwaṭṭef kra n wagguren deffir-s deg umalu n tmurt. Yettwaḥkem-d deg useggas n 1951, deffir waṭas n ssmanat n usseqsi d tuddza, dɣa ḥekmen fell-as 5 n yiseggasen n lḥebs, gar-asen 10 n yiseggasen n uḥraz n tmenna, 10 n yiseggasen n tukksa n yizerfan iɣermanen d n 500.000 n yifrankiyen niḍen imi i « yeḥuz taɣellist n uwanak ». Syin i tebda tɣimit-is ɣezzifen deg leḥbus n temnaḍt tafransist n Lezzayer (lḥebs n Vgayet, Barberouse (lḥebs n Serkaǧǧi), Maison Carrée (lḥebs n Lḥerrac)) akk d di tmurt tayemmat n Fransa. Sakkin, mi yeqqim kra n lweqt deg lḥebs n Baumettes (Bouches-du-Rhône) deg tezwara n 1952, yettwaḥebbes ɣer Ensisheim (Haut-Rhin, Alsace) deg yiwen n lḥebs n tɣellist tameqqrant. Imi yettwaḥkem fell-as am akken d amakar amcum i d-yella, mačči am argaz asertan, Ɛebban yebda-d asunded n laẓ ɣezzifen, qrib yaweḍ ɣer tewwurt n lmut, maca yettwaḥrez s tdawsa yerna yettwasellek, yettwaḥseb sɣur unabaḍ am ameḥbus asertan.

Seld mi yettwassen s wudem unṣib asertan, beddlen-t deg useggas n 1953 ɣer lḥebs n Albi deg temnaḍt n Tarn (amalu n tmurt n Fransa), anda i s-yeǧǧa lḥebs ad iɣer idlisen. Yufa-d talɣa n wegdud irlandi, i yettwali am tin i yesɛedda weɣref adzayri ugar n lqern aya, yerna yeɣra-d ɣef wayen yeḍran d Éamon de Valera (aselway n wegdud irlandi) i yesɛeddan, am netta, kra n lweqt deg leḥbus n Legliz.

Mi t-rran ɣer lḥebs n Maison Carrée (lḥebs n Lḥerrac) deg unebdu n useggas n 1954, yettwassen s lekmal-is ɣef wayen i d-yettheggin i waggur n wember n 1954. Yettwassen-d mebla ccɣel d yiwen seg mraw d sin n yiɛeggalen n yiwet n tseqqamut i d-yettwawehhan akken ad d-teṭṭef tegrawla mgal aneɣlaf afṛansis n Lezzayer.

Tilelli, tuɣalin ɣer tuffra d usnulfu n yizerfan n Tirni n Weslelli Aɣelnaw

[ẓreg | ẓreg aɣbalu]

D ssebba-a i t-id-mmeslayen imḍebbren n tamnaḍt III (Tamurt n Leqvayel) kra n wussan deffir ma d-yeffeɣ-d si lḥebs, deg 18 yennayer 1955, deg wakud aydeg yella ddaw lḥebs n uxxam deg Iɛezzuzen[5]. Seld kra n wussan i yesɛedda d yemma-s i yellan tekref, yeffeɣ-d seg Iɛezzuzen, yedda ɣer tuffra, dɣa yeṭṭef-d lḥekma tasertant n tmaneɣt. Tiɣri-ines n 1 yebrir 1955 i tdukli d usebded n wegdud azzayri d tin i d-yesskanayen talalit n Tirni n Uslelli n tidet d tuffɣa-ines d amussu aɣelnaw. Yenna-d dakken yeţţamen belli "tlelli n Lezzayer ad tili d ccɣel n medden merra", d tikti i d-yettban ur yeḥbis ara ad yeṭṭef deg-s.

Yewwi-d azal d ameqran deg tmehla tadamsant yettwasbedden deg Lezzayer tamanaɣt. Yeṭṭef-d ccɣel n usnerni n "Tagrawla" deg uswir aɣelnaw s uḍman n ussemyuddes gar temnaḍin, yessebded-d daɣen assaɣ d Tmagla n Yiberraniyen n Tirni n Weslelli Aɣelnaw deg Taqahirt, tifidiṛaliyin n Fṛansa, Tunes d Lmerruk. S waya, yella yesɛa tazmert deg wakk timsal timeqranin n lqanun aɣelnaw ed win agraɣlan.

D netta i d-yekkren ɣef usnerni n "Tuballit" deg uḍar aɣelnaw s useggem n useggem gar temnaḍin, d netta daɣen i d-yekkren ɣef usnerni n tdukli tadelsant n Tirni n Weslelli Aɣelnaw deg Taqahirt, d tdukliwin n Fransa, Tunes d Lmerruk. S wakka yesεa tazmert deg yal timsal timeqranin yesɛan azal aɣelnaw d tin yesɛan azal n agraɣlan.

Tugna n El Moudjahid - Uṭun 1 - Yunyu 1956
El Moudjahid - Uṭun 1 - Yunyu 1956

Yexdem akken ad d-yesselhu yerna ad yefk talɣa i umennuɣ, d usdukkel n wakk iɣallen isertiyen izzayriyen yellan daxel n Tirni n Weslelli Aɣelnaw akken ad yefk i "tegrawla" n 1 n Nuvembir lqis n umussu n tmenɣiwt taɣelnawt tameqrant. S tallelt n Benyusef Benxedda, yesnerna asnulfu n El Moudjahid, aɣmis n tuffra n Tegrawla, d win ay d-yeḍḍfen amkan n uɣmis umi semman (s tefṛensist) Résistance algérienne. Yesnerna daɣen asnulfu n yiɣil aɣelnaw azzayri Kassaman (yessawel s umedyaz Moufdi Zakaria s timmad-is). Nnig waya, yefka-d afus n talalit i usnulfu n tdukliwin am tin n yixeddamen (s tefransist UGTA), n ssandikat (s tefransist UGCA) d tin n yinelmaden (s tefransist UGEMA) i d-yeqqlen daɣen d aḥric seg tegrawla.

Yeɛreḍ daɣen ad yesnegger tiddukliwin i yettnaɣen d Tirni n Weslelli Aɣelnaw am Tiddukla Tadelsant Tazzayrit (USTA) s wakken i d-iceggeɛ Rabaḥ Buwaɛziz ɣer Fṛansa i temsalt-a[6]. Ɣef leḥsab n Jacques Simon, Ɛebban yella daɣen d amasay ɣef tmenɣiwt n yimezdaɣ n tadart n Meluza (ugafa n temdint n Tamsilt), deg 28 Mayu 1957, yiwet n taddart i d-yeqqimen ddaw n tmehla n Umussu Aɣelnaw Azzayri (MNA)[7].

Asnulfu asertan n umussu aɣelnaw d umennuɣ n daxel

[ẓreg | ẓreg aɣbalu]
Tugna n Tamnaḍt IV di mayyu 1956. Ɛebban deg ubrid-is ɣer Wagraw n Ṣummam, seg uzelmaḍ ɣer uyeffus : Ɛebban, Safiya Bazi, Fadhila Mesli, Meryem Belmihub d Ɛmara Rachid.
Deg Tamnaḍt IV di mayyu 1956. Ɛebban deg ubrid-is ɣer Wagraw n Ṣummam, seg uzelmaḍ ɣer uyeffus : Ɛebban, Safiya Bazi, Fadhila Mesli, Meryem Belmihub d Ɛmara Rachid.

Yebda yerna yeḍfer asenfar n yiwen n ukatar i yebɣan ad ad ikemmel yerna ad yessemɣer iswan i yellan deg Useqqamu n 1 Wamber 1954. Deg Wagraw n Ṣummam n 20 Ɣuct 1956, yefka-d, s lemɛawna n Lɛerbi Benmhidi, yiwen n usaḍuf, i d-yeqbel ugraw, ɣef yigen n uslelli aɣelnaw (ALN) i d-yessuturen ad yeddu sɣur "iṣuḍaf n ṭṭrad". Ɛebban iwekked-d daɣen dakken yigen n uslelli aɣelnaw yeḍfer, akken ay d-yenna, deg tikti n "tsertit tmezwarut ɣef yiserdasen (tazwara n yemḍebbren n tsertit ɣef imḍebbren n iserdasen) akk d d wayen yellan deg daxel amezwaru ɣef wayen yellan deg berra (tazwara n yemḍebbren n daxel ɣef yemḍebbren n beṛṛa)". Yefka-d tazɣent ɣef tkerkas ur nesɛi tilisa n yiserdasen, yerna yeḍmen-d ad yeqbel Ugraw n Soumam ilugan iǧehden:

« Tiɣdemt: ula d yiwen n ufesyan, akken yebɣu yili uswir-nnes, ur yezmir ad d-yefk taḥkemt n tmettant. Taɣdemt n yiswiren n yiḥricen d temnaḍin ad tt-id-sbeddent s ccṛeɛ n yiɣermanen d yixeddamen iserdasiyen. akken ma llant ssebbat i izemren ad d-ttwaḥesbent.

Timezliwt tettwagdel s wudem unṣib deg yimal, wid yettwaḥekmen s lmut ad ttwanɣan s rrṣaṣ. Amḥaddi yesɛa azref ad yefren amḥaddi. Amerday yesεa azref ad yefren astan-is. Yettwagdel s wudem unṣib axeṣṣar n tfekka n umerday, akken yebɣu a tili ssebba.

Imeḥbas n ṭṭrad : yettwaḥrrem s wudem unṣib tamenɣiwt n imeḥbas n ṭṭrad. Deg imal ad d-yettwaxleq yiwet n waḥric yettwakelfen s yimeḥbas n ṭṭrad deg yal tamnaḍt; ad yesεu nnig waya ccɣel n ussemɣer n teɣdemt n umennuɣ-nneɣ »[8].

tugna n (Seg uzelmaḍ ɣer uyeffus, Yusef Ziɣoḍ) Ɛebban Ṛemḍan, Lɛerbi Benmhid, Krim Belqasem, d Ɛmer Oɛemṛan - deg Wegraw n Ṣummam.
Seg uzelmaḍ ɣer uyeffus, Yusef Ziɣoḍ, Ɛebban Ṛemḍan, Lɛerbi Benmhid, Krim Belqasem, d Ɛmer Oɛemṛan - deg Wegraw n Ṣummam.

S Wagraw n Ṣummam Ɛebban Ṛemḍan yuɣal-d d bab n tegrawla, d netta i yessawḍen ad yesbed lsas i tegrawla n Lezzayer.

Tugna n Guy Mullet (Aselway n Usqamu n yineɣlafen n Fransa, 1 fuṛar 1956 - 12 yunyu 1957) deg useggas n 1958.
Guy Mullet (Aselway n Usqamu n yineɣlafen n Fransa, 1 fuṛar 1956 - 12 yunyu 1957) deg useggas n 1958.

Deg tiririt ɣef wawal n Guy Mollet (Aselway n Usqamu n yineɣlafen n Fransa, 1 fuṛar 1956 - 12 yunyu 1957), deg fuṛar 1956, i wakken ad nɣen "imcewwlen" n Lezzayer i yettwaḥekmen s lmut, Abane yenna: "Nessuter i umaḍal ad iẓer ayen ara d-yeḍrun seg tmenɣiwt-a tameqrant aydeg ula d Pinaylle, Soulle d Fauste (akk d imḍebbren imeqranen n udabu afransis) uɣalen-d ɣer deffir. Ma yella kra n wass udabu afransis ad ineɣ s lgillotin wid yettwaḥekmen s lmut, ad d-yeɣli ttar ameqqrant ɣef yimezdaɣ iɣerfan i d-yekkan si Turuft[9].

Yettwasemma-d d yiwen seg semmus n yimaslaḍen n yiwen n useqqamu asertan aɣelnaw, Aseqqamu n Ussemyuddes d Useḍru (s tefransist: Comité de coordination et d'exécution, CCE), d win i d-yettunefken i usegmi n "Tegrawla" d useḍru n yisuɣalen n Useqqamu-nnes Aɣelnaw (s tefransist: Conseil national de la Révolution algérienne, CNRA) i d-yettwaxelqen i lmend n waya.

Amennuɣ n Lezzayer tamaneɣt

[ẓreg | ẓreg aɣbalu]
Tugna n Tuṭṭfa n Lɛerbi Benmhid ass n 25 furar 1957.
Tuṭṭfa n Lɛerbi Benmhid ass n 25 furar 1957.

D Ɛebban i d-yefkan tarrayt akk d Lɛerbi Benmhidi (amaslaḍ n CCE) i yesbedden amennuɣ n Lezzayer tamaneɣt[10]. Deg tallit-a, netta d Benmhidi llan ttwakkelfen s ccɣel n tigawt taserdasit, d usegmi n tigawt tasertant d usefham i d-yettunefken i yimezdaɣ azzayriyen. Deg waggur n meɣres 1957, sdeffir tuṭṭfa d tmenɣiwt n Benmhidi akk d tuḍḍfa n Yacef Saɛdi, tuqqna n Tirni n Weslelli Aɣelnaw deg Lezzayer Tamaneɣt, i yettnaɣen d Tfaska tis 10 n Parachute n Jeneral Massu, teɣli. Ɛebban akk d kraḍ n yimaslaḍen-nniḍen n CCE ttwaḥettmen sakkin ad ffɣen seg temdint.

Amennuɣ amaynut ɣef anwa i ilaq ad yesselḥu

[ẓreg | ẓreg aɣbalu]
Yiwet n tmagla n Tirni n Weslelli Aɣelnaw (FLN) deg Taqahirt deg 1957. Seg uzelmaḍ ɣer ayeffus: Krim Belqasem, Fatḥi Dib, Remḍan Ɛebban, Muḥamed Yazid, Lamine Debaɣin, Saɛd Daḥlab,Benyusef Benxedda, d Ferḥat Ɛebbas.
Yiwet n tmagla n Tirni n Weslelli Aɣelnaw (FLN) deg Taqahirt deg 1957. Seg uzelmaḍ ɣer ayeffus: Krim Belqasem, Fatḥi Dib, Remḍan Ɛebban, Muḥamed Yazid, Lamine Debaɣin, Saɛd Daḥlab,Benyusef Benxedda, d Ferḥat Ɛebbas.

Akken i tettnerni tegnit, Ɛebban yettwaḥettem ad yeffeɣ seg Lezzayer yerna s waya, yeǧǧa iman-nnes deg yiwet n tegnit and ur yesɛi ara lehna: skud, deg Wagraw n Ṣummam, yefka-d awal yerna yeqbel s tikti n "wayen yellan deg daxel amezwaru ɣef wayen yellan deg berra" (tazwara n yemḍebbren n daxel ɣef yemḍebbren n beṛṛa), akk d tin n "imḍebbren n tsertit" ɣef "imḍebbren n iserdasen", ɣas ma ur yuɣal ara d yiwen seg wid ineggura, tilawt kan n tukksa-nnes seg daxel n tmurt teḥrez ad tesseɣli tazmert-is ama ɣef yimeɣnasen n yigen n daxel, ama ɣef tmagla n beṛṛa n Tirni n Weslelli Aɣelnaw.

Maca ṣṣifa n Ɛebban ur t-tewwi ara ad yeǧǧ amkan-is. Tamettant n Benmhidi tella-d qrib ad -tesbedd-it s tidet ɣef tqacuct n tazmert, maca tasertit-is tella-d mgal tin n Ḥmed Ben Bella[11], i mazal yezmer ad yettkel ɣef yiɣallen imsellḥen[12], ladɣa Krim Belqasem, Laxder Benṭobal, Ɛebdelḥafid Busuf, d Hewwari Bumedyen; Ɛebban yessenqes-iten akk s lǧehd. Ccwal-a yeffeɣ-d s tidet deg wagguren n meɣres d yebrir 1957.

Sakkin, Ɛebban yella daɣen mgal imenzayen n Tirni n Weslelli Aɣelnaw, yerna yekkat-d s waṭas "ikulunen" ɣef ṭṭmeɛ-nsen n tezmert d tikli-nsen tamesbaṭlit[12]. Ahat, lebɣi n tukksa n yiwen n uxṣim asertan ay yellan s lqerb yerna yella mgal ubeddel n Tirni n Weslelli Aɣelnaw ɣer udabu aserdasi, d ayen i d-yeǧǧan kra seg "yikuluniyen" ad rren ɣer lḥebs, neɣ ad nɣen Ɛebban[12][13].

Tamenɣiwt n Ɛebban

[ẓreg | ẓreg aɣbalu]
Tugna n uɣmis El Moudjahid, uṭṭun 24 - 29 mayyu 1958 s uzwel n « Ɛebban Remḍan yemmut annar n yimenɣi ».
Aɣmis El Moudjahid, uṭṭun 24 - 29 mayyu 1958 s uzwel n « Ɛebban Remḍan yemmut annar n yimenɣi ».

Remḍan Ɛebban yettwanɣa deg 24 neɣ 26 dujember 1957, deg yiwet n tferka yeqqnen gar Tiṭwan d Tin Iggi deg Lmeṛṛuk. Sin yiqeddacen n Ɛebdelḥafid Busuf i t-yenɣan[14].

Aṭas i d-yettwarun amek yemmut Ɛebban, maca drus n tira i d-yennan i wumi i d-tefka lfayda seg tmenɣiwt n Ɛebban. Kra n medden qqaren belli Krim Belqasem yella d yiwen seg wid i d-yesnekren ccwal-nni, maca ur d-yesfaydi ara seg tmenɣiwt-nni; Yekker-d d wayen i d-yeqqimen seg tmennaḍt III deg unebdu n 1962 (ula d Boudiaff yedda-d yid-s) mgal Ben Bella, Laxder Benṭobal, Ɛebdelḥafid Busuf, d Hewwari Bumedyen, d udabu-nsen amesbaṭli i s useqdec n yeɣallen n tilisa ur nennuɣ ara deg ṭṭraḍ. Krim Belqasem yettwanɣa kra n yiseggasen deffir-s deg Lalman; xennqent s yiwet n tikli am tin i yenɣan Ɛebban. D wagi i d ṭṭabeɛ n wid yenɣan Ɛebban d Krim?

Tugna n Ɛebban Remḍan
Ɛebban Remḍan
Tugna n Ɛmiṛuc At Ḥemmuda
Ɛmiṛuc At Ḥemmuda

Llan wid i yettwalin tamettant n Ɛebban d aḥric seg ccwall i yellan gar Waɛraben d Yiqbayliyen, i d-yellan uqbel ṭṭraḍ, ɣer ccwal-nni n taɣzent tamaziɣt n 1949. Ma akka i yella lḥal, s tikkelt niḍen; i wumi i d-tefka lfayda seg tmenɣiwt n Ɛmiṛuc At Ḥemmuda (yettwakellex dɣa yettwanɣa), Ɛebban (yettwakellex dɣa yettwanɣa), d Krim (yettwakellex dɣa yettwanɣa)?

"[...] yiwen seg yiɣeblan n yimḍebbren aɛraben [...] yella-d deg-s ad d-rren imḍebbren n tsertit iqbayliyen ɣer tama: deg wallen-nsen [...] qrib akk deg-sen ttwacukten d akken d imdanen i yumnen s tamgit n tamaziɣt yerna neya-nsen ur ttwaḍemen ara. Tamenɣiwt n Ɛebban Remḍan, syin uḥraz n tikli n Krim Belqacem d tukksa-ines seg yimukan n tneqḍin n tzemmar. ahat ula d tamettant n Ɛmiṛuc, llan d aḥric seg uswir-a n umennuɣ ger Waɛraben d Iqbayliyen. Nnig n temgaraden-nsen d yimenɣiyen n lebɣi n yal yiwen deg-sen, imḍebbren imeqranen n Waɛraben (Ben Bella, Busuf, Benṭobal, Bumedyen, Butefliqa) msefhamen akk ɣef tmara n timerẓiwt n taḥemla n leqbayel ɣef Tirni n Weslelli Aɣelnaw d yigen n uslelli aɣelnaw. Kraḍ n tmerwin (30) n yiseggasen deffir n temsal-nni, aselway n zik n Lezzayer Ahmed ben Bella mazal-it yettwali Wagraw n Ṣummam (1956) d tigawt n Ɛebban Remḍan – ladɣa tikli-s n werǧin ad d-yexleḍ ddin d tsertit – am akken “teččur s iberbacen d tiktiwin n tamagit tmaziɣt d wayen i d-yerra aɛrur i tineslemt. S waya, yesskanay-d yiwet seg yiswiyen i d-yeǧǧan imdukkal-is d yeεdawen isertiyen deg Tirni n Weslelli Aɣelnaw ad d-heggin timenɣiwt-is[15]."

Deg taggara, tamagit tmaziɣt tettwakkes seg usefruseg ccwal aɣelnaw i lfayda n taɛrabt-tineslemt, i yuɣalen d d taɣuri tunṣibt n Tirni n Weslelli Aɣelnaw, d tin i d-yeṭṭfen yiserdasen i yeṭṭfen tazmert deg Lezzayer deg useggas n 1965 ar ass-a.

  1. Mameri Khalfa, (s tefransist) Abane Ramdane Héros de la Guerre, Édition L'Harmattan, 1988 (ISBN 2738401171)
  2. Ali Mebtouche, (s tefransist) Histoire d'un berger de Kabylie pendant la guerre d'Algérie, Éditions l'Harmattan, Paris 2007, page 121, (ISBN 978-2-296-02806-7)
  3. (s tefransist) Retour sur l’assassinat politique d’Abane Ramdane [archive], Boubekeur Ait Benali, lematindz.net, 26 dujember 2014.
  4. « l-architecte-de-la-revolution Archived 2017-11-07 at the Wayback Machine [archive] », deg www.lexpressiondz.com (Yettwaṭṭef deg 28 ɣuct 2016)
  5. Yves Courrière – Le temps des leopards. Fayard, 1969. Asebter. 44.
  6. Linda Amiri in La France en guerre 1954-1962 adlis agraɣlan yettwasbedden sɣur Raphaëlle Branche d Sylvie Thénault, p. 274
  7. Jacques Simon, (s tefransist) La fédération de France de l'Union syndicale des travailleurs algériens (USTA) F.L.N contre U.S.T.A
  8. (s tefransist) « Le 1er novembre 1954 en perspective : causes et conséquences d'un événement (2004) [archive] », sɣur guy.perville.free.fr (Yettwaṭṭef deg 6 ɣuct 2017)
  9. (s tefransist) Le 1er novembre 1954 en perspective : causes et conséquences d’un événement (2004) [archive], Guy Pervillé, colloque du Centre d’études pied-noir (CEPN) sur le thème "Cinquante ans après la Toussaint rouge, peut-on faire un bilan ?", le 31 octobre 2004, publié le 2 novembre 2008
  10. (s tefransist) La Bataille d'Alger - Yves Courrière – Le temps des leopards. Fayard, 1969. Asebter 312.
  11. (s tefransist) Entretien avec Madame Abane Ramdane:“Ben Bella a été fabriqué par les Français” [archive], entretien, espoirmaghreb.wordpress.com, 12 maggu 2011.
  12. 12,0 12,1 et 12,2 (s tefransist) Retour sur l’assassinat politique d’Abane Ramdane [archive], Boubekeur Ait Benali, lematindz.net, 26 dujamber 2014.
  13. (s tefransist) Les détails de l’assassinat d’ABANE RAMDANE [archive], Mohamed Lebdjaoui, bejaialamedelakabylie.wordpress.com, 24 décembre 2012, Extrait de Vérités sur la Révolution algérienne, 1986, Éditions Gallimard
  14. Yves Courrière - L'Heure des colonels. Asebter 135. Librairie Arthème Fayard, 1970. (s tefransist)
  15. Salem Chaker, 1987: 18