Benyusef Benxedda

Si Wikipedia, tasanayt tilellit.
Benyusef Benxedda
Aselway n Lezzayer

9 Ɣuct 1961 - 3 Yulyu 1962
Ferḥat Ɛebbas - Abderrahmane Farès (fr) Suqel
Aneɣlaf amezwaru n tmurt n Lezzayer

9 Ɣuct 1961 - 22 Yulyu 1962
Ferḥat Ɛebbas - Ahmed Ben Bella (fr) Suqel
Tameddurt
Talalit Berwageyya, 23 Fuṛaṛ 1920
Taɣlent Lezzayer
Lmut Lezzayer, 4 Fuṛaṛ 2003
Ideg n uẓekka Lezzayer
Tiɣri
Alma mater université d'Alger (fr) Suqel
Tutlayin Tafransist
Amahil
Amahil asertay d pharmacien (fr) Suqel
Military service
Yennuɣ deg Tagrawla tazzayrit
Taflest
Ikabaren isertiyen FLN
benkhedda.org

Benyusef Benxedda, ilul ass n 23 furar 1920 di Berwageyya di twilayt n Lemdiyyet. D asertay azzayri, D aselway wis sin n Unabaḍ Uɛḍil n Tegduda tazzayrit si 1961 armi tewwi Lezzayer azarug-is di 05 yulyu 1962.

Yemmut ass n 4 furar 2003 di Lezzayer.

Tameddurt-is[ẓreg | ẓreg aɣbalu]

Timeḍrit d ussinen[ẓreg | ẓreg aɣbalu]

yebda leqraya-s deg uɣerbaz n leqṛan akked uɣerbaz aṛumi. Syin yekcem ar tesnawit Duveyrier di Blida (tasnawit Ibn Ṛucd tura) anda i yemlal akked waṭas n yimeɣnasen iɣelnaẓriyen, gar-asen : Ɛebban Ṛemḍan, Saɛd Daḥlab, Lamin Debbaɣin, Mḥemmed Yazid akked Ɛli Bumenǧel.

Mi d-yewwi lbac yekcem ar tseddawit n tesnajya akked tesnafart n lezzayer di 1943. Yewwi-d agerdas n tesnafart deg useggaw n 1951.

Amennuɣ ɣef uzarug n Lezzayer[ẓreg | ẓreg aɣbalu]

Yekcem ar Amussu i Unalak n Tlelliyiin Timagdayin deg useggas n 1942.D amsalaḍ n Useqqamu Alemmas n ukabar si 1947, yuɣal d amaray amatu n useqqamu-a si 1951 armi d 1954.

Mi yebda ṭṭrad di tmurt n Lezzayer deg unbir 1954 teṭṭef-it Fransa ar lḥebs acku umnen belli d netta akked yemdukal-is n Useqqamu Alemmas i yessekren ṭṭrad. Yeqqim 8 n waguren di lḥebs, syin serḥen-as-d. Yeffq-d kan yekcem ar Tirni n Uslelli Aɣelnaw anda i yuɣal d amarag n Ɛebban Ṛemḍan di Lezzayer.

semman-t deg [Agraw n Summam|ugraw n ṣṣumam] n ɣuct 1956 d amsalaḍ n Taseqqamut n Tenmiregt akked Usselkem akked Useqqamu Aɣelnaw n Tegrawla Tazzayrit akked Krim Belqasem,Ɛebban Ṛemḍan,Lɛerbi Ben Mhidi akked Saɛd Daḥlab.Netta, Ɛebban Ṛemḍan akked Lɛerbi Ben Mhidi i d imasayen n Asun Asiman n Lezzayer (ZAA) si ɣuct 1956 armi i ffɣen si tmurt n lezzayer di furar 1957, dɣa d nitni i yessekren acu i wumi neqqar Imenɣi n Lezzayer.

Di ɣuct 1957 deg temlilit n Useqqamu Aɣelnaw n Tegrawla Tazzayrit di tmurt n Maṣer yettwakkes seg Tseqqamut n Tenmiregt akked Usselkem. Iṛuh ar waṭas n tmura s yisem n Tirni n Uslelli Aɣelnaw i wakken ad yessaweḍ ammenɣ n wegdud azzayri beṛṛa n Lezzayer.

Ass n 9 ɣuct 1961 yessuli-t-id Useqqamu Aɣelnaw n Tegrawla Tazzayrit d aselway n Unabaḍ Uɛḍil n Tegduda tazzayrit.Ikemmel astugen akked udabu n Fransa i yebda Ferḥat Ɛebbas i wakken ad ḥebsen ṭṭrad.

D netta i d-iseyrun aḥbas n ṭṭrad ass n 19 meɣres 1962.Syin yekcem-d ar Lezzayer ass n 03 yulyu 1962

Lmut-is[ẓreg | ẓreg aɣbalu]

Yemmut ass n 4 furar 2003 deg uxxam-is di Lezzayer. Yemṭel di tjebbant n Sidi Yahya ɣef yidis n wemdakel-is Saɛd Daḥlab.

Taseddawit n Lezzayer Talemmast tettwasemma ɣef yisem-is.

Idlisen i yura[ẓreg | ẓreg aɣbalu]

  • 1986 - Les Accords d'Évian (Imtiwa n Ibyan)- OPU, Alger.
  • 1989 - Les origines du 1er novembre 1954 (Iẓuran n umezwaru n unbir 1954) - éd. Dahlab, Alger
  • 1997 - L'Algérie à l'indépendance: la crise de 1962 (Lezzayer deg uzarug : Cwal n 1962) - Dahlab, Alger.
  • 2000 - Abane-Ben M'hidi, leur apport à la révolution algérienne, (Ɛebban-BenMhidi, Timerna-nsen i tegrawla) - éd Dahlab, Alger
  • 2002 - Alger, capitale de la résistance 1956-1957 (Lezzayer, Tamanaɣt n wezbu 1956-1957)- éd. Houma, Alger