Tutlayt taqbaylit

Si Wikipedia, tasanayt tilellit.
(Yettusmimeḍ seg Taqbaylit)
Taqbaylit
Audio Taqbaylit
Aẓaran deg Tamurt n Yiqbayliyen Lezzayer, Fṛansa, Kanada
Tamnaḍt Tamurt n Yiqbayliyen
Azdar Iqbayliyen
At tutlayt tayemmat
5.6 n yimelyan (2012)[1]
Agemmay Alaṭini [2]
Ingalen n tutlayt
ISO 639-2 kab
ISO 639-3 kab
Glottolog kaby1243[3]
Afmiḍi n wid i yettemmeslayen Taqbaylit

Taqbaylit (tettwasusru-d : /ṯaqḇayliṯ/ neɣ /ṯaqvayliṯ/) d tutlayt i t-mmeslayen Yiqbayliyen n tmurt n Yiqbayliyen, n Lezzayer, n Fṛansa, n Kanada akked wid n tmura-nniḍen n umaḍal.

Tutlayt taqbaylit tettekki ɣer udrum asnilsan i wumi qqaṛen zik n zik-nni Tabiṛbiṛt ; tuɣal Tamaziɣt ; tura sawalen-asent Tutlayin Timaziɣin. Tawacult tutlayant Tamaziɣt, tettekki ɣer twacult tameqqṛant Tafrasyawit.

Amezruy n wayen i yuran s teqbaylit[ẓreg | ẓreg aɣbalu]

Adlis amenzu i d-yeffɣen s Teqbaylit d win yura Adolphe Hanoteau ɣef tuɣac n Ǧerǧer deg useggas n 1867, deffir-is d Auguste Mouliéras yuran sin n yidlisen ɣef tmucuha n Tmurt n Yiqbayeliyen gar n yiseggasen n 1891, 1893 d 1895, akked Bulifa i yuran adlis ɣef yisefra n Si Muḥend u Mḥend deg useggas n 1904.

Imir-nni, uran Yifṛansisen kra n yidlisen ɣef tmucuha d yisefra n Yiqbayliyen. Ungal amenzu yettwarun s Teqbaylit d win yura Belɛid At Ɛli deg yiseggasen 1940.

Adlis i as-yefkan ilugan iṛessan n tjerrumt i Teqbaylit d win yura Mulud n At Mɛemmeṛ. Kamal U Zerrad netta yerna-d ɣef umahil n Dda Lmulud i wakken ad d-iṛessi ugar ilugan n tjerrumt n tutlayt-a.

Iseggasen-a ineggura ffɣen-d azal n 400 en yidlisen s Teqbaylit, gar ammuden n yisefra, tullisin akked ungalen.

Taqbaylit ass mi i d-kecmen Yifṛansisen ar tmura Timaziɣin n Tefriqt en Ugafa tella tettwameslay deg yiwet n temnaḍt meqqṛen azal n snat n tikkwal tamnaḍt n Yizwawen (Leqbayel) n wass-a.

Seg tudrin i d-yezzin i Mila, teṛṛeḍ ar tid n yidurar n Lḥuḍna, idurar n Ṣṭif, idurar n Jijel, Msila d wezray ar tmurt n Leqbayel n wass-a, At Wartilan, At Yeɛla, akked iderma n temnaḍt n Bgayet, n Tubiret akked wid n Tizi Wezzu d Bumerdas.

Asideg n tutlayt taqbaylit d tutlayt tacawit deg usammar n Lezzayer

Imir Ifṛansisen ttekkan ɣef lquyyad akked Bacaɣat akken ad qehren ugdud. Kksen-d wakal i wid yellan zedɣen anda yella wakal yelhan i tyerza, kra snegren-t, kra snejlan-t.

Fkan wakal-nni i Lquyyad. Lquyyad-agi akked Bacaɣat d wid yeɣran taɛṛabt, ifṛansiwen llan lemden taɛrabt akken ad ttemyarun d lquyyad-a, imezdaɣ yeqqimen d aklan deg tmurt-nsen yeqqim-asen-d kan ad ḍefren almi i d-ufan iman-nsen ttun tutlayt-nsen, akken i asen-yeṛuḥ wakal-nsen, ǧǧan iman-nsen tuɣ fell-asen taɛṛabt am akken werǧin mmeslayen-d taqbaylit. Ihi akka i teqqurmeḍ tjumma anda tettwameslay teqbaylit ass-a.

I izemren ad t-iḥudden ɣef wengar d tira akked tayri d wazal ad d-as-fken warraw-is. Ma tenger teqbaylit ad d-negren iqbayliyen, ad d-qqimen imdanen war idles, ad asen-teḍru am tebrikt yettun tikli n tyaziḍt, tin n tsekkurt ur as-tewwiḍ ara. Ttbut ɣef aya, ad d-iɣer kan yiwen amek d-gran wid akken yettun tutlayt-nsen uɣen tutlayt-nniḍen anda yewweḍ wazal-nsen. Win i d-yusan ad ten-yenher am ulli.

Agemmay unṣib n tutlayt taqbaylit[4][ẓreg | ẓreg aɣbalu]

Isekkilen n ugemmay swayes nettaru taqbaylit, d wid n tlatint, anagar sin-a : ɣ d ε, i d-yekkan seg tegrigt. Isekkilen yettawin aɛeqqa ddaw-nsen, nettaru yes-sen imesla ufayen, anagar . Isekkilen yettawin akafu nnig-nsen, nettaru yes-sen izegnaggaɣen imezgiyen n c d j. Isekkilen [o], [p], [v], nettaru yes-sen imesla yezgan deg wawalen imnekcamen n umalu, imesla ur nelli deg unagraw asnislan n teqbaylit. Asekkil u, azal-is d win n tuget n tutlayin n umalu (ou deg tefransist).

Agemmay atrar n tutlayt taqbaylit yesɛa 35 d asekkil :

Isekkilen imeqqṛanen d yisekkilen imeẓẓyanen n ugemmay unṣib n tutlayt taqbaylit
A B C Č D E F G Ǧ H I J K L M N O P Q R S T U V W X Y Z Ɛ Ɣ
a b c č d e f g ǧ h i j k l m n o p q r s t u v w x y z ɛ ɣ

Ilugan n tira n tutlayt taqbaylit [5][ẓreg | ẓreg aɣbalu]

Alug amezwaru :[ẓreg | ẓreg aɣbalu]

Yal imesli(ṣṣut) nettaru-t s yiwen n usekkil, d aḥerfi neɣ d ussid ; anda yebɣu yili deg wawal, talɣa-s yiwet : – Ama deg tazwara n wawal : yezwar, zwir. – Ama deg tlemmast-is : tayri, Lezzayer. – Ama ɣer taggara n wawal : aggay, argaz.

Alug wis sin :[ẓreg | ẓreg aɣbalu]

Imesli ussid yettwaray s usiknew n usekkil : tameṭṭut, tameddurt, tazemmurt, yeṛṛeẓ, izegger, ddu , kker, atg.

Llant snat n taggayin n tussda : tin n tnumi d tin n tjerrumt :

Tussda n tnumi : Tussda deg wawal, nettaru-tt akken i nuɣ tanumi nsell-as. Maca tanumi-a temxallaf seg tama ɣer tayeḍ, seg taddart ɣer tayeḍ, tikwal seg umdan ɣer wayeḍ. Tifrat n wugur-a : d asegzawal ara aɣ-d-yemlen anda tella, d wanda ur telli tussda. Tussda-a, tella deg :

  • Ismawen : tilelli, uzzal, uffal, ddeqs, atg. Deg yismawen i d-yekkan seg taεrabt, wid ibeddun s yisekkilen n yiṭij, deg tmaziɣt, asekkil amezwaru yezga d ussid : ssif, ṭṭbel, zzit, ṭṭir, ṭṭbib, nnif, rrif, nnefs, atg.
  • Imyagen (ilan(isɛan) yiwet n tergalt – war tiɣri) : ekk, err, eǧǧ, atg. – d teɣri : zzi, ddu, ssu, atg. + ilan(isɛan) snat (neɣ ugar) n tergalinwar tiɣri : cceḍ, ccef, ddem, dder, ffer, kker, kkes, degger, qqeṛs, ṭṭerḍeq, atg. – d yiwet n teɣri : ggal, seqqi, azzel, mlelli, atg. – d snat n teɣra : dduri, issin, gguni, atg.

Tussda n tjerrumt : (atan deg tira)


Tansiwin Web[ẓreg | ẓreg aɣbalu]

Umuɣ n yidlisen[ẓreg | ẓreg aɣbalu]

  • Si Amar ou Saïd Boulifa, Recueil de poésies kabyles. Texte zouaoua traduit, annoté et précédé d'une étude sur la femme kabyle et d'une notice sur le chant kabyle (airs de musique), Alger, 1904, 555 is. (taẓrigt tis 2 Alger-Paris, 1990, ISBN 2-906659-00-04)
  • Adolphe Hanoteau, Poésies Populaires de la Kabylie du Jurjura, Paris, Imp. impériale, 1867 (aḍris es pdf)
  • Auguste Mouliéras, Les Fourberies de Si Djeh'a, Wehran, Perrier, 1891
  • Auguste Mouliéras, Légendes et contes merveilleux de la Grande Kabylie, Paris 1893-1895 (aḍris es pdf)

Tiwelhiwin[ẓreg | ẓreg aɣbalu]

  1. Taqbaylit at Ethnologue (21st ed., 2018)
  2. "Nouria Benghabrit : l'enseignement de Tamazight sera élargi à 10 autres wilayas et bénéficiera de 300 nouveaux postes budgétaires". Rafio Algérienne. la graphie Tifinagh pour le Targui, Latine pour la Kabylie et Arabe pour le M’Zab et les Aurès
  3. Hammarström, Harald; Forkel, Robert; Haspelmath, Martin, eds. (2017). "Kabyle". Glottolog 3.0. Jena, Germany: Max Planck Institute for the Science of Human History.
  4. Kamel Bouamara, Brahim Hamek, M.A Mahrouche, Z. Meksem, A. Rabehi, Mustapha Tidjet (2009), Ilugan n tira n tmaziɣt - Manuel de notation de tamazight, pp.17-18, Ed. iman-nneɣ. (ISBN : 9947-819- 07-8)
  5. Kamel Bouamara, Brahim Hamek, M.A Mahrouche, Z. Meksem, A. Rabehi, Mustapha Tidjet (2009), Ilugan n tira n tmaziɣt - Manuel de notation de tamazight, pp.19 Ed. iman-nneɣ. (ISBN : 9947-819- 07-8)
Tamaziɣt
Muritanya : Taẓnagt - Merruk : Tarifit | Tamaziɣt | Tasusit | Taznagt n Srayr | Tamaziɣt tudayt | Taɣumarit - Lezzayer : Taqbaylit | Tacawit | Tumẓabt | Teggargrent | Tacenwit | Iɣermawen | Tagurart - Tunes : Tasendit | Tajerbit | Tamaẓret | Dwiret - Libya : Tanfust | Twillult | Taɣdimest | Ɣat | Tasuknit | aɣarmi | Tawilant | Tazuregt - Miẓra : Isiwan - Aneẓruf : Tamahaq | Tetserret | Tayiṛt | Tawellemt | Tamaceqt - Tigzirin Tiknariyin : † Tagwanect