Mezweɣ
Mezweɣ ![]() | |
---|---|
![]() | |
Annay | |
Amaccaq ɣer tegnit | 54 600 000 km d 401 000 000 km |
Itezzi ɣef | Iṭij |
Yettusemma ɣer | Meɣres d Aris |
Timezzit | |
Aceffalu | 249 232 432 km |
Afafuk | 206 655 215 km |
Agellus azen-gejdan n tmezzit |
227 936 637 km 1,523679 AU |
Annfal amezzay | 0,0935 |
Tallit tamezzayt |
668,5991 Sol (fr) ![]() |
Tallit tanmugrit | 779,94 ass |
Annuz amezzay | 1,84969142 ° |
Addud n tyersi tamalayt | 49,55953892 ° |
Afakul n ufafuk | 336,05637041 ° |
Tasengama | |
Aqqaṛ | 3 389,5 km |
Tigni | 0,00589 |
Ableɣ | 163 180 000 000 km³ |
Takura | 641,71 Yg |
Taẓɣelt tasemdayt |
−63 °C −143 °C 35 °C |
Azemz n ubeddi d unulfu | 4 540 million years BCE |
Mezweɣ neɣ Imzuyeɣ (Azamul-is: ♂ ) d amtiweg wis 4 deg wuggug (lbeɛdan) ɣef tfukt deg wudus anafuk, Mezweɣ iga d anarag uffiɣ n deffir n tegnit, akken i yettusesmel d amtiweg anamur yettemcabin i tegnit[1]. Isem-is deg tutlayin tmaziɣin yekka-d seg tezweɣ acku yettbin-d d azeggaɣ deg igenni s usrag (s ssebba) n wakal-is d tegnewt-is, Ma d yisem-is Alatin (Mars) d isem n yellu n umsenɣi ɣer iṛumaniyen, akken i yettwassen daɣen s yisem n umtiweg azeggaɣ deg tlemmast n imusnawen acku ini n umtiweg-a d azwawaɣ imalen ɣer tezweɣ s usrag n ugedṛur n ukṛuksid n wuzzal yellan s tuget deg tiggi-ines d tignewt-is.[2]
Akdu-ines yettawaṭ ɣer wazal n 6792 km, ayen yegdan azgen n ukdu n tegnit, akken iga d amtiweg ameẓyan wis sin deg wudus anafuk send n uziweɣ anda tajumma-ines tla (tesɛa) azal n wezgen n tjumma n tegnit.
Mezweɣ itezzi ɣef tfukt deg tmezzit yaggugin (ibeɛden) fell-as s wazal n 228 km (1,5 n tikkal n westum gar n tegnit d tfukt). Amda agafan deg ugafa n tuzza iteddel azal n 40% n umtiweg, ayen i d-igellun s usemdu meqqren fell-as.[3][4] Mezweɣ ila (yesɛa) sin n wayyuren, amezwar isemis Dimus (anamek-is d arameɣ s tutlayt Tagrikt) ma d wis sin d Fubyus (anamek-is d Tugdi), isin-nsen meẓẓiy-it ur myegdan ara deg talɣa akken izemren ad ilin d izunyuren i d-ildey[5][6] am 5261 Eureka[7], igan d atṛuyan amazwaɣ.[8]
Taẓɣelt tajummant tafellayt deg umtiweg-a d tin yettawaṭen alamma d 27° ma d taẓɣelt taddayt -133°, ma d tignut-is d tin igebren seg usinuksid n ukaṛbun d unitrujin d wergun d yirragen n waman d kracn igazen niden. Azamul-is asnallun d ♂.
Ussan d tsemhuyin n useggas deg mezweɣ d wid yemrawasen i wayen yellan deg tegnit acku tallit n tuzzya d umili n tedɣert n tuzzya d tid yettemcabin s waṭas, Dɣa imusnawen ttɣilen d akken amtiweg n mezweɣ yella yeččur d aman send n 3,8 n imelyaṛen n iseggasen ayen i d-ten-iǧǧan ad brun i teẓri n tilit n tudert deg-s ɣas ma zik-nni, akken illant deg-s idurar yugaren wid yellan deg tegnit yakk d isafen yeqquren. Akken i tella deg-s teẓrumest tameqqṛant yakk deg wudus anafuk isem-is Olympus Mons yeddmen isem-a seg wedrar n ulimpus,Akken ig yella deg-s wasif n Marineris igan d yiwen seg tiɣa meqqren yakk deg wudus anafuk.
Asekkud n Mezweɣ s wallen d ayen yefraren (isehlen) s waṭas, Azal-is amaskad yettawaṭ ɣer -2.94, dɣa azal amaskad n Yebter d tatrit d wayyur d tafukt ugaren agla n Mezweɣ[9].
S unect n tezrawt n sin n imusnawen n Marikan, Mezweɣ yezmer ad yili d amtiweg ur yesmid ara (ur ikemmel ara) gemmu-ines seld mi ig slek seg waṭas n imickaṭen yakk d yesmilen d iseffuden d tfekkiwin tigennawin niden i d-illan seg wass mi i d-innulfa wudus anafuk (ayen i d-iglan s temɣer n yimtiwgen akken ma llan), Anecta yessegzaw-d temẓi n ubleɣ n mezweɣ s wassaɣ ɣer tegnit d tatrit, Dɣa sin n imusnawen-a ffɣen-d s ugemmud-a seld n tezrawt taminigt i ifuras n werjan imezzerzen deg iseffuden
Iylanen n umtiwen n mezweɣ[ẓreg | ẓreg aɣbalu]

Tajumma mezweɣ d tin yugaren amacemma akuẓ n tjumma n tegnit (28,4% n tjumma n Tagnit),[10] yerna tineẓẓi n mezweɣ de tin yemgaraden ɣef tneẓẓi n tegnit, anda ableɣ-is isgensis-d azal n 15% n ubleɣ n tegnit. Ma d takura-ines tegda amraw (1/10) neɣ 11% n tkura n tegnit, ma d taldayt tajummant n mezweɣ tegda 38% s umerwes ɣer teldayt n tegnit, adad agennaw deg tjumma n mezweɣ 0,75% n wadad agennaw deg tegnit.
Udem azeggaɣ/ačinay n tjumma n mezweɣ yegla-d yis [[uksyd n wuzzal (III) yakk d ubṛac (ṣṣdid) [11][12], ma d initen imezdiyen nniden deg tjumma-ines gan d aras, azegza d urɣan (s ugani ɣef telmas n yimɣuzen yellan.[12]
Azwu n mezweɣ yegber seg 95% n usinuksid n ukaṛbun, 3% uẓut, 1,6% argun [13] d kra n wuksujin d waman.[14] dɣa deg useggas n 2000 kra n imusnawen ssawṭen ɣer igemmuden i d-iqqaren s tilin n tudert deg mezweɣ deg yizri seld n tmuɣli n tgezmiwin n yiwen n useffud ufant deg Antraktika yekka-d seg mezweɣ, maca tiẓri ayi mači d tin deg wacu i d-yella usentem ummid.[15]
Mezweɣ yettumeggez d amtiwen anamur, u tuget n tjumma-ines zeggaɣ-t anagar kra n icamiṭen imsullsen s usrag n wakal-is d yiẓra-ines. Ma d tineẓẓi n adad-is agennaw d tamidrust, tegber s talɣa tagejdant seg usinuksid n ukaṛbun d kra seg yirragen n waman. Anezwu n mezweɣ semmeṭ ugar n tegnit ma d aseggas degs 687 seg wussan n tegnit.[16]
Tafelwit i d-immalen imgaraden n iylanen ger n mezweɣ d tegnit:
Iylanen | Mezweɣ | Tagnit | Amgarad |
---|---|---|---|
Aggad anafuk | 3 396.2 ± 0.1 km | 6 378.1 km | 53.3 % |
Tizgelt taraklant | 3376.2 ± 0.1 km | 6356.8 km | 53.1 % |
Isig n waqqaṛ | 3389.5 km | 6371.0 km | 53.2 % |
Tajumma | 144798500 km² | 510072000 km² | 28.4 % |
Ableɣ | 1.6318×1011 km³ | 1.083207 3×1012 km² | 15.1 % |
Takura | 6.4185 ×10²³ kg | 5.9736 ×10²⁴ kg | 10.7 % |
Tineẓẓi | 3933.5 ± 0.4 kg/m³ | 5515 kg/m³ | 71.3 % |
Taldayt n tjumma | 3.711 | 9.780327 m/t² | 37.9 % |
Tazzla n teslullit | 5027 m/t | 11186 m/t | 44.9 % |
Tallit n tuzya | 75 1.025956 wussan 88642.663 tsinin | 86164.098903691 tsinin | 102.9 % |
Annuz agellusan | 25.19° | 23.439281° | |
Asafet n Bond | 0.25 | 0.29 | |
Asafet anzeggan | 0.15 | 0.367 | |
Aqqaṛ ameqran d umeẓyan | 227939100 km | 149597887.5 km | 152.4 % |
Annfal amezzay | 0.093315 | 0.016710219 | 558.4 % |
Tallit tamezzayt | 686.971 wussan | 365.256366 wussan | 188.1 % |
Aceffalu | 249209300 km | 152097701 km | 163.8 % |
Isig n teẓɣelt | −63 C 210 K | 14 C 287 K | |
Taseddart tafellayt | −3 C 270 Kelvin | 58 C 334 Kelvin | |
Taseddart taddayt | −133 C 140 Kelvin | −89 C 184 Kelvin |
Tasuddest tagensawt[ẓreg | ẓreg aɣbalu]
Yeṭra i mezweɣ ayen yetran i tegnit seg tmagarda tamtiwgant, tamagarda dagi d tamhelt i d-ittfarasen amgirred deg tneẓẓi d isegran n yal tissi n tiddiwin n umtiweg, anda ul n umtiweg yettili tneẓẓi-ines teflal ma d ayen i d-izgan dennig-s tineẓẓi-ines tettili ddaw n tneẓẓi n wul.[17]
Adad agennaw[ẓreg | ẓreg aɣbalu]
Anezwu[ẓreg | ẓreg aɣbalu]
Gar n yimtiwgen n wudus anafuk yakk, tisemhuyin n mezweɣ yettemcabin s waṭas i tsemhuyin n tegnit, s usrag n wannuz yemgadan n ugellus n tuzzya n sin n imtiwegen-a. Tanzagt n tsemhuyin n mezweɣ gdant snat n tikkal n tenzagt n tsemhuyin n tegnit acku amaccaq n mezweɣ ɣer tfukt yugar amaccaq n tegnit ɣer tfukt (yiwet n tuzzya n tegnit ɣef tfukt, tettqabal-itt snat n tuzzyiwin n mezweɣ ɣef tfukt). Dɣa taẓɣelt deg mezweɣ temgarad seg izaduren anda tettili -143 C (-225 F) deg tegrest tasafaylut[18] alamma d yiswiren anda tettawaṭ ɣer 35 C (95 F) deg unebdu asbegsan.[19]
Amgarad hrawen deg tezɣelt yettuɣal usrag-is (sebba-ines) ɣer wadad agennaw usdid ur nezmir ara ad iffren aṭas seg teẓɣelt n tfukt d waẓaẓ drusen n wakal n mezweɣ.[20] mezweɣ yaggug (yebɛed) 1,52 n tikkal ɣef tfukt seg wala tagnit, ayen i s-d-itfarasen 43% kan n tesmekta n tafat n tfukt.[21]
Awah tmezzit yecban agla n tegnit i mezweɣ, tili tisemhuyin-is ad ilint am wagla n tegnit acku annuz-is agellusan yemmug am tmezzit n tegnit.
Llan deg mezweɣ iluɣluɣen (aṭu n wakal) imeqqren yakk deg wudus anafuk, anda tettawaṭ tazzla-ines ar ugar n 160 km/t. Zemren ad mgaraden seg iluɣluɣen deg tjumma meẓẓiyen alamma d iluɣluɣen icafcalen i zemren ad ffren amtiweg s timmad-is. iluɣluɣen-a ttmagen-d aladɣa mi ara ad yades (ad iqerreb) ɣer tfukt .[22]
Timezzit n mezweɣ d tuzzya-ines[ẓreg | ẓreg aɣbalu]
Tudert deg mezweɣ[ẓreg | ẓreg aɣbalu]
Ayyuren n mezweɣ[ẓreg | ẓreg aɣbalu]
Asnirem n mezweɣ[ẓreg | ẓreg aɣbalu]
Tamawin timazrayin[ẓreg | ẓreg aɣbalu]
Mezweɣ deg yidles[ẓreg | ẓreg aɣbalu]
Tiwlafin[ẓreg | ẓreg aɣbalu]
Ẓeṛ daɣen[ẓreg | ẓreg aɣbalu]
Imniren[ẓreg | ẓreg aɣbalu]
- ↑ . ISBN 978-0-684-83550-1. OCLC 489144963. Unknown parameter
|azemz=
ignored (help); Unknown parameter|aneggar1=
ignored (help); Unknown parameter|amezwar2=
ignored (help); Unknown parameter|Azwel=
ignored (help); Unknown parameter|adeg=
ignored (help); Unknown parameter|amezwar1=
ignored (help); Unknown parameter|aneggar2=
ignored (help); Unknown parameter|anafsar=
ignored (help); Missing or empty|title=
(help) - ↑ "The Lure of Hematite". Science@NASA. NASA. March 28, 2001. Archived from the original on January 14, 2010. Retrieved December 24, 2009.
- ↑ Yeager, Ashley (July 19, 2008). "Impact May Have Transformed Mars". ScienceNews.org. Retrieved August 12, 2008.
- ↑ Sample, Ian (June 26, 2008). "Cataclysmic impact created north-south divide on Mars". London: Science @ guardian.co.uk. Retrieved August 12, 2008.
- ↑ . Space. Unknown parameter
|akala n ufaylu=
ignored (help); Unknown parameter|azemz n ufaylu=
ignored (help); Unknown parameter|akala=
ignored (help); Unknown parameter|Azwel=
ignored (help); Unknown parameter|amezwar=
ignored (help); Unknown parameter|aneggar=
ignored (help); Unknown parameter|amahil=
ignored (help); Missing or empty|title=
(help); Missing or empty|url=
(help) - ↑ Adler, M.; Owen, W.; Riedel, J. (June 2012). Use of MRO Optical Navigation Camera to Prepare for Mars Sample Return (PDF). Concepts and Approaches for Mars Exploration. June 12–14, 2012. Houston, Texas. 4337. Bibcode:2012LPICo1679.4337A. Unknown parameter
|azemz n ufaylu=
ignored (help); Unknown parameter|akala n ufaylu=
ignored (help) - ↑ Yeomans، Donald K.، "5261 Eureka (1990 MB)"، JPL Small-Body Database Browser، NASA، yettwaɣra deg wass n 13 yebrir 2016.
- ↑ Trilling, David; Rivking, Andrew; Stansberry, John; Spahr, Timothy; Crudo, Richard; Davies, John (2007). "Albedos and diameters of three Mars Trojan asteroids". Icarus 192 (2): 442–447. arXiv:0709.1921. Bibcode:2007Icar..192..442T. doi:10.1016/j.icarus.2007.08.002. Alsaru yettwaklasen 24 ɣuct 2017 deg tansa n Wayback Machine.
- ↑ Mallama, Anthony; Hilton, James L. (October 2018). "Computing apparent planetary magnitudes for The Astronomical Almanac". Astronomy and Computing. 25: 10–24. arXiv:1808.01973. Bibcode:2018A&C....25...10M. doi:10.1016/j.ascom.2018.08.002.
- ↑ name="69">Williams, David R. (September 1, 2004). "Mars Fact Sheet". National Space Science Data Center. NASA. Archived from the original on June 12, 2010. Retrieved June 24, 2006.
- ↑ Peplow, Mark (May 6, 2004). "How Mars got its rust". Nature. Macmillan Publishers Ltd. Retrieved March 10, 2007.
- ↑ 12,0 et 12,1 NASA – Mars in a Minute: Is Mars Really Red? (Transcript)
- ↑ Chang, Kenneth (November 5, 2015). "Solar Storms Strip Air From Mars, NASA Says". The New York Times. Retrieved November 5, 2015.
- ↑ Staff (November 5, 2015). "VIDEO (51:58) – MAVEN – Measuring Mars' Atmospheric Loss". NASA. Retrieved November 5, 2015.
- ↑ Northon, Karen (November 5, 2015). "NASA Mission Reveals Speed of Solar Wind Stripping Martian Atmosphere". NASA. Retrieved November 5, 2015.
- ↑ Wall, Mike (November 5, 2015). "Mars Lost Atmosphere to Space as Life Took Hold on Earth". Space.com. Retrieved November 6, 2015.
- ↑ Nimmo, Francis; Tanaka, Ken (2005). "Early Crustal Evolution of Mars". Annual Review of Earth and Planetary Sciences. 33 (1): 133–161. Bibcode:2005AREPS..33..133N. doi:10.1146/annurev.earth.33.092203.122637.
- ↑ "What is the typical temperature on Mars?". Astronomycafe.net. Retrieved August 14, 2012.
- ↑ "Mars Exploration Rover Mission: Spotlight". Marsrover.nasa.gov. June 12, 2007. Retrieved August 14, 2012.
- ↑ "Mars' desert surface..." MGCM Press release. NASA. Archived from the original on July 7, 2007. Retrieved February 25, 2007.
- ↑ Kluger, Jeffrey (September 1, 1992). "Mars, in Earth's Image". Discover Magazine. 13 (9): 70. Bibcode:1992Disc...13...70K. Retrieved November 3, 2009.
- ↑ Philips, Tony (July 16, 2001). "Planet Gobbling Dust Storms". Science @ NASA. Archived from the original on June 13, 2006. Retrieved June 7, 2006.
- ↑ Empty citation (help)
- Pages utilisant des arguments dupliqués dans les appels de modèle
- Pages with citations using unsupported parameters
- Pages with citations lacking titles
- Pages using web citations with no URL
- Pages with empty citations
- Pages using multiple image with auto scaled images
- Imtiwgen
- Imtiwgen n unagraw anafuk
- Imtiwgen inamuren
- Tasnallunt
- Udus anafuk