Aller au contenu

Baruch Spinoza

Si Wikipedia, tasanayt tilellit.
Baruch Spinoza
Tameddurt
Talalit Amesterdam, 24 Wamber 1632
Taɣlent Provinces-Unies (fr) Suqel
Tagrawn n uzdar Séfarade (fr) Suqel
Tutlayt tayemmat Tapurtugit
Lmut La Haye (fr) Suqel, 21 Fuṛaṛ 1677
Ideg n uẓekka Nieuwe Kerk (fr) Suqel
Tamentilt n tmekkest isragen igamanen (tasenfert)
Tawacult
Baba-s Miguel de Espinoza
Yemma-s Hanna Debora Marques
Tissulya akked aucune valeur
Tiɣri
Alma mater Tasdawit n Leyde
Tutlayin Talatint
Taɛebrit
Taṭelyant
Tafransist
Taspenyult
Tapurtugit
Tahulandit
Iselmaden Franciscus van den Enden (fr) Suqel
Inelmaden
Amahil
Amahil afelsuf, traducteur ou traductrice de la Bible (fr) Suqel, polisseur de lentilles (fr) Suqel, amussnaw n tsertit, grammairien (fr) Suqel d théologien ou théologienne (fr) Suqel
Ideg n umahil La Haye (fr) Suqel, Rijnsburg (fr) Suqel, Amesterdam d Voorburg (fr) Suqel
Important works Éthique (fr) Suqel
conatus (fr) Suqel
Influenced by René Descartes, Parménide (fr) Suqel, Moïse Maïmonide (fr) Suqel, Xénophane (fr) Suqel, Nikkolo Makiavelli, Ibn Ṭufayl, Nicolas Malebranche (fr) Suqel, Giordano Bruno (fr) Suqel, Francis Bacon (fr) Suqel, Thomas Hobbes, Averroès, Démocrite (fr) Suqel, Épicure (fr) Suqel, Lucrèce (fr) Suqel, Hasdaï Crescas (fr) Suqel, Ibn Sina, Platon d Aristot
Membership Collégiants (fr) Suqel
Amussu rationalisme (fr) Suqel
philosophie occidentale (fr) Suqel

Baruch Spinoza, yettwassen daɣen s yisem n Bento de Espinosa neɣ Benedictus de Spinoza, ilul ass n 24 Wamber 1632 di Amsterdam, yemmut ass n 21 Fuṛaṛ 1677 di Den Haag. Yella d amesnagay n Tmurt n Wadda uɣur tasnezgimt tesɛa tazrirt s wazal-is ɣef waziten n tillit dgi yedder d waṭas n wid it-id-iḍefṛen.

Spinoza yeɣra aṭas deg temẓi-s, ladɣa deg tgemmi n uselmed n Iyehuden (yeshiva). Yessin taɛebrit, talatinit akked tutlayt tahulandit. Yeɣra daɣen timucuha n Iyehuden akked tfelsuft.

Maca mi meqqer, yebda yettemseḥsab deg wayen yeqqar deg ddin. Yura tiktiwin ur nettqebbel ara tmetti tahudit n lweqt-nni. Deg useggas 1656, ṭṭerḍen-t seg tmetti n Iyehuden (herem).

Syin, yuɣal d afelyasuf ilelli, yettaru ɣef tfelsuft, tusna akked ddin. Ger wayen yura:

  • "Timlilɣi"(Ethics) - adlis-is amenzu
  • "Theological-Political Treatise"
  • "Political Treatise"

Tiktiwin-is timenziyin:

  • Yenna-d belli Rebbi d ddunit d yiwen (monisme)
  • Yeqqar belli aqerru akked tfekka d yiwen
  • Yebɣa ad yefhem tidet s ubrid n tfelsuft, mačči s ubrid n ddin

Yemmut deg La Haye deg 1677. Ɣas akken ur t-qbilen ara deg tallit-is, yuɣal d yiwen seg ifelyasufen imeqqranen n umezruy.

Tudert n Spinoza (1632-1677)

[ẓreg | ẓreg aɣbalu]

Baruch Spinoza ilul deg useggas n 1632 di temdint n Amsterdam (Tamurt n Wadda), deg yiwet n twacult tudayt i d-yerwelen seg Portugal imi llan ttwaqehṛen ɣef ddemma n ddin-nsen. Yeɣra taɣuri n ddin n udayen, maca seg temẓi-s, yebda yettxemmim yerna yettcikki deg wayen i s-sselmaden.

Deg useggas n 1656, asmi yesɛa 23 iseggasen kan, aɣerman n udayen n Amsterdam yessufeɣ-it, yerra-t "berra n wansayen n tudayt", acku tiktiwin-is ɣef Yakuc(illu), ameɣraḍ d wayen yura di Tora (adlis uɣris n udayen) ur mṣadant ara d wayen ttaɣen tanumi imdanen s umata deg tallit-nni. Seg wass-nni, Spinoza yuɣal la yettidir iman-is, yettḥeccim, yerna yettmahil d asnexdaḍ n llentiyyat n unẓar iwakken ad yaweḍ ad yečč. Tira-s yettarut-ten s tuffra, yerna yugi ad iqbel imukan s-yiman-nsen deg tseddawiyin timeqqranin iwakken ad yeḥrez tilelli n tidmi-s. Yemmut deg useggas n 1677, s waṭṭan n turin.

Tafelsafit-is

[ẓreg | ẓreg aɣbalu]

Tafelsafit n Spinoza d yiwet n tfelsafit tameẓdut maca tesɛa yiwen wannaḍ ameqqran. Adlis-is ameqqran, "Timlilɣi", yura-t s wudem n tnezeggit, am wakken yettberhin di tusnakt.

Yakuc d Agama (Deus sive Natura)

[ẓreg | ẓreg aɣbalu]

Tazwart tameqqrant akk deg tfelsafit n Spinoza d tamiḍrant n "Deus sive Natura", anamek-is 'Yakuc neɣ Agama'. ɣur Spinoza:

  • Yakuc(neɣ illu) mačči d yiwen ufettan yellan beṛṛa n umeɣraḍ, i t-id-ixelqen am umexlaq. Maca, Yakuc d agama s timmad-is; d netta i d kul tanga yellan.
  • Kulci yellan, seg umdan alamma d aẓru, seg yitran alamma d iferṭeṭṭu, d amedya kan neɣ d "talɣa" n Yakuc.
  • S wakka, ameɣraḍ ur ixliq ula seg wacemma, d yiwen amagdez yellan seg zik.

Tanga, Iraten, d Tilɣa (Substance, Attributs, Modes)

[ẓreg | ẓreg aɣbalu]

Iwakken ad issefhem ameɣraḍ , yessemres tlata n tmiḍranin tigejdanin:

  1. Tanga (La Substance): Tanga ɣur Spinoza d aẓar n kulci, d lsas n tudert d wayen yellan merṛa. Iwakken ad tt-nefhem mliḥ, llant snat n tiwtilin tigejdanen i s-yefka:
    1. "D ayen yellan s yiman-is": Anamek-is, Tanga ur teḥwaǧ ara ayen nniḍen iwakken ad tili. Ur teṛṛiǧ ara ad tt-id-yexleq yiwen, neɣ ad tili s ssebba n tɣawsa nniḍen. D nettat i d tazwara d tagara. Amedya: Aseklu yeḥwaǧ akal d waman iwakken ad yili, amdan yeḥwaǧ imawlan-is. Maca Tanga, ulac ayen i teḥwaǧ. D nettat i d imi, i d aɣbalu.
    2. "Yettwafham s yiman-is": Iwakken ad tesneḍ neɣ ad tefhmeḍ d acu i d Tanga, ur teḥwaǧeḍ ara ad tessemrseḍ tamiḍrant nniḍen. Tessefham iman-s s yiman-s. Amedya: Iwakken ad tefhmeḍ "lmuja", ilaq ad tefhmeḍ d acu i d "agaraw". Maca iwakken ad tefhmeḍ Agaraw (ma yella nettwali-t d netta i d Tanga), ur teḥwaǧeḍ acemma nniḍen.
    3. Tagrayt tameqqrant n Spinoza: S unamek-agi, Spinoza yewweḍ ɣer yiwet n tikti yeswehmen: Yiwet kan n Tanga i yellan deg umeɣraḍ merṛa. Acuɣer? Acku lemmer llant snat, ad mgaradent, yerna yiwet ad teḥbes tayeḍ. Ma yella yiwet teḥbes tayeḍ, anamek-is ḥekment deg yiman-nsent, dɣa ur llint ara s yiman-nsent. S wakka, i Spinoza, Tanga yiwet-is kan, d tamagdezt, ur tesɛi tlisa. D acu i d Tanga-yagi? D Yakuc neɣ Agama (Dieu ou la Nature).
  2. Iraten (Les Attributs): D wagi i d-yeskanayen agagg n umdan ɣef ddemma n wayen i d-yeskanen tanga. Tanga tesɛa aṭas n yiraten, maca nekni s wemdan nezmer ad nwali sin kan: Tidmi (La Pensée) d Tiddi (l'Étendue), anamek-is tuzzya deg tallunt d tnefsit tagennawt.

Ma yella Tanga d yiwet, amek ihi i nezmer ad nwali amgarad meqqren deg umaḍal (tidmi, tafekka, atg.)? Dagi i d-kkan Iraten.

D acu i d Urat (un Attribut)? D ayen i t-iṣebbren agagg n umdan ɣef ddemma n wayen i d-yeskanen Tanga. Llan aṭas n wudmawen neɣ n leṣnaf s wayes i d-teskan Tanga iman-is; yal udem seg-sen d Urat. Iraten mačči d ayen yernan ɣer Tanga, maca d aẓar-is, d ayen i tt-yesbedden.

  • Iraten ur nesɛi tlisa: Spinoza yeqqar-d belli imi Tanga d tamagdezt, tesɛa lqidar ur nesɛi tlisa n yiraten. D acu kan, nekni s wemdan, s ugagg-nneɣ, sin kan i nezmer ad nwali neɣ ad nefhem:
    1. Tidmi (La Pensée): D urat n kulci ur nelli d agennaw (matériel). Anamek-is, yal tidmi, yal tafrit, yal aramsu, yal lefhama yellan deg umeɣraḍ, seg tidmi n yiferṭeṭṭu (ma yesɛa) alamma d tin n ufelsaf, merṛa d amedya kan n urat ameqqran n Tidmi.
    2. Tiddi (L'Étendue): D urat n kulci agennaw. Anamek-is, yal taɣawsa yesɛan tiddi deg tallunt — am tfekka, am weẓru, am yitran, am waman — d amedya kan n urat ameqqran n Tiddi.

Ayen ilaqen ad t-neṭṭef: Tidmi d Tiddi mačči d snat n tngiwin (substances) yemgaraden. D sin wudmawen yemgaraden n yiwet n Tanga kan. Am wakken ad twaliḍ yiwen wezṛu s snat n llentiyyat yemgaraden: yiwet tesskan-ak-id ini-s, tayeḍ amek yettceɛceɛ. Maca d yiwen weẓru i ttwaliḍ.

3. Tilɣa (Les Modes): D ayen yellan deg wayen nniḍen. D amedya, yal taɣawsa yellan (amdan, aẓru, yiwet n tidmi ) d talɣa kan, ur tezmir ad tili s yiman-is mebla tanga tagejdant (Yakuc).

  • D acu i d Talɣa? Talɣa d ayen yellan deg wayen nniḍen, yerna yettwafham s wayen nniḍen-nni. Anamek-is, d amedya aḥeqqani, anesɣan, n Tanga am wakken i d-tettban seg yiraten-is. Yal taɣawsa i nessen, i nettidir, i nettwali, d talɣa.
  • Amedya ad issefhem kulci:
    • Aziɣer-iw neɣ yiwet n tidmi i yi-d-yusan tura (am "Aqli ad afeɣ") d talɣa n urat n Tidmi. Ur tezmirent ad tilint s yiman-nsent mebla Urat agejdan n Tidmi.
    • Tafekka-w, agdil-agi n uselkin, neɣ useklu-nni yellan di tebḥirt, d tilɣa n urat n Tiddi. Ur zmirent ad ilint mebla Urat agejdan n Tiddi.

S wakka, Tilɣa d ayen i d-yettban s lḥedd d wazal, maca d abdar kan n Tanga tamagdezt.

Amedya aneggaru iwakken ad nejmeɛ kulci: Xayel agaraw ameqqran (l'océan).

  • Agarew s timmad-is, d Tanga. Yella s yiman-is.
  • Lmaɛna-s d aman (sa nature liquide) d lmaɛna-s n umussu (sa nature d'être en mouvement) d Iraten-is. D ayen i t-yerran d agarew.
  • Yiwet n tayerza (une vague) i d-yulin tura, i yesɛan talɣa-s, tiddi-s, d wakud-is, d Talɣa. Tayerza-nni ur tezmir ad tili mebla agarew, yerna d netta i tt-id-yefkan.

Aziɣer d Tafekka

[ẓreg | ẓreg aɣbalu]

Spinoza yettwali aziɣer (neɣ allaɣ ) d tfekka mačči d sin leṣnaf yemgaraden i yettemyilin, maca d sin iraten yemgaraden (Tidmi d Tiddi) n yiwet n tanga kan: Yakuc/Agama. Anamek-is, ayen iḍerrun di tfekka-nneɣ, iḍerru daɣen deg uziɣer-nneɣ s wudem amsadaɣ, mačči d yiwen i d ssebba n wayeḍ.

Aguccel d Tilelli

[ẓreg | ẓreg aɣbalu]

ɣur Spinoza, ulac ayen i d-yeḍrun s wudem agacuran. Kulci di tɣerma d wagama yettḍafar ilugan izaruranen. Yal taɣawsa tesɛa ssebba-s. S wakka, tilelli n lebɣi am wakken i tt-nettwali d leɣlaḍ kan, d ayen i d-yekkan seg leqdic-nneɣ n ssebbat i ɣ-yeddelin. Maca, Spinoza yeqqar belli amdan yezmer ad yaweḍ ɣer yiwet n talɣa n tlelli. Tilelli n ṣṣeḥ, mačči d tukkes n ssebbat, maca d lefhama-nsent. Asmi ara yefhem umdan s wudem ameɣẓan belli netta d amur seg wagama yerna kulci yettḍafar yiwen wannaḍ , ad yekkes fell-as lxiq d uɣedlilef, yerna ad yaweḍ ɣer tnefsit n talwit i wumi isemma "tayri tagaggant n Yakuc".

Timlilɣi d Tsertit

[ẓreg | ẓreg aɣbalu]

Axxam agejdan n tfelsafit-is d adabu ɣef iremsan (les passions). Yettwali belli iremsan am lferḥ, lḥezen, neɣ tadfi, d isalli kan i d-yettak aziɣer ɣef lḥala n tfekka. Ma yella nefhem-iten s wagagg, nezmer ad ten-nsenneɣ, ad nuɣal seg wid i ten-yeṭṭafaṛen ɣer wid i ten-yettḥekkmen, d ayen i d-yettaken talwit d tssaɛda. Deg tsertit, Spinoza yedda d tugdut , yerna yefka azal ameqqran i tlelli n tidmi d umsawal.