Aller au contenu

Flaṭun

Si Wikipedia, tasanayt tilellit.
Flaṭun
scholarque de l'Académie platonicienne (fr) Suqel

387 BCE - 347 BCE - Speusippe (fr) Suqel
Tameddurt
Isem-is ummid Ἀριστοκλῆς
Talalit Atena, 420s BCE
Taɣlent Athènes (fr) Suqel
Tutlayt tayemmat grec ancien (fr) Suqel
Lmut Atena, 340s BCE
Ideg n uẓekka valeur inconnue
Tawacult
Baba-s Ariston
Yemma-s Périctionè
Atmaten-is d yissetma-s Potonè (fr) Suqel, Adimante (fr) Suqel, Glaucon (fr) Suqel d Antiphon (fr) Suqel
Tiɣri
Tutlayin grec ancien (fr) Suqel
Iselmaden Suqraṭ
Théodore de Cyrène (fr) Suqel
Hermogène (fr) Suqel
Dionysios (fr) Suqel
Inelmaden
Amahil
Amahil afelsuf, épigrammatiste (fr) Suqel, amedyaz, amaru d philosophe du droit (fr) Suqel
Important works Criton (fr) Suqel
Euthyphron (fr) Suqel
Phédon (fr) Suqel
Euthydème (fr) Suqel
Protagoras (fr) Suqel
Timée (fr) Suqel
Gorgias (fr) Suqel
Ménon (fr) Suqel
Apologie de Socrate (fr) Suqel
Charmide (fr) Suqel
Clitophon (fr) Suqel
Cratyle (fr) Suqel
Critias (fr) Suqel
Épinomis (fr) Suqel
Éryxias (fr) Suqel
Alcibiade majeur (fr) Suqel
Hipparque (fr) Suqel
Hippias majeur (fr) Suqel
Hippias mineur (fr) Suqel
Ion (fr) Suqel
Lachès (fr) Suqel
Les Lois (fr) Suqel
Lysis (fr) Suqel
Ménexène (fr) Suqel
Minos (fr) Suqel
Parménide (fr) Suqel
Phèdre (fr) Suqel
Tagduda (Flaṭun)
Philèbe (fr) Suqel
Alcibiade mineur (fr) Suqel
Sisyphe (fr) Suqel
Le Sophiste (fr) Suqel
Le Politique (fr) Suqel
Le Banquet (fr) Suqel
Théagès (fr) Suqel
Les Rivaux (fr) Suqel
Théétète (fr) Suqel
Lettres (fr) Suqel
Influenced by Suqraṭ, Héraclite (fr) Suqel, Parménide (fr) Suqel, Homer, Hésiode (fr) Suqel, Aristophane (fr) Suqel, Protagoras (fr) Suqel, Pythagore (fr) Suqel d orphisme (fr) Suqel
Amussu platonisme (fr) Suqel
Artistic movement dialogues de Platon (fr) Suqel
IMDb nm0686817

Flaṭun (s tegrigit Πλάτων, 428/427-348/347 Qε) yella d afelsaf agrigi. Ilul-d di taddart n Atena di tmurt n Tmaqdunit (Masedwan). Yella d anelmad n Suqraṭ di tkadimit.

Flaṭun d yiwen seg yifelsafen imeqqranen n Ugrik atrar, d anelmad n Suqraṭ daɣen d aselmad n Arisṭu. Yella d win yeǧǧan lfayda tameqqrant i tfelsuft n Ugrik d tfelsafit n ddunit s umata.

Tameddurt:

[ẓreg | ẓreg aɣbalu]

Ilul-d deg temdint n Atena, deg twacult taburjwazt. Yekker-d deg twacult n yimdebren n Atena, baba-s d yemma-s kkawen-d seg twaculin timeqqranin. Yeɣra deg tezrawin n tusnakt d tfelsuft armi d 20 n yiseggasen-is, asmi i yemlal d Suqraṭ i yuɣalen d aselmad-is agejdan.

Tikta timeqqranin:

[ẓreg | ẓreg aɣbalu]

Tiẓri n tiktiwin d talɣiwin:

[ẓreg | ẓreg aɣbalu]
  • Yenna-d belli llant snat n ddunit: ddunit n yiḥulfan d ddunit n tiktiwin
  • Ddunit n tiktiwin neɣ talɣiwin d tin n tidet timeɣradant
  • Ddunit n yiḥulfan d tin i nettwali kan

Tiẓri n tiktiwin d talɣiwin d tiẓri tagejdant deg tfelsafit n Flaṭun, anda i d-yenna belli llant snat n ddunit yemgaraden: ddunit n yiḥulfan d ddunit n tiktiwin neɣ talɣiwin.

Anamek n tiẓri n tiktiwin:

[ẓreg | ẓreg aɣbalu]

Flaṭun yessegza-d belli ayen i nettwali deg ddunit-a mačči d tidet timeɣradant. D tiɣawsiwin i d-yekkan seg ddunit n tiktiwin. Ɣur-s, tidet tameɣradant tella deg ddunit n tiktiwin neɣ talɣiwin. Yefka-d amedya n ukersi: akersi i nettwali mačči d akersi n tidet, d taktayt kan n ukersi n tidet yellan deg ddunit n tiktiwin. Ayagi yeskawen-d belli yal taɣawsa i nettwali tesɛa talɣa timeɣradant deg ddunit n tiktiwin.

Azal n tiktiwin neɣ talɣiwin: Deg wayen yerzan azal n tiktiwin neɣ talɣiwin, Flaṭun yessers-d kraḍ n yiḥricen igejdanen:
[ẓreg | ẓreg aɣbalu]
  1. Tiktiwin d tidet timeɣradant
  2. Tiktiwin ur ttbeddilent ara
  3. Tiktiwin d llsas n tmusni n tidet
Assaɣen ger snat n ddunit: Flaṭun yessegza-d belli llant snat n ddunin yemgaraden:
[ẓreg | ẓreg aɣbalu]
Ddunit n yiḥulfan:
[ẓreg | ẓreg aɣbalu]
  • D tin i nettwali s wallen-nneɣ
  • D tin yettbeddilen yal ass
  • D tin yeččuren d tuccḍiwin
  • D tin ur nelli ara d tidet timeɣradant
Ddunit n tiktiwin:
[ẓreg | ẓreg aɣbalu]
  • D tin n tidet timeɣradant
  • D tin ur nettbeddil ara
  • D tin n tmusni timeɣradant
  • D tin n tiktiwin timeɣradanin

Amek i tettili tmusni n tidet: Flaṭun yessumer-d belli akken ad naweḍ ɣer tmusni n tidet ilaq:

  • Ad neffeɣ seg ddunit n yiḥulfan
  • Ad nadi ɣef ddunit n tiktiwin
  • Ad nessexdem allaɣ-nneɣ mačči iḥulfan-nneɣ
  • Ad nesteqsi ɣef wayen yellan deffir n wayen i nettwali

Tasertit d taɣdemt:

[ẓreg | ẓreg aɣbalu]
  • Yesnulfa-d tikta timaynutin ɣef tmetti iddebbren iman-is
  • Yessumer-d belli imḍebbren ilaq ad ilin d ifelsafen
  • Yebna taɣult-is ɣef uẓar n tmusni d wazalen

Deg tfelsufit n Flaṭun, tasertit d taɣdemt sɛant amḍiq d ameqqran, tid i d-yura ladɣa deg wedlis-is "Tagduda", i d-yemmalen amek ara tili tmetti n tidet.

Aẓar n tiktiwin-is ɣef tsertit:

[ẓreg | ẓreg aɣbalu]

Deg wayen yerzan aẓar n tiktiwin-is ɣef tsertit, Flaṭun yebna-tent ɣef sin n yiḥricen igejdanen:

  1. Tamusni d tussna: yenna-d belli tasertit ilaq ad tili tebna ɣef tmusni timeɣradant, mačči ɣef wayen i d-qqaren yemdanen kan
  2. Azalen n tmetti: yessumer belli tasertit ilaq ad tḥareb ɣef wazalen n tmetti mačči ɣef yimenɣi gar yemdanen

Amek ara tili tmetti n tidet:

[ẓreg | ẓreg aɣbalu]

Flaṭun yessumer-d belli tmetti n tidet ilaq ad tebnu ɣef kraḍ n yiḥricen:

Iɣallen n tmetti:

  • Imdebren: d ifelsafen i yeẓran tidet
  • Imḥarben: d wid yettḥaraben ɣef tmetti
  • Ixeddamen: d wid ixeddmen tiwuriwin nniḍen

Azal n ifelsafen deg tmetti:

[ẓreg | ẓreg aɣbalu]

Deg wayen yerzan ifelsafen, Flaṭun yefka-yasen amḍiq d ameqqran:

  • D nitni i ilaqen ad ḥekmen
  • Sɛan tamusni n tidet
  • Zemren ad awḍen ɣer ddunit n tiktiwin
  • Sɛan tamusni n wayen yelhan i tmetti

Anamek n teɣdemt:

[ẓreg | ẓreg aɣbalu]

Ɣer Flaṭun, taɣdemt mačči kan d tamsalt n yizerfan d yilugan. Yettwali-tt d assaɣ n umyekcam gar kraḍ n yiḥricen n rruh n umdan: tussna (la raison), tabɣest (le courage), d lebɣi (le désir). Taɣdemt tettili-d mi ara ad ilin yiḥricen-a di talɣa iwatan, yal yiwen ixeddem dayen i wumi yettunefk. Akken daɣen i tt-id-yettwali deg tmetti.

Taɣdemt d usemdu n tmetti:

[ẓreg | ẓreg aɣbalu]

Flaṭun yessefhem-d belli taɣdemt d allal i usemdu n tmetti:

  • Tettak i yal yiwen azal-is
  • Tessishil tudert n tmetti
  • Teṭṭef assaɣen gar yemdanen
  • Tessufuɣ-d lfayda i tmetti meṛṛa

Taggara: Tikta n Flaṭun ɣef teɣdemt ttakent-d tamuɣli tamaɣlalt ɣef wassaɣen yellan gar tmetti d teɣdemt. Ɣur-s taɣdemt mačči d tamsalt n yilugan kan, maca d tamsalt n umyekcam d umɛiwen gar yiɣallen n tmetti akken ad teddun ɣer sdat.

Tussna d tmussni:

[ẓreg | ẓreg aɣbalu]
  • Yefka azal ameqqran i tussna n tusnakt
  • Yessegza-d amek ara taweḍ tmusni ɣer tidet
  • Yessumer abrid n ddunit n tiktiwin d tussna

Deg tfelsafit n Flaṭun, tussna d tmussni sɛant amḍiq d ameqqran. Yefka-yasent azal meqqren deg tfelsafit-is acku ɣur-s d nitenti i d allal i tmussni n tidet.

Azal n tussna d tmussni:

[ẓreg | ẓreg aɣbalu]

Flaṭun yessegza-d belli tussna d tmussni d allalen igejdanen i unadi n tidet. Ɣur-s, tussna n tusnakt d tin i aɣ-yettawin ɣer tmussni n tidet. Yefka-d amedya n tusnakt anda i d-yenna belli tiktiwin n tusnakt ttwassnen s timmad-nsent s useqdec n wallaɣ kan, ur ḥwaǧent ara i termit.

Amgarad gar tussna d tmussni:

[ẓreg | ẓreg aɣbalu]

Deg wayen yerzan amgarad gar tussna d tmussni, Flaṭun yessers-d sin n yiḥricen:

  • D allal i tmussni n tidet
  • Tettwassen s wallaɣ kan
  • Ur tettbeddil ara
  • D tin n ddunit n tiktiwin
Tamussni:
[ẓreg | ẓreg aɣbalu]
  • D ayen i d-yettawin seg tussna
  • Tezmer ad tettwassen s termit
  • Tezmer ad tbeddel
  • Tezmer ad tili seg ddunit n yiḥulfan
Abrid n tussna ɣer tmussni: Flaṭun yessefhem-d belli akken ad naweḍ ɣer tmussni n tidet ilaq:
[ẓreg | ẓreg aɣbalu]
  • Ad nessexdem allaɣ-nneɣ
  • Ad nadi ɣef tussna timeɣradant
  • Ad neffeɣ seg ddunit n yiḥulfan
  • Ad naweḍ ɣer ddunit n tiktiwin
Azal n tusnakt: Deg wayen yerzan tusnakt, Flaṭun yefka-yas azal d ameqqran:
[ẓreg | ẓreg aɣbalu]
  • D nettat i d allal i tmussni n tidet
  • D nettat i yesselmaden amek i yettxemmim wallaɣ
  • D nettat i yessishilen abrid ɣer ddunit n tiktiwin
  • D nettat i yessekfalen tidet timeɣradant
Taggara: Tiktiwin n Flaṭun ɣef tussna d tmussni beddlent amek i nettwali assaɣen yellan gar-asent. Ǧǧant-d lfayda meqqren i tfelsufit n tussna d tmussni, serrent llsas i waṭas n tezrawin timaynutin deg:
[ẓreg | ẓreg aɣbalu]
  • Tafelsuft n tussna
  • Tafelsuft n tmussni
  • Tafelsuft n tusnakt
  • Assaɣen gar tussna d tmussni

[1]

[2]

[3]

[4]

  1. "La République": anda yemmeslay ɣef wamek ara tili tmetti n tidet
  2. "Le Banquet": anda yemmeslay ɣef tayri d lebɣi
  3. "Phédon": anda yemmeslay ɣef tmettant d rruh
  4. "Timée": anda yemmeslay ɣef tussna d ddunit