Aristot
[1]Aristot (s tegrigit Ἀριστοτέλης, 384-322 Qε) yella d afelsaf agrigi. Ilul-d di taddart t n Stagire di tmurt n Tmaqdunit (Masedwan). Yezdeɣ deg Atena, yella d anelmad n Platon di tkadimit.
Tazwart:
[ẓreg | ẓreg aɣbalu]Aristote (384-322 sent Talalit) d yiwen seg ifelyasufen imeqqranen n tmurt n Legrig. Yella d anelmad n Platon, maca yesbedd tafelsuft-is i yemgaraden aṭas ɣef tin n uselway-is. Yura aṭas n yedlisen yerzan tafelsuft, tasertit, tussna, d waṭas n yiḥricen nniḍen n tmusni.
Tameddurt-is:
[ẓreg | ẓreg aɣbalu]Aristote ilul-d deg temdint n Stagire, deg ugafa n tmurt n Legrig. Baba-s, Nicomachus, yella d aṭbib n ugellid n Macédoine. Mi yemmut baba-s, yekcem ɣer tkadimit n Platon deg Athènes asmi yesɛa 17 n yiseggasen, anda yeqqim 20 n yiseggasen d anelmad, syin d aselmad.
Syin, yeffeɣ seg tkadimit n Platon, yeṭṭef abrid-is ɣer tmurt n Assos d Lesbos, anda yexdem tazrawt ɣef tudert n yilel d yiɣersiwen. Deg useggas 343 sent talalit, yuɣal d aselmad n Alexandre le Grand, mmi-s n ugellid Philippe n Macédoine. Syin, yuɣal ɣer Athènes anda yeslul takadimit-is, Tasnawt.
Tiktiwin tigejdanin n tfelsuft-is:
[ẓreg | ẓreg aɣbalu]Tametafizikt:
[ẓreg | ẓreg aɣbalu]Tazwart:
[ẓreg | ẓreg aɣbalu]Tametafizikt deg tfelsuft n Aristote tesɛa amḍiq d ameqqran. Tebna ɣef tmental tussnant d wayen yeɛnan tidet deg yal taɣawsa. Deg uḍris-a, ad d-nemmeslay ɣef tmental n temetafizikt-is d wazal-is deg tfelsuft d tussna.[2]
Anamek n temetafizikt ɣer Aristote:
[ẓreg | ẓreg aɣbalu]Tametafiziktt, neɣ "métaphysique" s tefransist, d tussna n wayen yellan deffir n tɣawsiwin. Ɣer Aristote, d tussna n tmentilin timezwura n yal taɣawsa. Yenna-d belli tametafiziktt d nettat i d tussna tamezwarut, acku tettnadi ɣef tmentilin timezwura n wayen yellan.
Iḥricen igejdanen n temetafizikt-is:
[ẓreg | ẓreg aɣbalu]a) Asentel:
[ẓreg | ẓreg aɣbalu]Aristote yeqqar belli yal taɣawsa tesɛa asentel-is. Asentel d ayen i tt-yeǧǧan ad tili d nettat, mačči d taɣawsa nniḍen. Amedya: asentel n wemdan d tin i t-yeǧǧan ad yili d amdan, mačči d aɣersiw nniḍen.
b) Taɣara:
[ẓreg | ẓreg aɣbalu]D ayen i d-yemmalen amek tettili tɣawsa. Taɣara tezmer ad tbeddel, maca asentel yettɣima. Amedya: ini n wemdan d taɣara, yezmer ad ibeddel, maca yettɣima d amdan.
Tamentilt tussnant deg temetafizikt-is:
[ẓreg | ẓreg aɣbalu]Aristote yefka azal ameqqran i tmentilt tussnant deg temetafizikt-is. Yeqqar belli yal taɣawsa tesɛa tamentilt-is, ulac ayen i d-yettilin kan akka. Yebḍa tamentilt ɣef kuẓ n yiḥricen:
- Tamentilt tagejdant (cause matérielle)
- Tamentilt n talɣa (cause formelle)
- Tamentilt n umeskar (cause efficiente)
- Tamentilt taneggarut (cause finale)
Assaɣ ger temetafizikt d tussna:
[ẓreg | ẓreg aɣbalu]Deg temetafizikt-is, Aristote yenna-d belli tametafizikt d tussna myuɣalent. Tametafizikt tettnadi ɣef tmentilin timezwura, ma d tussna tettnadi ɣef wayen i d-yettilin seg tmentilin-agi. Aya yemmal-d azal n temetafizikt i tussna.
Azal n temetafizikt-is ɣer wass-a:
[ẓreg | ẓreg aɣbalu]Tametafizikt n Aristote tesɛa azal ameqqran ɣer wass-a deg:
- Tussna: tamentilt tussnant mazal tettwaseqdac
- Tafelsuft: tiktiwin-is ɣef usentel d tɣara mazal ttwarunt
- Tasnilsit: tiktiwin-is ɣef wassaɣ ger wawal d tɣawsa
- Tasertit: tiktiwin-is ɣef tmetti d tsertit
Taggrayt:
Tametafizikt n Aristote d tin i d-yeǧǧan aṭas deg umezruy n tfelsuft d tussna. Tebna ɣef:
- Tamentilt tussnant
- Asentel d tɣara
- Assaɣ ger temetafizikt d tussna
- Azal-is i ufham n tidet
Timsirin i nezmer ad d-nawi seg temetafizikt-is mazal sɛant azal-nsent ɣer wass-a, ladɣa deg wayen yeɛnan tarrayt n ufham n tɣawsiwin d tmentilin-nsent.
Tameẓla deg tfelsuft n aristote:
[ẓreg | ẓreg aɣbalu]Tazwart:
[ẓreg | ẓreg aɣbalu]tameẓla deg tfelsuft n Aristote d yiwet seg tɣawsiwin tigejdanin i d-yeǧǧa i tfelsuft d tussna. Yesnulfa-d tarrayt tamaynut n urrif, s useqdec n wayen iwumi isemma "syllogisme". Deg uḍris-a, ad d-nessegzi amek yebna Aristote tameẓla-s d wazal-is i tfelsuft d tussna.[3]
Anamek n tameẓla ɣer Aristote:
[ẓreg | ẓreg aɣbalu]Tameẓla d tarrayt n urrif i d-yemmalen amek ara nexdem akken ad nefhem tidet. Ɣer Aristote, tameẓla mačči kan d tarrayt n uxemmem, maca d allal i useqdec deg yal taɣawsa, ama deg tfelsuft, tussna, neɣ deg tudert n yal ass.
Iḥricen igejdanen n tameẓla-s:
[ẓreg | ẓreg aɣbalu]a) Ilugan n urrif:
[ẓreg | ẓreg aɣbalu]Aristote yefka-d ilugan n urrif yeṣfan:
- Alugen n timmezla: taɣawsa ur tezmir ara ad tili d tidet d lekdeb deg yiwen n wakud
- Alugen n tmentilt tamesbaḍnit: yal taɣawsa tesɛa tamentilt-is
- Alugen wis kraḍ yensan: taɣawsa ilaq ad tili neɣ ur tettili ara
b) Syllogisme:
[ẓreg | ẓreg aɣbalu]Yesnulfa-d tarrayt n syllogisme i d-yeqqaren:
- Ma yella A d tidet
- Ma yella B d tidet
- Ihi C daɣen d tidet
Tarrayt n useqdec n tameẓla:
[ẓreg | ẓreg aɣbalu]Aristote yesskan-d amek ara tettwaseqdec n tameẓla deg:
- Tussna: i wakken ad nefhem tɣawsiwin
- Tafelsuft: i wakken ad naweḍ ɣer tidet
- Tasertit: i wakken ad nefhem timetti
- Tudert n yal ass: i wakken ad nexdem ayen iwatan
Assaɣ ger tussnakt d tussniwin nniḍen:
[ẓreg | ẓreg aɣbalu]Tameẓla tesɛa assaɣ d:
- Tasnazikt: tettak-as tarrayt n urrif
- Tasertit: tettak-as tarrayt n ufham
- Timlilɣi: tettak-as tarrayt n uxemmem
- Tussna: tettak-as tarrayt n unadi
Azal n tussnakt-is ɣer wass-a:
[ẓreg | ẓreg aɣbalu]Tameẓla n Aristote tesɛa azal ameqqran ɣer wass-a deg:
- Tasenselkimt (informatique): aseqdec n tmeẓla deg yiselkimen
- Tutlayt tatrart: aselmed n tmeẓla deg tutlayt
- Tussna: aseqdec n tmeẓla deg unadi
- Tafelsuft: aseqdec n tmeẓla deg uxemmem
Timlilɣi deg tfelsuft n aristote:
[ẓreg | ẓreg aɣbalu]Tazwart:
[ẓreg | ẓreg aɣbalu]Timlilɣi(éthique) deg tfelsuft n Aristote d aḥric agejdan i yerzan tudert n umdan d yizerfan-is. Deg udlis-is "Ethique à Nicomaque", Aristote yefka-d tamuɣli tamagnut ɣef wayen yeɛnan timlilɣi, tudert igerrzen, d tumert n umdan. Deg uḍris-a, ad d-nessegzi tiktiwin tigejdanin n Aristote ɣef timlilɣi d wazal-is i tudert n umdan.
Anamek n timlilɣi ɣer Aristote:
[ẓreg | ẓreg aɣbalu]Timlilɣi ɣer Aristote d tussna n tudert igerrzen. Yeqqar belli tuddsa n umdan d tin n tumert, maca tumert-agi ur d-tettili ara kan akka, ilaq ad d-tas s useqdec n tmusni. Yefka-d sin n yiswiren n tumert:
- Tumert n tfekka: d tin i d-yettilin seg wayen i as-yehwan i umdan
- Tumert n urrif: d tin i d-yettilin seg useqdec n uqerru d tmusni
Tiktiwin tigejdanin n tumlilɣi-s:
[ẓreg | ẓreg aɣbalu]a) "Talemmast kan": Yeqqar belli tudert igerrzen d tin yellan deg "Talemmast kan", mačči deg rrif neɣ deg uẓerẓer. Amedya:
- Tabɣest (courage) d "Talemmast kan" ger tuggdi d aɛraḍ
- Tirrugza d "Talemmast kan" ger leḥya d zzux
- Tilelli d "Talemmast kan" ger tkellex d tidet
b) Tumert d tmusni: Ɣer Aristote:
- Tumert ur tettili ara s wayen i as-yehwan i umdan
- Tumert tettili-d s tmusni d rrif
- Tumert tettili-d s useqdec n "Talemmast kan"
- Tumert tettili-d s wassaɣ d wiyaḍ