Ameksa wulli

Si Wikipedia, tasanayt tilellit.
Ameksa wulli
Addad n taggaẓt

Talmest ur tettwaggez (IUCN 3.1)
Tasensartut
TageldaAnimalia
AdurChordata
AsmilAves
TafesnaPasseriformes
Tawacultloriot (fr) Oriolidae
TawsitOriolus (fr) Oriolus
talmest Oriolus oriolus
Linnaeus, 1758
Taẓuni tarakalt
Oriolus oriolus distribution map.png
Isali amatan
Takura 7,3 g
Tehri 46 cm

Ameksa wulli neɣ Tuwriɣt (Assaɣ ussnan: Oriolus oriolus) d talmest n iylalen yeṭṭafaren tawsit n Telya deg twacult n telyatin, Talmest-a d tamnummsant n webleɣ s teɣzi igan gar n 22 ar 25 cm yerna tezmer ad tidir alamma d 8 n iseggasen. Ameksa wulli aylal yettinigen deg unebdu ar Uruppa d Asya talemmast d Tefriqt ugafa ma deg tegrest yettinig ar tlemmast d unẓul n Tefriqt

Aglam[ẓreg | ẓreg aɣbalu]

Ariɣ n uwtem d awraɣ aweṛɣan. Yakk d wafriw n wedfar d aberkan. Dɣa anaw n tmuɣlit-is temgarad yakk ɣef iylalen n iden yettidiren deg Uruppa d tmurt n Yiqbayliyen. Isem Alatin n umeksa wulli Oriolus dɣa awal-a yennumke-d ini awraɣ n weylal-a

Afraw n tewtemt iga d amnummsan ugar, Arur-is d azegza s yini n iferran n uzemmur ma d adis-is d adnanes yebberqec. Afraw n iknuzen (ifrax) d aras yeɣman (qessiḥen)

Tikeli[ẓreg | ẓreg aɣbalu]

Učči

Učči n umeksa wulli yezzi ɣef iburɣas meqqren d teswermin am izinzren, tkeččawin, iferṭeṭṭa, warẓaẓen, agayemru, Tadlafriwin yakk d iberruten maca daɣen deg waṭas n wakuden iy tett ula d tissisin yakk d tigritin

Mi ara ad yas wakud n igumma am uredlim, tiyni, tibexsisin yakk d tizwal yiwet n tayuga n umeksa wulli tezmer ad tt-fakk yakk igumma yellan deg useklu

Taẓuni d yideggan n tudert[ẓreg | ẓreg aɣbalu]

Ameksa wulli neɣ Tuwriɣt d talmest tamyiwent n twacult-is yettidiren deg Uruppa d Tmurt n Iqbayliyen. Anda i temmẓer deg yakk tmura n Uruppa anagar Skundinavya d tmura n Ubeltik, Deg tegzirin n Britanya iga d imidrus maca yettidir deg tignatin yudren d timnummsanin n waddud

Tinigt

Amyaraw[ẓreg | ẓreg aɣbalu]

Ameksa wulli d aylal iminig. Yettuɣal-d seg tmezduɣt-is n unebdu deg Tefriqt gar n tlemmast n Yebrir d taggara n Mayu s unect n Izerrigen n tehri, dɣa deg wakud-a isekla ččaṛayen d iferran. Ayen iy banen d akken iwetmen d twetmin ttinigen yal uzuf iman-is yerna d iwetmen id yettawaṭen d imenza. Dɣa iy tekker imenɣi deg teɣzi n tallit nni dgi id ttmagen-t tyuga n imeksa wulli

Asru[ẓreg | ẓreg aɣbalu]

Ẓeṛ daɣen[ẓreg | ẓreg aɣbalu]