Aller au contenu

Aziweɣ (amtiweg)

Si Wikipedia, tasanayt tilellit.
(Yettusmimeḍ seg Akal (amtiweg))
Aziweɣ
Annay
Amaccaq ɣer tegnit 82 000 000 km d 217 000 000 km
Azal amaskad 1,9
Itezzi ɣef Iṭij
Anarum valeur inconnue
Azemz n usnirem Tuccḍa n tenfalit: Awal "valeur" ur yettwassen ara Erreur MONTHNAME : paramètre aggur invalide: valeur inconnue valeur inconnue (valeur inconnue-valeur inconnue-valeur inconnue)
Ansa n usnirem asnallan valeur inconnue
Yettusemma ɣef Merkur d Hermès (fr) Suqel
Timezzit
Aceffalu 69 817 445 km
0,4667008 AU
Afafuk 0,3074995 AU
46 001 009 km
Agellus azen-gejdan n tmezzit 57 909 176 km
0,38709893 AU
Annfal amezzay 0,20563593
Tallit tamezzayt 87,969 ass
Tallit tanmugrit 115,88 ass
Aẓalay anemmas 174,796 °
Annuz amezzay 7,00497902 °
Addud n tyersi tamalayt 48,33076593 °
Afakul n ufafuk 29,124 °
Tasengama
Aqqaṛ 2 439,7 km
Akdu 4 878 km
Tigni 0
Tajumma 74 800 000 km²
Ableɣ 60 830 000 000 km³
Takura 330 Yg
Taneẓẓi 5,427 g/cm³
Taẓɣelt tasemdayt 100 K
440 K
700 K
Asafet (Albidu) 0,068

Aziweɣ neɣ Merkur (azamul-is: ☿) d amtiweg meẓẓiyen deg wudus anafuk yerna d netta i yudsen (iqerben) yakk ɣer tfukt. Imaziɣen zik-nni fkan-as isem n «uziweɣ», aẓaṛ n yisem-a yekka-d seg z w ɣ yefkan assaɣ ɣer tezweɣ d weẓɣal. Ma d tutlayin n iɣerfan ur nessin ara amtiweg-a ssexdament isem Alatin yettaken assaɣ i yellu n tnezzayt ɣer iṛumanen.

Aqqaṛ n uziweɣ ila (isɛa) azal n 4880 km ma d takura-ines tegda 0.055 n tkura n tegnit. Yettfakka-d yiwet n tuzzya tummidt ɣef tfukt deg 87.969 n wussan. Anfal amezzay n umtiweg-a d win ilan (isɛan) atig meqqren yakk gar n yimtiwgen n udus anafuk akken ila annuz agellusan meẓẓiyen yakk gar-asen anda i d-ittfakka 3 n tuzzyiwin ɣef ugellus-is i yal snat n tuzzyiwin timezzayin. Afafuk deg tmezzit n uziweɣ deg umussu-ines azazwar d win yettbeddilen s yisig n 43 n tesdatin tiganzawin deg yal tasut. Annecta yella-d fell-as usegzi sɣuṛ n teẓri n timasseɣt tamatut n Albert Einstein deg tazwara n tsut tis 20.[1]

Aziweɣ yettbin-d d aseflalay mi ara ad tiwali wemdan deg tegnit, Azal-is amaskad iga gar n -2.3 alamma d 5.7 d acu kan mači d ayen ifraren (isehlen) ad yettwaẓeray deg tehriwin yeflalen am akken i yettwaẓeray deg tehriwin n wadda d tid n tlemmast aladɣa mi ara ad yili deg tegnit n wenzeɣ Afellay s wassaɣ ɣer tfukt, Dɣa taseddaṛt n wenzeɣ-a tga 28,3° send ma ad tefrar tfukt neɣ seld n uɣelluy. Ulac win izemren ad iwali aziweɣ deg tafat n wass anagar imanayen neɣ deg talliyin n wefsax n uɣrid tfukt mi ara ad yekk zdat n tegra n wefsax-a, anelfuy-a (aneḍru agi) 13 n tikkal deg yal tasut.
Isalan yellan ɣef uziweɣ drus-it s umata, acku imsaddasen n tegnit sbanen-d anagar imuren izin-ziren n tjumma-ines. Tanawt tamezwarut yakk yerzan ɣer uziweɣ tga d Mariner 10 i d-ifkan tigertilin i wazal n 45% seg tjumma-ines seg useggas n 1974 alamma d 1975. Ma d asikel wis sin yella-d s tanawt n MESSENGER i d-irnan azal n 30% seg tigertilin n umtiweg-a ass mi i d-ikka zdat-s deg wass n 14 yennayer 2008

Talɣa n uziweɣ d tin yettemcabin ɣer wayyur acku igber seg waṭas n tkucin timackaṭin d izaɣaren d tamiwin tileggaɣin, Aziweɣ ur ila ara (ur yesɛa ara) tignut tamtiwgant d wayyur agaman maca ila aɣyay n wuzzal s tenmegla n wayyur, ayen i d-t-ittaǧǧan ad isnulfu iger adekran igdan 1% n watig n yidef adekran n tegnit. Tineẓẓi n umtiweg-a tga d tasureft s wassaɣ ɣer ubleɣ-ines s usrag n ubleɣ n weɣyay-is meqqren,[2] ma d taẓɣelt-is d tin yettbeddilen s tuget anda deg wass tessawaṭ ger n 90 alamma d 700 C° ma deg yiṭ ɣezzifen tezmer ad tader alamma d -150C°.
Temẓi n uziweɣ teǧǧa-t ad yili meẓẓiy ɣef kra n wayyuren icafcalen am ganimid d titan, tasuddest-is tga 70% d imɣuzen yakk d 30% d silikat,[3] ma d tineẓẓi-ines tga d tineẓẓi yeflalen tis snat deg wudus anafuk, tugar-itt tineẓẓi n tegnit s wazal n 5.515 g/cm³ kan.[4]

Annay n uziweɣ

[ẓreg | ẓreg aɣbalu]

Azal amaskad n uziweɣ d win igan gar n -2.3 ɣer +5.7 (d aseflalay ugar n iserɣi), ma d atig afellay yakk n wazal-is amaskad yettili-d mi ara ad yili yudes ɣer tfukt.[5] Annay n uziweɣ d acuran amacemma s usrag (s sebba) n waddas-is ɣer tfukt maca yezmer wemdan ad tiẓer deg wakuden tefrara d wednunnes, Dɣa timeẓriwt d wannay n uziweɣ d win isehlen deg wezgen anaẓul n tegnit wala deg wezgen agafan

Aziweɣ ɣer imezwura

[ẓreg | ẓreg aɣbalu]
Tamudemt n wannay n Iben Ccaṭir i uziweɣ

Tifelwiyin n (Mul.Apin) ttumeggzent d tamawin timzikin (tiqburin) tisnallanin yakk ɣef uziweɣ. Imusnawen ttɣilen d akken tifelwiyin-a xdmen-iten-id iwasuren deg tsut tis 14 s.t,[6] Tasuɣelt n tira tunttirt n yisem n umtiweg-a deg tfelwit tusa-d s unamek n “Amanttag”.[7] Ifuyla ibablen i uziweɣ ttuɣalen ɣer tengimt tamezwarut st anda i sessemman nabu i d-isgensisen yellu n tesnagt d tira s unect n tumgisent-nsen. Ma yella ɣer yegriken deg tallit n Hesiodo ssnemlen-d amtiweg-a akken i sefkan isem n «Stílvon, Στίλβων» yakk d «Hermàon, Ἑρμάων) acku llan ttɣilen d akken iga d snat n tfekkiwen yettwabṭan, sin akin fkan-as isem n Apullu ass mi i d-ittbanay deg wakud n tefrar yakk d Hermes mi ara ad ibin deg wakud n wednunnes. Deg tsut tis 4 st ufan-d imesnallunen igriken d akken ismawen-a ttwanefken i yiwen n umtiweg.[8] Sin akin, iṛumanen fkan-as isem n «Mercurius» yettmagaren yellu Hermes ɣer yigriken acku yettewlilwel s urured ugar n yal amtiweg niden. Amusnaw Ameẓeran-Aṛuman Klawdius Pṭilimus yura ɣef wezray n uziweɣ zdat n tfukt akken i d-issumer d akken azray-a ur d-ittbanay ara acku azray-a ur d-yettales ara terna aziweɣ d ameẓyan.[9].

Tanaramt n uziweɣ s imsaddasen inegniyen

[ẓreg | ẓreg aɣbalu]
Annay n wezray n uziweɣ (Azag aberkan s ddaw n wammas n tugna) ma d azag yellan ɣef tama tazelmaṭ n tegra tanadukt d azmul anafuk

Annay anezwaru yakk i uziweɣ s umsaddas yella-d deg tsut tis 17 sɣuṛ n umesnallun Galileo Galilei anda i yerra tamawt ɣer wannuf amtiwgan ass mi i d-yuni tatrit maca amsaddas-is ur yelli ara d win igedṛen i wakken ad iwali annuf n uziweɣ. Ma d Pierre Gassendi ixdem-d deg useggas n 1631 yiwen n umsaddas s waci i yezmer ad yani yis azray n umtiweg zdat n tafukt. Ma deg useggas n 1639 yessaweṭ Giovanni Battista Zupi ad yani w ad isnirem d akken aziweɣ ila (yesɛa) annufen imezzayen yettemcabin agla n tettit d wayyur, dɣa tamawt-a tessentem-d tuzzya n uziweɣ ɣef tfukt.[3]

Yiwen seg inelfuyen imesnallanen imidrusen iga d adrag, anda iderreg uziweɣ d tetrit yiwet n tikkelt yal kra n tsutin. Dɣa annay amyiwen i wnelfuy-a yella-d deg wass n 28 mayyu 1737 ass mi i d-tt-yuni umusnaw John Bevis deg usanay ageldan n Greenwich. Ma d adrag i d-iteddun yezmer ad yili deg wass n 3 dujamber aseggas n 2133.[10]

Iffigen imallunen ɣer uziweɣ

[ẓreg | ẓreg aɣbalu]
Tafelwit i d-immalen kra n yiffigen ɣer uziweɣ
Tanawt Anelfuy Azemz Tanegga tamallunt
Mariner 10Tessufegwamber 1973NASA
Aṭɣar amezwarmeɣres 1974
Aṭɣar wis 2ctember 1974
Aṭɣar wis 3meɣres 1975
MESSENGERTessufegɣuct 2004NASA
Aṭɣar amezwar14 yennayer 2008
Aṭɣar wis 26 dujamber 2008
Aṭɣar wis 330 ctember 2009
Asrus ɣef tmezzitmeɣres 2011
BepiColomboTessufegyettwasɣiwes deg ɣuct 2014Tanegga tamallunt tanurupt/Tanegga n tnaramt tamallunt n Yapant

Tasuddest tagensawt

[ẓreg | ẓreg aɣbalu]

Anezwu deg uziweɣ

[ẓreg | ẓreg aɣbalu]

Iger adekran

[ẓreg | ẓreg aɣbalu]

Timezzit d tuzzya

[ẓreg | ẓreg aɣbalu]

Ẓeṛ daɣen

[ẓreg | ẓreg aɣbalu]
  1. Empty citation (help)
  2. Empty citation (help)
  3. 1 2 Empty citation (help)
  4. Tuccḍa n temsisɣelt: Balise <ref> incorrecte : aucun texte n’a été fourni pour les références nommées nssdcMercury
  5. Empty citation (help)
  6. Empty citation (help)
  7. Archiv für Orientforschung. 24. Unknown parameter |Anefsar= ignored (help); Unknown parameter |Tasna= ignored (help); Unknown parameter |Aseggas= ignored (help); Unknown parameter |Amezwar= ignored (help); Unknown parameter |Azwel= ignored (help); Unknown parameter |Adeg= ignored (help); Unknown parameter |Imaskaren yettekkin= ignored (help); Unknown parameter |Aneggar= ignored (help); Missing or empty |title= (help)
  8. Empty citation (help)
  9. Goldstein, Bernard R. (1996), "The Pre-telescopic Treatment of the Phases and Apparent Size of Venus", Journal for the History of Astronomy: 1, Bibcode:1996JHA....27....1G Unknown parameter |month= ignored (help)
  10. Empty citation (help)