Yuba II
|
| |||
| |||
| Tameddurt | |||
| Talalit |
Hippone (fr) | ||
| Taɣlent |
Numidya Ruma n zik | ||
| Lmut |
Tipasa de Maurétanie (fr) | ||
| Tawacult | |||
| Baba-s | Yuba I | ||
| Tissulya akked |
Kliyubatra Silini II Glafira | ||
| Arraw-is | |||
| Tiɣri | |||
| Tutlayin |
grec ancien (fr) | ||
| Amahil | |||
| Amahil |
amaru, amezray, asertay d érudit (fr) | ||
| Ideg n umahil | Muretanya | ||
Yuba wis sin (-52/50 armi -23), mmi-s n ugellid Yuba I, yella d agellid n Muriṭanya. Tameṭṭut-is tamezwarut d Kliyubatra Silini II.
Yuba wis sin, neɣ Yuba II, d yiwen seg yigeldan imaziɣen yesɛan azal ameqqran deg umezruy n Tefriqt n Ugafa. Yella d agellid n Muriṭanya si 25 q.L.Ɛ arma d 23 d.L.Ɛ, yerna yella d argaz n yisallen, d amussnaw, d amyaru yessekcmen taɣerma tamaziɣt d tin n Yegrigiyen d Irumaniyen s wudem yemgaraden. Tudert-is d lmeɛna n wamek tamenkda tarrumanit teḥkem ɣef tmura n Tefriqt n Ugafa s webrid n yigeldan iḥbiben.
Laṣel-is d Temẓi-ines
[ẓreg | ẓreg aɣbalu]Yuba wis sin ilul-d deg useggas n 52 q.L.Ɛ, d mmi-s n Yuba amezwaru, agellid n Numidiya. Mi yemmut baba-s deg yimenɣi mgal Irumaniyen deg useggas n 46 q.L.Ɛ, Yuba wis sin, yellan d aqcic meẓẓiyen, yettwawi ɣer Ruma am umḥebs n ṭrad. Maca, deg wemkan n yili d akli, Julyus Sisar d wid i d-yekkan deffir-as sseɣren-t deg wexxam aɣelnaw arumani, anda i yeɣra taɣuri tameqqrant n Yegrigiyen d Irumaniyen.
Deg Ruma, Yuba yeɣra talatinit, tagrigit, taseknafrit d umezruy. Yuɣal d yiwen seg yimusnawen imeqqranen n wakud-nni, yessnen aṭas n tutlayin yerna yura aṭas n yidlisen ɣef umezruy, tarakalt d ugama. Taɣuri-agi tarrumanit teǧǧa-t ad yuɣal d umeɣrad agensay gar taɣerma tamaziɣt d tin tarrumanit.
Tuɣalin-is ɣer Tefriqt d Uɣellid-is
[ẓreg | ẓreg aɣbalu]Deg useggas n 25 q.L.Ɛ, Ugustus, amenkad arumani amezwaru, yerra-d Yuba wis sin ɣer Tefriqt n Ugafa am ugellid n Muriṭanya, tagelda i d-yesnulfa seg sin n temnaḍin timeẓyanin timaziɣin. Tamaneɣt tamaynut n Muriṭanya tuɣal d Sisarya (Cercal ass-a deg Lezzayer).
Ɣef wannect-a, Yuba yezweǧ Kliyubatra Silini II, yelli-s n Kliyubatra VII n Maṣer d Marcus Antunyus. Azwaǧ-agi yeǧǧa asdukkel gar snat n twacult tiɣelnawin yettwassnen, yerna yesnernay tanezmart tasertant n Yuba deg temnaḍ n yilel agrakal.
Tadbelt d Tneflit
[ẓreg | ẓreg aɣbalu]
Tagelda n Yuba wis sin teǧǧa lǧerrat imeqqranen deg taɣerma d talsa. Yebna aṭas n yibniqen yesseḥman taɣerma tagrigit-tarrumanit deg tmurt tamaziɣt, gar-asen:
Deg tsekla d yisallen: Yesnulfa-d tamkarḍit tameqqrant deg Sisarya, i yuɣalen d yiwet seg tmeqqranin deg umeɣrad agrakal. Yessufeɣ-d aṭas n yidlisen ɣef umezruy n Libya, ɣef tarakalt n Tefriqt, d ɣef ugama. Idlisen-is ttwaqedren aṭas seg yimusnawen irumaniyen d yegrigiyen.
Deg Tsegda d tẓuri: Sisarya, seddaw ugellid n Yuba, tuɣal d yiwen n wemkan ameqqran n tẓuri d tsegda. Yesnulfa-d iberdan, timziktin, d yimezgunen izuyaz, yerna yessemlil taẓuri tamaziɣt, tagrigit d tarrumanit.
Deg tdamsa: Yesnerni tanezzut gar Muriṭanya d tamenkda tarrumanit. Yessufeɣ-d idrimen s tugna-s d tin n tmeṭṭut-is, ayen i d-yemmalen azal-nsent deg tdamsa n wakud-nni.
Assaɣen-is Gar Taɣerma Tamaziɣt d Tarrumanit
[ẓreg | ẓreg aɣbalu]
Yuba wis sin yella d ameɣrad agensay gar snat n taɣermiwin. Ɣas akken yettidir s wallalen n Ruma am ugellid aḥbib, yeḥrez ɣef tmagit tamaziɣt n wegdud-is. Deg wakud-nni, yesnulfa-d anagraw n ugellid i yesdukkel tizemmar tirumaniyin d tid timaziɣin, ayen i yeǧǧan agdud-is ad yedder deg talwit.
Yessexdem tamusni-ines tagrigit-tarrumanit akken ad yaru ɣef umezruy d tsekla timaziɣin, yerna yesnernay tiẓuriwin d yisallen imaziɣen s wallalen imaynuten i d-yewwi seg umeɣrad agrakal.
Tarwa-s d Wayen I d-yeǧǧa
[ẓreg | ẓreg aɣbalu]Yuba wis sin yesɛa sin warraw d Cleopatra Selene: Ptulimi n Muriṭanya d Drusilla. Ptulimi yuɣal d agellid n Muriṭanya deffir baba-s arma yenɣa-t Kaligula deg useggas n 40 d.L.Ɛ.
Yuba wis sin yemmut deg useggas n 23 d.L.Ɛ, deffir 48 n yiseggasen n ugellid. Tagelda-ines tettwassen d tin n talwit d tneflit ɣef teɣzi n wakud. Lǧerrat i d-yeǧǧa deg taɣerma d yisallen ttwaḥesben-d ar ass-a:
Deg yidlisen: ɣas akken idlisen-is ṛuḥen, ayen i d-yeqqimen seg-sen yesɛa azal ameqqran i umussu n umezruy aqbur n Tefriqt. Imusnawen n tura mazal ttawin-d awal fell-asen.
Deg tsegda: Iberdan d yibniqen i yebna deg Sisarya d temnaḍin nniḍen n Muriṭanya ɣuṛ-sen azal ameqqran deg umezruy n tsegda tamaziɣt-tarrumanit.
Deg tsertit: Anagraw n ugellid aḥbib i yesnulfa yella d lmeṛna i tamenkda tarrumanit deg usenṭeḍ n temnaḍin n Tefriqt n Ugafa.
Taggrayt
[ẓreg | ẓreg aɣbalu]Yuba wis sin yemṭel amezruy n wegdud amaziɣ deg tallit tarrumanit. Tudert-is d lmeɛna n wamek imaziɣen zemren ad ddren d yimḥaddiyen n taɣerma-nsen ɣas ma llan ddaw n tanezmart tabṛṛanit. Tamusni-ines, tiẓuriwin-is, d wayen i d-yeǧǧa deg tsekla d tsegda ttbanen-d d akken Imaziɣen ur llin ara d agdud war taɣerma, maca d wid yesɛan amezruy aɣezfan d tamusni tameqqrant i yezdin taɣerma n umeɣrad agrakal s wazal-is yerna ssekren-tt s wayen i d-fkan.
Yuba wis sin yeqqim-d d amedya n ugellid amussnaw, win yessemlilen gar tanezmart tasertant d tmusni taɣelnawt, yerna yeǧǧa-d ayen ur nettu deg umezruy n Tefriqt n Ugafa d umeɣrad agrakal s umata.