Voltaire
François-Marie Arouet, iwumi qqaren Voltaire, d amyaru afransis, yella daɣen d afelsafi ; ilul ass n 21/11/1694 di Paris, yemmut ass n 30/05/1778 ; yeǧǧa-d later meqqren deg lqern wis XIV imi d i d agensas n tfelsafit n tifawin, yerna yezga d netta i ḥemmlen iburrjwaten iṛumiyen ama qbel neɣ mi tɛedda tegrawla tafransist.
S ubrid-is i d-yewwi mgal tiṭṭurfa tamasɣant (n ddin), amennuɣ-is yeqqen ugar ɣer tissumḥa d tlelli n wawal. Ma d tira-s teṭṭef-d deg umezgun, tamedyazt, amzruy, d tsekla-nniḍen yebḍan ɣef wungalen d tmucuha anda i d-yeggar tikta-s tfelsafiyin. Aɣanib-s seg wid iqewwan, tikwal yeslusuy-as kra usaran ; aya merra yerra-t d yiwen seg imyura icaɛen nezzeh di lqern wis XIV. Yerna ar tura mazal-is seg wid i d-beddren medden s tuget.
Tudert-is
[ẓreg | ẓreg aɣbalu]Voltaire yekcem deg tudert n yidles d tsertit zik. Yura aṭas n yidlisen, timucuha, d yimgraden i yessawalen ɣer tilelli. Ɣef ljal n tiktiwin-is timaynutin, yekcem ɣer lḥebs, syin ilaq ad yeǧǧ tamurt-is ad yeddu ɣer tmura nniḍen am Ingiliz. Dinna, yufa tiktiwin n yimusnawen am John Locke d Isaac Newton, i yernan ɣer usikel n tfelsafit-is. Mi d-yuɣal, ikemmel amennuɣ-is mgal tasnareft(tadiktaturt) d temsizzelt n usɣan, yerna yettara taɣdemt i wid yettwakerhen.
Talalit d Tmeẓyant
[ẓreg | ẓreg aɣbalu]Ilul deg temdint n Paris deg useggas n 1694, deg yiwet n twacult tameẓyant maca ur nelli d igellil. Isem-is aḥeqqi François-Marie Arouet. Yekcem ɣer uɣerbaz n yimassanen anda yelmed tasekla d tfelsafit. Zik i d-yemmel times n yiles-is, yella yesɛa amussu d tektiwin i yessawalen ɣer tmuɣliwin timaynutin, i yessawalen mgal udabu n tgeldit.
Takurmut d Ubeddel n Yisem
[ẓreg | ẓreg aɣbalu]Sabab n yimedyazen-is d wawalen-is i yessawalen mgal win ilan adabu, Voltaire yettwawwet ɣer tekurmut(lḥebs) n Bastille deg useggas n 1717. Deg takurmut-a, i yexdem isem-is amaynut Voltaire, yerna yura amezgun-is amezwaru i yessawalen Œdipe. Mi d-yeffeɣ, yuɣal d amusnaw yettwassnen deg Paris, maca yella yettnadi ɣef tilelli ur nelli deg tmurt-is.
Aserwel ɣer Ingiliz
[ẓreg | ẓreg aɣbalu]Deg useggas n 1726, yekcem deg wemgaru d yiwen n uhaggar i yuran deg udabu. Akken ur itteddu ara ɣer takurmut tikelt nniḍen, yesserwel ɣer tmurt n Ingiliz. Tawella-a tbeddel-as tudert-is s lwudem ummid. Dinna, yufa-d timetti tatrart, tilelli n wawal, d tmuɣliwin n yimusnawen am John Locke d Isaac Newton. Yelmed ɣef tugdut, ɣef uqader n tmuɣliwin n wiyaḍ, d wamek i yezmer udabu ad yili d amsawi. Mi d-yuɣal ɣer Fransa, yura idlisen i yessawalen ɣef wayen i yelmed deg Ingiliz, i yessawalen mgal udabu n Fransa, dɣa idlisen-is ttwakerhen, netta yerwel ɣer tmurt nniḍen.
Tudert deg Cirey akked Émilie du Châtelet
[ẓreg | ẓreg aɣbalu]Yufa-d rrefd deg temdint n Cirey akked Émilie du Châtelet, i yellan d tamussnawt tameqqrant deg tusnakt d tfizikt. Ttkemilen anadi deg tussniwin, deg tfelsafit, d wamek i yezmer umdan ad yissin agama s tameẓla. Tuɣalin-a d tallit n uselmed d unadi ameqqran, anda i yura aṭas n yimgraden ɣef tussniwin.
Tagelda n Prusse d Tuɣalin ɣer Fransa
[ẓreg | ẓreg aɣbalu]Sakin n lmut n Émilie, Voltaire yedda ɣer tmurt n Prusse akked ugellid Frédéric II, i yellan d ameddukel-is. Maca, ɣef ljal n tmuɣliwin-is tilelliyin d yiles-is i yekkaten, ur qublen ara, ihi yerwel syin ɣer tmurt n Suisse.
Ferney d Umennuɣ ɣef Teɣdemt
[ẓreg | ẓreg aɣbalu]Yezdeɣ deg temdint n Ferney, tama n tmurt n Suisse, i wazal n 20 n yiseggasen. Dinna, yuɣal d amerkanti, yerna yella yettara taɣdemt i wid yettwakerhen s yisem n usɣan neɣ udabu. Am temsalt n Jean Calas, anda i yennuɣ s tezmert-is akken ad d-yerr tamsawit i yiwen n urgaz yettwakerhen s uzref ur neṣfa. Yura aṭas n yidlisen am Candide d Umawal afelsafi, anda i yessaweḍ ad yessenɣes ɣef temsizzelt d temḥeqranit.
Taggara d Usmekti
[ẓreg | ẓreg aɣbalu]Deg useggas n 1778, yuɣal ɣer Paris anda i t-qublen medden am umsellek, am uzamul n tilelli d tmeẓla. Maca, yemmut cwiṭ n wussan sakin. Ɣef sebba n tiktiwin-is, ur t-anflen ara ad yettwamḍel deg tmeqbert n yimasiḥiyen. Maca, deg tagrawla tafransist, asirem-is yuɣal d tilawt asmi i ttwaqqen iɣsan-is ɣer Panthéon, am uzamul n tilelli d wemdan i yennuɣen ɣef uzref n wawal d tamsawit.
Tiktiwin-is Tigejdanin
[ẓreg | ẓreg aɣbalu]Tilelli n wawal d usmeslay:
[ẓreg | ẓreg aɣbalu]Voltaire yumen belli yal amdan yesɛa azref ad yini tiktiwin-is war ma yegged kra. Yettwassen s wawal-is i d-yettwanan: "Ur qebleɣ ara ayen i d-teqqareḍ, maca ad nnaɣeɣ s tezmert-iw akken ad tesɛuḍ tilelli ad t-iniḍ."
Tilelli n wawal d umeslay d yiwen seg yimukan igejdayen yakk deg tfelsafit n Voltaire. Yettwali belli tmetti ur tezmir ad tennerni, ur tezmir daɣen ad taweḍ ɣer tidet, war ma yal amdan yesɛa azref ad yini tiktiwin-is war ma yegged kra n wemciwer neɣ n uɛaqeb.
Amesten n tiktiwin n wiyaḍ
[ẓreg | ẓreg aɣbalu]Voltaire yumen belli amennuɣ n tiktiwin s wawal d amennuɣ n talwit, yerna d netta i d abrid awḥid ɣer tidet. Tikti-s tameqqrant tettwagzem deg wawal-is ameqqran i yuɣalen d azamul deg umaḍal: "Ur qebleɣ ara tikti-k neɣ ayen i d-teqqareḍ, maca ad fkeɣ tudert-iw akken ad tesɛuḍ azref ad t-teqqareḍ." S wawal-a, yessaweḍ ad yezzi i yiri n tfelsafit, imi yerra tilelli n wawal d azref amaɣlal i yal amdan, ɣas ma tiktiwin-nni mgal tid-is.
Amennuɣ mgal tadrest
[ẓreg | ẓreg aɣbalu]Deg tallit-is, adabu n tgeldit s wallal n usɣan yella yesseqdac tadrest ɣef yidlisen, yimgraden d yimeslayen. Voltaire yennuɣ mgal tadrest-a s tezmert-is meqqren. Yettwali belli tadrest d amrig n yidiktaturen akken ad ḥekmen timetti s wudm ur nelli d amsawi, ad rren talast ɣef wallaɣ n umdan. I lmend n waya, yura aṭas n yidlisen, timucuha d yimgraden s yismawen uffiren akken ad d-iwet ɣef udabu war ma yeɣli deg ufus n teɣdemt-nsen ur neṣfa, yerna akken ad yaweḍ wawal-is ɣer yimdanen.
Awal ilelli d amrig mgal tadankit
[ẓreg | ẓreg aɣbalu]Deg tmuɣli-s, tilelli n wawal mačči d tanila kan i yimassanen neɣ i yimussnawen, maca d amrig amezwaru i umennuɣ mgal tadankit, temḥeqranit . Yumen belli ma yella wawal ilelli, imdanen ad izmiren ad skeflen tuccḍiwin n udabu, ad sutren taɣdemt, yerna ad snernin tussniwin. Awal ilelli d tafat i yessefk ad ifet tilas n wallaɣ, ad yili d amrig i wid yettwakerhen akken ad hudden asurif n yidiktaturen.
Tazrirt-is deg umaḍal atrar
[ẓreg | ẓreg aɣbalu]Ass-a, tiktiwin n Voltaire ɣef tilelli n wawal llant d lsas n yizerfan n umdan. Timendawin n tugdut deg waṭas n tmura sɛant tanila-a am uzref agejdan. Kra n umdan i yennuɣen ass-a ɣef uzref-is ad yini ray-is, ad yeffeɣ ɣer ubrid ad yessuter azref-is, neɣ ad yaru deg yiẓeṭwan inmettiyen war ma yegged, yessaɣ tafat ɣef tfelsafit n Voltaire. Yettwaggez belli war tilelli n wawal, ulac tugdut, ulac taɣdemt, yerna ulac tanmert n tmetti.
Tilleli n usɣan:
[ẓreg | ẓreg aɣbalu]Yenkeṛ tamḥeqranit gar yimdanen ɣef tmentilt n usɣan. Yura aṭas ɣef usentel-a akken ad immel belli asɣan ur ilaq ad yili d sebba n yimenɣi neɣ n temḥeqranit, yerna yal amdan yesɛa tilelli ad yaf aman-is deg usɣan i yextar.
Voltaire yumen belli asɣan ur ilaq ara ad yili d amrig n temḥeqranit, n tmettant neɣ n temsizzelt. Yura aṭas n yidlisen akken ad yessenqed ɣef temsalt-a, ladɣa tiwen udlis ɣef uqader n tlleli n usɣan, i yura deffir temsalt n Jean Calas. Argaz-a yettwakerhen s uzref ur neṣfa, yettwanɣa ɣef sseba usɣan-is. Dɣa, Voltaire yekker s tezmert-is mgal yisɣanen i yettaɣen adabu akken ad ḥekmen imdanen, ad ten-ssensen, neɣ ad ten-nɣen. Yessuter tilelli n tefrit, akken yal amdan ad yili d ilelli ad yamen s wayen i yextar, ad yefk azal i yisɣanen nniḍen war ma yegged kra n uɛaqeb. Yettwali belli imdanen meṛṛa d atmaten, d irawsanen zdat ugama, ur ilaq ara ad mgaraden neɣ ad mnaɣen ɣef sseba n tmuɣliwin-nsen ɣef Yakuc.
Talayakit d Amgarad gar Usɣan d Udabu
[ẓreg | ẓreg aɣbalu]Tikti-s tameqqrant tella d amgarad ameqqran gar usɣan d udabu n uwanek. Yettwali belli ilugan n tmetti ur ilaq ara ad rsen ɣef yidasilen n usɣan. "Ssefsex tuɣrist" d awal-is ameqqran i yessawel akken ad yekkes tadankit n yimawalen n usɣan i yessawalen ɣer temsizzelt d yimenɣi. I Voltaire, asɣan ilaq ad yili deg wul n umdan d tefrit-is, mačči deg yisuɣan n udabu neɣ deg yilugan n teɣdemt. Awanek ilaq ad yili d amsawit gar yimdanen meṛṛa, acku asɣan-nsen yemgarad.
Aamuɣli-is ar Uẓayer n Usɣan deg Tmetti
[ẓreg | ẓreg aɣbalu]Voltaire ur yelli ara d arakucan. Yella yettamen s Yakuc, maca s wudem n "usɣan agamawan". Yettwali Yakuc am umaskar amuqran i yexelqen amaḍal, syin yeǧǧa-t akken ad yeddu s yilugan n ugama d tussna. Ur yumin ara s yisɣanen yettwasanulfan s yimdanen, s yimira-nsen d tkerkas-nsen.
Maca, ɣer Voltaire, asɣan ila tanfa tameqqrant deg tmetti i usenqed n imdanen. Yura: "Ma ur yelli ara Yakuc, ilaq ad t-snulfu tmetti". Yumen belli tikti n uɛaqeb n Yakuc deffir lmut d tin i yettḥettimen imdanen ad xedmen ayen yelhan, ad ḥadren ɣef yir tigawin, d tin i yettawin talwit gar medden. Asɣan, deg tmuɣli-s, d allal iwatan i tmetti akken ad teḥkem ɣef yir imdanen i ur nettaɣ ara i yilugan n tmetti.
I yimegziyen d yimusnawen, tameẓla d tussna ad ten-yawin ɣer tidet d tumert. Maca i tmetti s umata, i medden ur nelmid ara aṭas, asɣan d amrig iwatan akken ad yili unagraw, taɣdemt d tmsawit.
Tameẓla d Umeɣẓan:
[ẓreg | ẓreg aɣbalu]Yettwali belli tameẓla d tafat i yessefk ad taweḍ yal amdan akken ad yefru uguren n tmetti, mačči d asɣan neɣ tarrayin tiqburin i yesderɣlen ɣef wallaɣ n umdan.
Deg tfelsafit n Voltaire, tameẓla d umeɣẓan llan d amrig agejdan i yessawalen ɣer usnerni n tmetti. Voltaire yella d amaru d umesnaw i yessqedcen tameẓla akken ad yerr tilas i tawaresnit, i war taɣdemt, d temḥeqranit. Deg "Tallit n Tafat", ameɣẓan yella d tafat i yessefk ad ifet tillas n wallaɣ, ad yili d lsas n yal tanfa deg tmetti.
Tameẓla mgal Tawaresnit d Timucuha
[ẓreg | ẓreg aɣbalu]Voltaire yumen belli aselmed n tawaresnit d timucuha yellan s wudem adugmati d nutni i d sebba n yimenɣi, n temettant, d temḥeqranit gar yimdanen. Yennaɣ s tezmert-is mgal wid i yessawalen ɣer tmuɣliwin tiderɣalin ur nesɛi ara lsas ameɣẓan. I netta, allaɣ n umdan ilaq ad yili d ilelli, ad yettnadi ɣef tidet s useqdec n umeɣẓan, mačči ad yamen s wayen ur neṣfi ara neɣ s wayen i yessawal kan ɣer tugdi. Tameẓla i Voltaire d amrig i yessefk ad yekkes aɣumu i yimdanen, ad ten-yerr d imassanen n tmeddurt-nsen, mačči d aklan n yimuhal neɣ n yimawalen n usɣan.
Tirmit d Tussna
[ẓreg | ẓreg aɣbalu]Tikti-s ɣef umeɣẓan teffaɣ-d s waṭas seg yimusnawen am John Locke d Isaac Newton. Voltaire ur yumin ara s tiktiwin tuɣrisin i d-yekkan seg igenni neɣ seg wallaɣ war ma llan ɣer-sent inagan deg tilawt. Yettwali belli tamusni tettekk-d seg tirmit d ussan n ugama. Tussna d umeɣẓan llan d yiwen, imi tameẓla ur tezmir ad taweḍ ɣer tidet war ma tessaɣ tafat ɣef wayen i yettwalan s wallen d wayen i yettwarmaten deg tilawt. Yessaweḍ ad yessenɣes ɣef tmuɣliwin n yimusnawen iqburan i yessawalen ɣer tussna ur nesɛi ara inagan, yerna yefka azal ameqqran i ussan amaɣlal d tussniwin titrarin i yessawalen ɣer usnerni n tmetti.
Ameɣẓan deg Unagraw n Teɣdemt
[ẓreg | ẓreg aɣbalu]I Voltaire, ameɣẓan ur yelli ara d awal kan n tfelsafit i yimassanen, maca d amrig amezwaru i usali n tmetti tatrart d teɣdemt. Yessuter ad yili unagraw n teɣdemt yersen ɣef yilugan imaɣẓanen, mačči ɣef yilugan n usɣan neɣ n udabu aqbur. Mi yennaɣ ɣef temsalt n Jean Calas d waṭas n temsal nniḍen, yessaweḍ ad yesseqdec tameẓla akken ad d-yerr tamsawit, ad yessenɣes ɣef wid i yessawalen ɣer temettant ɣef ljal n tmuɣliwin-nsen ur nesɛi ara lsas. Yettwali belli taɣdemt ur nelli d tamsawit d tin i yessawalen ɣer tadankit, ihi ilaq ad tili tameẓla d tin i yessawalen ɣer yilugan i yessawalen ɣer tmsawit gar yimdanen meṛṛa.
Tilelli n Wallaɣ d Tameẓla
[ẓreg | ẓreg aɣbalu]Tameẓla ur tezmir ad tennerni deg tallit n tadrest. Voltaire yumen belli akken ad yili umeɣẓan d amagnu, ilaq ad yili wawal ilelli. Ma yella udabu yessawal ɣer tadrest n yidlisen d tiktiwin, allaɣ n umdan ad yili d akli. I lmend n waya, amennuɣ-is mgal tadrest d amennuɣ ɣef tilelli n umeɣẓan akken ad yaweḍ yal amdan ɣer tmusni. Tameẓla teḥwaǧ tallunt tilellit akken ad temɣer, ad tennerni, yerna ad taweḍ ɣer tidet.
Taɣdemt d Tamsawit
[ẓreg | ẓreg aɣbalu]Yennaɣ mgal taɣdemt ur nelli d tamsawit. Yessaweḍ ad yerr taɣdemt i yiwen umdan yettwakerhen s uzref ur neṣfa, i yessawalen ɣer ubeddel n unagraw n teɣdemt.
Deg tfelsafit n Voltaire, taɣdemt d tamsawit mačči d awalen kan n tzerfant, maca d amennuɣ n yal ass mgal tadankit, d temḥeqranit. Voltaire yettwali belli timetti ur tezmir ad tili deg-s talwit ma ur yelli ara unagraw n teɣdemt i yessawalen ɣer tmsawit gar yimdanen merra, yerna ara yemmestnen ɣef izerfan-nsen igejdanen.
Taɣdemt Tamsawit mgal Ttar d Uɛaqeb
[ẓreg | ẓreg aɣbalu]Deg tallit n Voltaire, taɣdemt tella deg ufus n yimawalen n usɣan d yigelliden. Ilugan llan s wudem n ttar, aɛaqeb d tignawin n temettant llan d ayen yezgan deg yisuɣan n udabu. Voltaire yekker s tezmert-is mgal unagraw-a. Yettwali belli taɣdemt ilaq ad ters ɣef umeɣẓan d talsawit, mačči ɣef tugdi neɣ ɣef urrif n yimḥekmen. Yessuter ad ttwakksent tignawin n uɛaqeb i yellan d tignawin s wudem n tbarbarit, yerna yessuter ad yili umdan d amelsi alamma tettwabeggen-d tuccḍa-s s yinagan d tammunt yeṣfan. I netta, azref ur ilaq ara ad yili d amrig n uɛaqeb, maca d allal i usenqed n tmetti d umesten n yimdanen.
Tamsalt n Jean Calas: Amedya n Umennuɣ ɣef Tidet
[ẓreg | ẓreg aɣbalu]Tamsalt i yessawalen i Voltaire ad yili d azamul n teɣdemt deg umaḍal, d tamsalt n Jean Calas. Argaz-a, i yellan d aprutistani, yettwakerhen s uzref ur neṣfi ara belli yenɣa memmi-s ɣef tmentilt n usɣan-is. Yettwaḥkem ɣef temettant war ma tella kra n tammunt neɣ n inagan neɣ kra n wanza. Mi yesla Voltaire i temsalt-a, yekker ad yennaɣ mgal yinezrafen d yimḥekmen i yexedmen tadankit-a. Yura idlisen, yura tibratin i yigelliden d yimusnawen n tmura nniḍen, alamma yessaweḍ ad yerr tamsawit i twacult n Calas, yerna yessenɣes ɣef yisem-is. Tigawt-a temmel-d belli Voltaire ur yelli ara d amusnaw i yeqqimen kan deg uxxam-is, maca d amennuɣ i yessawalen ɣer tidet, i yettaɣen abrid akken ad yerr azref i wid yettwakerhen.
Tamsawit Tugamant d Tazerfant
[ẓreg | ẓreg aɣbalu]Ɣef tamsawit, Voltaire yesɛa tamuɣli telqay. Yumen belli imdanen merra d irawsanen zdat ugama, yerna sɛan izerfan igejdanen am tilelli n wawal, tilelli n tefrit, d uzref n umesten. Maca, yella yessen belli tmetti tesɛa tisurin yemgaraden, yerna ur yumin ara belli tamsawit tadamsant tezmer ad tili s lekmal-is. I netta, tamsawit i yessutur mačči d tamsawit n tedrimt neɣ n wayla, maca d tamsawit zdat teɣdemt d yilugan. Amerkanti neɣ agellil, amasiḥi neɣ arnaflas, merra ilaq ad sɛun izerfan kifkif zdat unezraf, yerna ilaq ad ttwaggen s yilugan i yessawalen ɣer tmsawit, mačči s yilugan i yessawalen ɣer temḥeqranit.
Tazrirt-is deg Unagraw Atraru n Teɣdemt
[ẓreg | ẓreg aɣbalu]Tiktiwin n Voltaire ɣef teɣdemt d tmsawit sɛant tazrirt tameqqrant deg unagraw azerfan n umaḍal n wass-a:
Tamelsa alamma tettwabeggen tuccḍa: Tikti-s belli umdan ilaq ad yettwasenqed d amelsi alamma tbeggen-d tuccḍa-is s tammunt zerddigen, d lsas n teɣdemt tatrart.
[ẓreg | ẓreg aɣbalu]Asefsex n uɛaqeb: Amennuɣ-is mgal tignawin n uɛaqeb yeldi abrid i usefsex n tenfalit n temettant d uɛaqeb deg waṭas n tmura.
[ẓreg | ẓreg aɣbalu]Izerfan n Wemdan: Tiktiwin-is llant d aɣbalu amezwaru i yimawalen n tagrawla tafransist asmi i snulfan Tasemtelt n Yizerfan n Wemdan d Uɣerman, anda i d-nnan belli imdanen meṛṛa d ilelliyen yerna d imsawiyen zdat teɣdemt.
[ẓreg | ẓreg aɣbalu]Tazrirt n tfelsafit-is deg umaḍal atrar
[ẓreg | ẓreg aɣbalu]Tiktiwin n Voltaire sɛant tazrirt tameqqrant deg umaḍal n wass-a:
Izerfan n Umdan: Tiktiwin-is ɣef tilelli d tamsawit llant d lsas n uswenni agreɣlan n yizerfan n umdan d uɣerman.
Tugdut d Talayakit: Abrid i yeldi ɣer tugdut d talayakit, akken ad yili umdan d ilelli deg tmetti-is, ad yili umgarad gar usɣan d udabu.
Tagrawla Tafransist: Imelwiyen d yimussnawen n tagrawla tafransist ssemersen tiktiwin-is akken ad sneflen anagraw aqbur n tgeldit, ad snulfun tagduda.
Ayen yura
[ẓreg | ẓreg aɣbalu]
Tifelseft :
- Tibratin teflsafiyin (Lettres philosophiques), 1734
- Awal ɣef tissumḥa (Traité sur la tolérance),1763
- Amawal afelsafi (dctionnaire philosophiques), 1764
Amezruy :
- Tin ugellid Henri (La Henriade), 1728
- Amezruy n Charles XII (L'histoire de Charles XII) ? 1731
- Lqern n l Louis XIV(Le siècle de Louis X1V),1751
- Awal ɣef wansayen (Essai sur les mœurs), 1741
Ungalen/Timuchuha :
- Zadig, 1747
- Candide, 1759
- Micromégas (1752)
- Ameḥruc (lIngénu),1767
Tamedyezt' :
- Isefra ifelsafiyi d isefra isatranen (Poèmes philosophiques et poèmes satiriques),
- Asefru ɣef twaɣit n Lisbun (Poème sur le désastre de Lisbonne), 1756
Tibratin : 6000