Blaise Pascal
Blaise Pascal (neɣ s teqbaylit: Bliz Paskal) ilul deg 19 yunyu 1623 deg Clairmont (Clermont-Ferrand n wass-a) deg Fransa, immut deg 19 ɣuct 1662 deg Paris. Yella d afelsuf, amsnulfu, d amaru afṛensis.
Blaise pascal( neɣ nezmer a t-naru s teqbaylit s "Bliz Paskal") d yiwen seg yimusnaken, yifelsafen d yimasnakucen imeqranen i d-tefka franṣa i umaḍal deg tasut n 17, Yella d amdan i yessnen ad yesdukkel gar tusnakt, tasengama(tafizikt), tafelsafit d tesnakuct deg yiwen n wallaɣ ifazen.
Isem-is yeqqim yettwaru s yisekkilen n wureɣ deg umezruy n tussna d tfelsafit n umaḍal.
Tudert-is
[ẓreg | ẓreg aɣbalu]Ilul Bliz Paskal ass n 19 yunyu 1623 di Clermont-Ferrand, tamdint yellan di Fransa. Bab-as, Étienne Pascal, yella d anezzarfu yerna d amusnak iḥemmlen tusnakt mliḥ. Yemma-s, Antoinette Bégon, temmut mi yella Paskal meẓẓi, ur yewwiḍ ara kraḍ n yiseggasen. Yeqqim d agujil netta d snat n yessetma-s: Gilberte d Jacqueline.
Bab-as i s-yesselmed tusnakt d yilesalat seg mi yella meẓẓi. Paskal yella d aqcic i d-yettbanen s wallaɣ-is ameqran: deg mraw d sin n yiseggasen, yufa-d s timmad-is belli tiɣemmaṛ n ukerdis ttawḍent ɣer 180 n tfesniwin. Bab-as, mi yeẓra ayagi, yeḥṣa belli mmi-s d yiwen seg yimdanen ur nettili ara aṭas deg umezruy.
Di 1631, twacult tguǧǧ ɣer Paris. Din, Paskal yekcem ɣer yigrawen n yimusnaken i d-yettilin dina. Yemlal d yimusnaken am Descartes, Fermat d wiyaḍ. Di 1640, twacult tguǧǧ ɣer Rouen anda bab-as yuɣal d anezzarfu n tgeldit.
Di 1646, Paskal d twacult-is kecmen ɣer umussu n Jansenism, yiwen n umussu asɣanan i d-yekkan seg Port-Royal. Ayagi yella d abeddel ameqran di tudert-is: seg wass-nni, taflest d tasnakuct uɣalent d tiɣawsiwin timeqranin di tudert-is.
Di 1654, Paskal yedder-d yiwet n termit n wayen i wumi qqaren « tirmit n yiḍ n tmes ». Deg yiḍ n 23 wamber 1654, yeḥsa s yiwen n uḥulfu ameqran n Ṛebbi, yeččur ul-is s tumert d tafat. Seg wass-nni, yura awal-agi: « Ul yesɛa tissebganin-is i ur yessin ara wallaɣ. » Ayagi yuɣal d yiwen seg yinzan-is imeqranen.
Paskal yemmut ass n 19 ɣuct 1662 di Paris, ur yewwiḍ ara 39 n yiseggasen. Aṭṭan i t-yenɣan yella d win n iliwi d wallaɣ, yeǧǧa-d idlisen ur kemmlen ara.
Amahil-is deg Tusnakt
[ẓreg | ẓreg aɣbalu]Tamacint n usiḍen
[ẓreg | ẓreg aɣbalu]Di 1642, mi yesɛa mraw d tẓa n yiseggasen, Paskal yesnulfa-d tamacint n usiḍen i wumi qqaren « Pascaline ». Tamacint-a tella d tin i izemren ad teg timerniyin d tukksiwin n yemḍanen. Yesnulfa-tt akken ad yɛiwen bab-as deg umahil-is n usiḍen n yidrimen. Tamacint-a d yiwet seg yisnulfuyen imezwura n tselkimt deg umezruy.
Taseqqart d tusnakt n ugacur
[ẓreg | ẓreg aɣbalu]Di 1654, Paskal yura i Fermat tabratin ɣef wugur n « beṭṭu n wurar ». Ugur-a yeqqen ɣef wamek ara yettwabeṭṭu udrim ger sin yemraren ma yella wurar ur yemmid ara. Seg tiririt-agi i d-yekka llsas n tusnakt n tseqqart, i wumi qqaren ass-a « taseqqart ». Paskal d Fermat d nutni i d-ibabaten n tussna-a.
Akerdis n Paskal
[ẓreg | ẓreg aɣbalu]Paskal yura-d daɣen ɣef ukerdis, yessken-d aṭas n yisekkuden deg tanzeggit. Yessnulfa-d « akerdis n Paskal » i yettwassnen ass-a s yisem-is.
Ifeḍ d wayen ur nesɛi taggara
[ẓreg | ẓreg aɣbalu]Paskal yura-d daɣen ɣef yemḍanen ur nesɛi taggara, ɣef wayen i wumi qqaren « ifeḍ ». Yessken-d belli llan sin lesnaf n yifeḍ: ifeḍ n umḍan d ifeḍ n tsekta. Ayagi yella d asnulfu ameqran deg tusnakt n lawan-nni.
Amahil-is deg Tasengama(Tafizikt)
[ẓreg | ẓreg aɣbalu]Ilem d ṣṣda n tegnewt
[ẓreg | ẓreg aɣbalu]Di 1647 d 1648, Paskal yexdem tirmitin timeqranin ɣef tilemt d ṣṣda n tegnewt. Yessken-d belli tilemt tezmer ad tili, mgal wayen i d-yenna Arisṭuṭ i yeqqaren belli « agama yekreh ilem ».
Paskal yexdem tirmit s uferdis n zzibaɣ: yeččur aqadus s zzibaɣ, yezzi-t, yessken-d belli zzibaɣ yettṣubbu cwiṭ, yeǧǧa ilem deg tama ufella. Tirmit-a tella d anza dakken ilem yezmer ad yili.
Yessken-d daɣen belli ṣṣda n tegnewt tettnaqas mi ara nali ɣef yidurar. Yessuter i gma-s n tultma-s ad yexdem tirmit ɣef udrar n Puy-de-Dôme. Tirmit-a tesɛa azal ameqran acku tessken-d belli tegnewt tesɛa taẓeyt, d netta i d-ittaken ṣṣda.
Asaḍuf n Paskal
[ẓreg | ẓreg aɣbalu]Seg tirmitin-a, Pascal yessnulfa-d asaḍuf i yettwassnen ass-a s yisem-is: « Asaḍuf n Paskal ». Asaḍuf-a yeqqar-d belli ṣṣda i yettwasersen ɣef imengi yellan deg yiwen n wemkan imedlen am tbuqalt, ṣṣda yettwazuzer s wudem yugdan ɣef yal amkan n yiri n umengi-nni. Asaḍuf-a d llsas n tusnakt n yimengiyen, yerna yettwasxeddem ass-a deg waṭas n yinagrawen imikaniyen.
Tirmitin ɣef yilem
[ẓreg | ẓreg aɣbalu]Tirmitin n Paskal ɣef yilem llant d tignatin timeqranin deg umezruy n tasengama. Ssent-d belli yilem yezmer ad yili, yerna ssent-d belli tegnewt tesɛa taẓeyt. Ayagi ybeddel tamusni n yimdanen ɣef umaḍal.
Isekkuden-is(Tiẓṛiyin-is) deg Tfelsafit
[ẓreg | ẓreg aɣbalu]Amdan gar temɣwer d lihana[1]
[ẓreg | ẓreg aɣbalu]Paskal yeqqar-d belli amdan d amdan n sin n yidisan. Seg yidis, yesɛa allaɣ, yezmer ad yissin, ad yexemmem, ad yaf tidett — ayagi d temɣwer-is. Seg yidis niḍen, d amdan ur nesɛi ara tazmert, yettmettat, yettnaɛtab, ur yessin ara ayen ara d-yilin — ayagi d lihana-s.
Paskal yeqqar-d belli amdan ur yezmir ara ad yili d ameqran kan neɣ d ameẓẓyan kan. Yella gar sin. D ayagi i t-yerran d amdan: d amdan i yessnen belli d amdan.
Taflest d Wallaɣ
[ẓreg | ẓreg aɣbalu]Paskal yeqqar-d belli allaɣ d allal ameqran, yerna ilaq ad yettwasxeddem. Maca yeqqar-d daɣen belli allaɣ yesɛa tilisa-s. Llan yidgan anda allaɣ ur yezmir ara ad yaweḍ: taflest, tayri, Ṛebbi. Deg yidgan-a, d ul i d-ittawin tidett.
Tamusni s wudem n umassaɣ
[ẓreg | ẓreg aɣbalu]Paskal yeqqar-d belli tamusni n wemdan tella kan s wudem umassaɣ mačči s wudem umagdez. Amdan yessen cwiṭ, maca ur yessin ara kullec. Yezmer ad yissin kra n tiẓṛiyin deg tusnakt, maca ur yezmir ara ad yissin ayen akk yellan. Yezmer ad yissin kra n yisuḍaf deg tasengama, maca ur yezmir ara ad yissin ayen akk i d-yettilin.
Tiẓṛiyin-is deg Tmetti
[ẓreg | ẓreg aɣbalu]Tamdint d Tmetti
[ẓreg | ẓreg aɣbalu]Paskal yura-d daɣen ɣef tmetti, ɣef wamek i tteddun yimdanen gar-asen. Yeqqar-d belli tmetti tebna ɣef waṭas n yisuḍaf ur nesɛi ara llsas deg tidett, maca i yelhan akken ad tili talwit.
Tiẓṛiyin-is deg Tussna n Umeslay
[ẓreg | ẓreg aɣbalu]Inaw d Tmeslayt
[ẓreg | ẓreg aɣbalu]Paskal yura-d daɣen ɣef wamek i tteddun yimdanen s wawal. Yeqqar-d belli inaw n yimdanen d allal n ussken n tidmiwin, maca daɣen d allal n tukksa n tidett. Yeqqar-d belli ilaq ad nehder s wudem i d-ittawin seg wul, mačči s wudem i d-ittawin seg wallaɣ kan.
Tira d Tsekla
[ẓreg | ẓreg aɣbalu]Paskal yella d amaru ifazen. Tira-s d tin i d-yettawin seg wul, s wudem afessas, s wudem i yezmer ad yefhem yal amdan. Ur yebɣi ara ad yaru s wudem i yezwaren, s wawalen iweɛren. Yebɣa ad yaru s wudem i d-yettawin seg wul, s wudem i yezmer ad yaweḍ ɣer wul n umeɣri.
Ayen i d-Yeǧǧa
[ẓreg | ẓreg aɣbalu]Azal-is deg Tusnakt
[ẓreg | ẓreg aɣbalu]Paskal yeǧǧa-d azal ameqran deg tusnakt. Taseqqart, i d-yesnulfa netta d Fermat, tuɣal d yiwen seg yinagrawen imeqranen n tusnakt ass-a. Amḍan n Paskal yettwasxeddem deg waṭas n yinagrawen. Tirmitin-is ɣef yilem d ṣṣda n tegnewt beddlent tamusni n yimdanen ɣef umaḍal.
Azal-is deg Tasengama
[ẓreg | ẓreg aɣbalu]Tiẓṛi n Paskal d yiwen seg yisekkuden imeqranen n tasengama. Tettwasxeddem ass-a deg waṭas n yinagrawen imikaniyen. Tirmitin-is ɣef tilemt llant d tignatin timeqranin deg umezruy n tussna.
Azal-is deg Tfelsafit d Tesnakuct
[ẓreg | ẓreg aɣbalu]Tidmiwin n Paskal ɣef wemdan, ɣef Ṛebbi, ɣef taflest d wallaɣ(leɛqel,) mazal ttwaɣrant ass-a. Amseɣmer n Paskal mazal yettwasxeddem deg yigrawen n tfelsafit d tesnakuct. Tidmiwin-is ɣef ul d leɛqel mazal ttawin-t-id deg yigrawen n tfelsafit.
Azal-is deg Tsekla
[ẓreg | ẓreg aɣbalu]Paskal yella d amaru ifazen. Tira-s d tin i d-yettawin seg wul, s wudem afessas, s wudem i yezmer ad yefhem yal amdan. « Tidmiwin » d yiwen seg yidlisen imeqranen n tsekla tafṛansist. « Tibratin n yimezdaɣ » d adlis niḍen i yura, deg-s yenna-d ayen i yexdem mgal yisuddmen n lawan-is.
Ayen yura Blaise Pascal
[ẓreg | ẓreg aɣbalu]- Essai pour les coniques (1640)
- Expériences nouvelles touchant le vide (1647)
- Récit de la grande expérience de l’équilibre des liqueurs (1648)
- Traité du triangle arithmétique (1654)
- Les Provinciales (Correspondances 1656-1657)
- Élément de géométrie (1657)
- De l’Esprit géométrique et de l’Art de persuader (1657)
- Histoire de la roulette (1658)
- L’Art de persuader (1660)
- Pensées (1669, posthume)
- ↑ Lihana d awal seg ungal n Ɛmer Mezdad, anamek-is "misére" s tefṛansist.