Muḥend Aɛrab Bessaɛud

Si Wikipedia, tasanayt tilellit.
(Yettusmimeḍ seg Muḥend Arab Besaɛud)
Muḥend Aɛrab Bessaɛud
Tameddurt
Talalit Iqbayliyen, 24 Duǧember 1924
Taɣlent Lezzayer
Lmut Iqbayliyen, 1 Yennayer 2002
Tawacult
Tissulya akked Fatima Debouze (fr) Suqel
Tiɣri
Tutlayin Taqbaylit
Tafransist
Amahil
Amahil amaru
Military service
Yennuɣ deg Tagrawla tazzayrit

Muḥend Aɛrab Besɛud ilul deg useggas n 1924 deg Tgemmunt Lejdid, deg tɣiwant n At Dewala. Yella deg tegrawla-nni mgal tahrest tafṛansiwt d amaɣnas n Umussu Aɣelnaw Azzayri. Werǧin yefka afus deg wayen yumen d abrid n tidett, d abrid yessuffuɣen ar tlelli n wegdud. Deg Iggen n Uslelli Aɣelnaw (ALN) yerra-t Krim Belqasem d yiwen seg imeqqṛanen.

Deg useggas n 1966 yesbedd Agraw Amaziɣ, netta, Ṭawes Ɛemruc, Muḥemmed Arkun akk d Imaɣnasen nniḍen.

Deg useggas 1978, imsulta ifṛansiwen ḥebsen-t netta akk d wid yettilin imir-nni deg uxxam n Ugraw Amaziɣ, am Saibi akk d sin nniḍen. Ifṛansiwen d aḥṛas i ten-id-ḥeṛsen imir-nni wid yeṭṭfen adabu deg Lezzayer akk d Lmeṛṛuk, Bumdian akk d Ḥasen wis sin.

Snejlan-t seg tmurt n Fransa, yezger ar tmurt n Legniz anda yedder almi d tuɣalin-is ar tmurt deg useggas 1997.

Tazmert d tameɛlalt, aṭan yettnerni, terna-yas teqṛeḥ yenneqṛaḥ zdat n tmenɣiwt n ilemẓiyen deg tefsut taberkant, tewwi-t tmettant ass 01/01/2002. Ittwamdel amenzu n Yennayer n useggas 2952 deg Uqawej.

Agraw Amaziɣ seg wass mi i d-yennulfa yuɣal d taqeṛṛabt n umennuɣ ɣef idles akk tutlayt imaziɣen deg teɣremt n Paris. Deg iseggasen n 70, win i d-yefflen, deg imaɣnasen, seg tmurt nneɣ ar Fṛansa, lembat-is d Agraw Amaziɣ. Agraw-a yekka s waṭas deg takin i yukin iqbayliyen s twaɣit yeḍran yid-sen, tin i sen-yefka udabu azzayri. Agraw amaziɣ yefka i iman-is iswi amenzu a d-issaki agdud yeṭṭsen.

Ccna d yiwen seg wallalen yesseqdec Ugraw Amaziɣ akken ad yessiweḍ izen. Yessawal i icennayen iqbayliyen akken ad cnun ɣef timmuzɣa. Tugett seg-sen rran-d tiɣri. Ass-agi tanemmirt i nutni imi amennuɣ yewweḍ ar wezgen ameqqran deg iswi i yefka i iman-is.

Deg Paris, lamikkal n FLN deg Fṛansa tezga tettnadi amek ad teṛṛez ifadden i wegraw amaziɣ imir-nni. Tella tessexdam nniya n ixeddamen iqbayliyen deg Fṛansa akken ur d-ttarran ara i tiɣriwin n Wegraw neɣ a s-nerwin timliliyin iskarayen. Ma ɣas akken lamikkal tesɛa idrimen aṭas maca ur tessaweḍ ara ad teṛṛez amennuɣ.

Adabu s timmad-is ur yessaweḍ ara ar iswi-s ad iṛṛez amennuɣ n iqbayliyen ɣef timmuzɣa ma ɣas ar ass-a ur yegzim ara asirem. Asirem n udabu yeqqim-d ass-a deg wayen yerki uɣerbaz azzayri akk d ixxamen n ddin. Yessefk kan ur as-neqqaṛ ara: "dayen adabu yefsi tiyersi, dayen newweḍ s iswi, nezmer a nuɣal ar yiḍes".

Yura:

  • Am rrezg n imaɣṛasen ur yeddiren ad ẓren « Heureux les Martyrs qui n’ont rien vu »
  • Amennuɣ n imdanen imecṭuḥen ɣef taluft annect-ila-tt neɣ amezruy n Wegraw Amaziɣ « de petites gens pour une si grande cause ou l’histoire de l’Académie berbère »

Tamselyut[ẓreg | ẓreg aɣbalu]