Lwennas Meɛṭub

Si Wikipedia, tasanayt tilellit.
(Yettusmimeḍ seg Maɛṭub Lwennas)
Lwennas Meɛṭub
Tameddurt
Talalit At Meḥmud, 24 Yennayer 1956
Taɣlent Lezzayer
Lmut Tala bounane, Aït Aïssi (fr) Suqel, 25 Yunyu 1998
Tamentilt n tmekkest Timenɣiwt (blessure par arme à feu (fr) Suqel)
Tawacult
Tissulya akked Nadia Matoub (fr) Suqel
Tiɣri
Tutlayin Taqbaylit
Amahil
Amahil auteur-compositeur-interprète (fr) Suqel, amedyaz d acennay
Dduzan n lmusiqa mandole (fr) Suqel
taderbukt
snitra
taɣect
IMDb nm0522033
matoub.rebelle.free.fr, dzmusik.com…, matoub-lounes-eternel.com d matoublounes.com

Lwennas Meɛṭub (ilul deg wass n 24 yennayer 1956 di taddart n tewrirt n Mussa) Mi yessaweḍ 9 n yisegassen deg waddar-is (lɛemer-is) ixedm-d snitra-s tamezwarut akked ccnawi-s imezwura. Tarmit-is tasertayt, tadelsant, akked tugna-s tebda s ifukal ger leqbayel akked yiɛsekriyen n unabad n Lezzayer deg 1963-1964. Deg 1968 Anabad n Lezzayer yesseɣser-d tasertit n useɛreb n Yimaziɣen; Meɛtub yeḥbes-d leqraya-ines kra n yiseggasen mbeɛd yunag ɣer Fransa.

Tamɣit[ẓreg | ẓreg aɣbalu]

Lwennas Meɛṭub yebda ccna deg ddunit n uẓawan s talilt n uccenay aqbayli Idir; deg l'album amezwaru-ines "Ay, Izem!" deg 1978, yiwen si gar 36 deg tuddert-is merra, yella d asmures ameqqran deg tmurt n yiqbayliyen.

Lwennas Meɛṭub ixdem-d abaraz amezwaru-ines deg Yebrir 1980 di lweqt n Tefsut Tamaziɣt imi agdud aqbayli ibed mgal anabad n dreɛ n Lezzayer. Aẓawan-is d asserwi n Cceɛbi s uẓawan amaziɣ ; idrisen-ines heddren ɣef tamurt n yimaziɣen, tilelli, tugdut, tayri, nnfu, timektit, amezruy, lehna, akked yizerfan n yemdanen; ihedr-d ɣef wayen yellan, ayen yelhan neɣ yerkan, deg tudert n medden merra.

Tudert Tasertayt[ẓreg | ẓreg aɣbalu]

Deg 1988 imi bdan ccwalat n Tefsut Tamaziɣt, Lwennas Meɛṭub yettwajeh-d xemsa n iberdan s yifassen n tamsetla n unabad n Lezzayer; yeqqim-d sin n yiseggassen deg ṣbitar yerna yesɛedda 17 n igzamen ɣef lǧetta-s imi yewt-d ɣef tiwwura n lmut.

Di lweqt n ṭṭrad n tajmaɛt n tagmat n yinselmen, FIS akked GIA, i yebɣan ad kksen tugdut si Lezdayer deg useggas n 1992, ḥekmen fell-as s lmut. Deg wass 25 n Cṭember 1994 yettwaxṭef-d s yifasen n tegmat n yinsleman, maca 15 n wussan seld aya, serrḥen-as-d imi walan belli aḥric meqqren n ugdud aqbayli bdan ttgallan deg-sen ɣef sseba-ines.

Deg 1994 yura-d yiwen n udlis (taktabt) ɣef tudert-is s tutlayt Tafransist “Rebelle” (Paris: Stock, 1995).

Arrazen[ẓreg | ẓreg aɣbalu]

  • 6 Dujember 1994 Meɛṭub yeṭṭef-ed Le Prix de la Mémoire (“Arraz n Timektit”) seg ifasen n massa Danielle Mitterrand, taselwayt n “tuddsa n tlelli n tafransist” (La Fondation France Libertés) deg temdint n Paris.
  • Deg 22 Meɣres 1995, tuddsa n ineymas n l Kanada tefka-yas Le Prix de la Liberté d'Expression (Arraz n tanfalit tilellit).
  • 19 Dujember, 1995 yeṭṭef-ed Le Prix Tahar Djaout (Arraz n Ṭaher Ǧawut) seg ifasen n La Fondation Nourredine Abba (Tudsa n Nourredine ɛabba) deg azadaɣ n l UNESCO deg Paris. Irwan agi yettussema ɣef yiwen n uneɣmas yettwanɣen s yifassen n "tagmat n yinsleman".

Ussan Ineggura[ẓreg | ẓreg aɣbalu]

Lwennas Meɛṭub deg 1988 asmi t-wwten iǧadarmiyen

25 yunyu 1998 azal n 12:30 n tmeddit, takarust n Meɛṭub tettwaḥbes ɣef rrif n ubrid; bu tmegrad deg Tala n Wunnan , u yiwen urgaz ur nettwassen ara, yenɣa Meɛṭub, ijreḥ tlata n tlawin i llant yid-s; tamettut-is Nadia Matoub akked snat n yessetma-s i yettaɣ lhal ireggem-asent ad tent-yawi ɣer Tizi Wezzu . Akken kan, azal n sin neɣ tlata n swayɛ mbeɛd, tamgert n Meɛṭub thuz tamurt n leqbayel merra imi aṭas n medden i t-iḥemlen; ilulufen n lɣaci fɣen ɣef yiberdan n ttnaddin “Anabad Aqettal!”. Sebɛa n wussan n ccwal iǧehden snuhzen tamurt merra; ilemẓyen nnuɣen mgal tamsutla, ẓedmen ɣef izdaɣen akked wayla n unabad. Deg 28 n Yunyu 1998 ilulufen n lɣaci ḥedren ussan-d ɣef timeqbert n taddart-is am akken ad t-ẓren ɣef tikkelt taneggarut ad as-fken tanemmirt akken ilaq lḥal.

Tamgert n Meɛṭub teḍra yiwet n ddurt aqbel anabad n Lezzayer yesɛedda lqanun i menɛen tamaziɣt seg yimukan n lbaylek; Meɛṭub yella d afernan iǧehden mgal lqanun-agi.

Meɛṭub Lwennas nɣan-t iɛdawen n tudert amedyaz, d acennay ameqqran, d win yefkan udem yelhan i ccna n yiqbayliyen, daɣen d ameɣnas ameqqran n tmaziɣt d tugdut, yefka fell-asent ula d idammen-is; yella mechur deg ddunit merra imi iqerreb-d aṭas n medden s imeslayen akked lecɣal-is.

Deg useggas mbeɛd lmut-is, asunded meqqren iḥebs-d Tizi Wezzu imi ilulufen n lɣaci fɣen-d ɣef yizenqan ad sseknen belli ur ttun ara Meɛṭub. L BBC (“tudsa n tifeffaɣt n tmurt n Legliz”) txebber-d belli aḥric ameqqran n lɣaci lumen anabad n Lezzayer ɣef lmut-is ur qeblen ara tamacahutt n unabad i yeqqaren belli d tagmat n yinsleman i t-inɣan.

Azal n 20,000 n lɣaci fɣen-d ɣef izenqan deg useggas wis tlata n temgert-is.

tlata n yiberdan deg temdinin n Saint Denis, Grenoble akked Lyon, tamurt n Fransa, ttusemman ɣef Meɛṭub Lwennas.

Tawacult-is txelq-d yiwet n tudsa (Tundsa n Mɛṭub Lwennas) iwakken ad seɣlin tafat ɣef ssiba n temgert-is akked ad rnun lǧehd-nsen i wid yettnaɣen ɣef yizerfan n yimdanen merra.

Aḥric ameqqran n tudert-is Meɛṭub yella d argaz urmid n yizerfan n ugdud aqbayli, tugdut, akked tilelli; ɣas akken wid yerkan ttqelliben amek ara t-susmen, imi nɣan-t, Meɛṭub deg wulawen n ugdud-is mazal yedder.

Aḍebsaru[ẓreg | ẓreg aɣbalu]

Aqeddac n Lwennas Meɛṭub tessuddes s 28 iseɣraz (neɣ 34 isunad).