Stalin yekcem ɣer tbulčevikt (akabar azduklen) segmi yella d ilemẓi. Yettwaṭṭef, dɣa yettwanfa acḥal d abrid sɣur udabu n Tzar n Rrus.
Mi d-tella Tagrawla n Tuber 1917, Stalin yella d yiwen seg yimḍebbren imezwura rrif n Vladimir Lenin. Mi yemmut Lenin di 1924, Stalin yebda yessemɣar adabu-ines. Yesseɣli akk wid i s-yellan d ixṣimen s daxel n ukabar, am Leon Trotsky.
Ioseb Jughashvili (isem-is n tidet) ilul di Jiyurjiya, mačči di Rrus. Yekker-d di twacult d taweɛrant. Deg yilemẓi-s, yekcem ɣer tesdawit n Usɣan akken ad yuɣal d lqes, maca yeǧǧa leqraya-s.
Yewwi-t uɣeǧǧaj n tsertit tagrawlawt. Yekcem ɣer ukabar n Tbulčevikt n Linin. Deg yimir-nni, yebda yettwassen s yisem n "Stalin", anamek-is "Argaz n Wuzzal". Yella yettnadi idrimen i ukabar s tkerḍa n lbankat yerna yettwaṭṭef u yettwanfa acḥal d tikkal ɣer Sibirya.
S deffir Tagrawla n 1917, Stalin yuɣal d Amaru Amatu n Ukabar Azduklan di 1922. Win yellan di tmuɣli n medden d amkan n tdeblant kan, maca Stalin yessemres-it s tigzi.
Yessebedd imdanen i t-iḍemnen di yimukan n taɣtest. Mi yemmut Lenin di 1924, yella-d umennuɣ ɣef adabu gar-as d Leon Trotsky. Stalin, s usemres n tdeblant-is d imsisan-innes, yerbeḥ mgal Trotsky. Yenfa-t seg Ukabar, syin seg Tdukli Tasuvyatit, yerna yesseɣli-t(yenɣa-t) di Mexique di 1940.
Stalin yebɣa ad yerra Tadukli Tasuvyatit d tanezmart tamgurit. Yebda "Iɣawasen n Xemsa n Yiseggasen". Ayagi, s tidet, yesnerna tamguri s tɣawla, maca s uɣmar n udabu deg yall aḥric n tadmsa, anect-a yexleq-d tazɣent tameqqrant deg tama niḍen ɣer ifellaḥen imi yettwakkes wakal, anect-a yegla-d ɣef umdya s tazɣent n laẓ ameqqran deg ukranya deg yiseggasen n 20 (ayen yettwassnen s "Holodomor").
D imellyan n yifellaḥen i yugin ad d-fken takerrazt-nsen ttwanɣan neɣ ttwaɛezlen ɣer yigurar n trusi (Gulag).
Seg taggara n yiseggasen n 1920, Stalin yuɣal d netta i d amḍebber amezwaru n Tdukli Tasuvyatit. Yebda yessemras tasertit taɣrudant i yebnan ɣef tazdukla.
Iɣawasen n Xemsa n Yiseggasen: Yebda iɣawasen i wakken ad yesnerni tamguri n tmurt s tɣawla. Ayagi yerra Tadukli Tasuvyatit d yiwet seg tnezmarin timeqqranin n umḍal, maca s lqeṛḥ d lexsara tameqqrant n yimdanen.
Asizdeg Ameqqran: Deg yiseggasen n 1930, Stalin yebda "Asizdeg Ameqqran". Imellyunen n yimdanen, gar-asen imḍebbren n ukabar, iserdasen, d yimdanen n uɣref, ttwanɣan neɣ ttwaɛezlen ɣer "yigurar n trusi" (Gulag). Yessers-d tuggdi d uɣedlilef di tmurt.
Deg 1939, Stalin istenya agatu n war-imenɣi d Lalman n Hitler. Maca, di 1941, Hitler yexdaɛ agatu-nni akk d Tdukli Tasuvyatit.
Stalin yeḍebber ɣef Tdukli Tasuvyatit deg waddad n ṭṭrad ameqqran. Ɣas akken xesren azal n 27 n melyan n tiɣtas, Iserdasen Isuvyatiyen wwḍen almi d Berlin yerna rebḥen Inaziyen di 1945.[3]
isem "KGB" (Komitet Gosudarstvennoy Bezopasnosti) s yiman-is, ur d-yennulfa ara almi d useggas n 1954, s deffir lmut n Stalin.
Azamul n "Axeddam n NKVD asuvyati".
Maca, d Stalin i yesbedden azadur i ɣef tebna tuddsa n tuggdi d taɣellit i yerran Tadukli Tasuvyatit d awanak n tmsulta. Tamsulta tasertant n Stalin tbeddel isem-is acḥal d tikkal, maca tuddsa i yettwassnen akk di tallit-is d NKVD (Народный комиссариат внутренних дел, romanized: Narodnyy komissariat vnutrennikh del).
Seg wasmi yeṭṭef Stalin adabu, yebda yessexdem tamsulta n tnetla iwakken ad yesseɣli yal acengu n tsertit.
S daxel n Ukabar: Yessuli "Asizdeg Ameqqran" deg yiseggasen n 1930. NKVD yeṭṭef, yesseḥbes, yerna yenɣa acḥal d imḍebber n Tbulčevikt imezwura i yettwali dakken ur ḍdimnen ara ɣur-s, am Zinoviev d Kamenev.
S berra n Tdukli: NKVD yesɛa iɣalliyen di ddunit merra. Amedya yettwassnen mliḥ d anɣa n Leon Trotsky di Mexique di 1940. D NKVD i d-iheggan tamhelt n tmenɣiwt-nni.
NKVD ur yelli ara d tamsulta kan, d netta i yeḍebbren ɣef "Gulag". D anagraw ameqqran n yigurar n trusi s uɣmar di Sibirya d yimukan nniḍen ibeɛden.
Melyan n yimdanen (ixṣimen n tsertit, imdanen n ddin, neɣ ula d wid i d-yefkan awennit ur neɛǧib ara adabu) ttwaɛezlen ɣer yikampun-agi. Ccɣel d lqeṛḥ, laẓ d usemmiḍ nɣan deg-sen melyan.
Iswi ameqqran n NKVD d asseɣli n tuggdi di tmetti. Stalin yebɣa yal aɣarman ad yettagad adabu.
Taɣellit n daxel: NKVD yesɛa iɣalliyen d yimceggimen di yal taddart, di yal axxam, di yal tamguri. Yal yiwen yettagad ad ihdeṛ, yettagad ula d tawacult-is. Awal kan yezmer a k-yawi ɣer Gulag.
Imeḥbas isertanen ttetten imekli deg lmina n yireǧ n Minlag.Asseḍru n Tsertit: Mi yebɣa Stalin "asemazday" n tkerrazt s uɣmar, ifellaḥen (koulaks) i yugin, d NKVD i ten-yeṭṭfen, i ten-yenɣan, neɣ i ten-yenfan ɣer Sibirya.
S deffir Ṭṭrad Amaḍlan Wis Sin, tamsulta tasertant n Stalin (i yuɣalen MGB, uqbel ad tuɣal KGB) tebda taɣellit tameqqrant mgal Timura n Utaram, ladɣa Marikan. Ttnaɣen ad awin tinetliyin n yimrigen nniḍen, am lbumba tabelkamit.
S ddaw leɛnaya-s, Stalin yessexdem tamsulta tasertant (NKVD) am d afus-is n wuzzal. Tella d allal n udabu-ines amesnabaḍ iwakken ad isseɣli yal amennuɣ, ad yeḍmen aɣmar ameqqran ɣef uɣref, yerna ad yessenger yal yiwen i yettwalin d acengu.
Seg taggara n ṭṭrad, Juzef Stalin yessebded iduba n tazdukla di Turuft n Usammer, ayen yebdan ṭṭrad assemmaḍ mgal Timura n Utaram.
Yemmut di 5 Meɣres 1953.
Stalin yettwaḥsab d yiwen seg yimdanen yesɛan tazrirt tameqqrant ɣef umezruy, maca daɣen d yiwen seg yimḍebbren i d-yeǧǧan lmut d lexṣara s imellyan. Kra ttwalin-t d asaḍ i yesnernan Tadukli Tasuvyatit yerbeḥen Inaziyen, ma d wiyaḍ ttwalin-t d amesnabaḍ ameqqran i yenɣan aɣref-is.