Aller au contenu

Emmanuel Kant

Si Wikipedia, tasanayt tilellit.
Emmanuel Kant
Tameddurt
Isem-is ummid Emanuel Kant
Talalit Königsberg (fr) Suqel, 22 Yebrir 1724
Taɣlent Royaume de Prusse (fr) Suqel
Axxam-is Königsberg (fr) Suqel
Tutlayt tayemmat Talmanit
Lmut Königsberg (fr) Suqel, 12 Fuṛaṛ 1804
Ideg n uẓekka cathédrale de Königsberg (fr) Suqel
Tawacult
Baba-s Johann Georg Kant
Yemma-s Anna Regina Kant
Tissulya akked aucune valeur
Tiɣri
Alma mater Collège Fridericianum (fr) Suqel
(1732 -
université de Königsberg (fr) Suqel
(1740 - 1746)
Doctoral students Anton Friedrich Justus Thibaut (fr) Suqel
Marcus Herz (fr) Suqel
Johann Gottlieb Fichte (fr) Suqel
Karl Leonhard Reinhold (fr) Suqel
Tutlayin Talmanit
Taɛebrit
Talatint
grec ancien (fr) Suqel
Iselmaden Martin Knutzen (fr) Suqel
Johann Gottfried Teske (fr) Suqel
Inelmaden
Amahil
Amahil afelsuf, amusnaw n leɛbad, Amsengam, bibliothécaire (fr) Suqel, amaru, pédagogue (fr) Suqel, Aselmad n tesdawit, amusnak d philosophe du droit (fr) Suqel
Imɛellmen université de Königsberg (fr) Suqel
Important works Critique de la raison pure (fr) Suqel
Critique de la raison pratique (fr) Suqel
Critique de la faculté de juger (fr) Suqel
Prolégomènes à toute métaphysique future (fr) Suqel
Qu'est-ce que les Lumières ? (fr) Suqel
Métaphysique des mœurs (fr) Suqel
La Religion dans les limites de la simple raison (fr) Suqel
Fondation de la métaphysique des mœurs (fr) Suqel
Influenced by David Hume (fr) Suqel, George Berkeley (fr) Suqel, Christian Wolff (fr) Suqel, Jean-Jacques Rousseau, Francis Hutcheson (fr) Suqel, Isaac Newton, Platon, Johannes Nikolaus Tetens (fr) Suqel, Michel de Montaigne (fr) Suqel, René Descartes, Gottfried Wilhelm Leibniz (fr) Suqel, John Locke (fr) Suqel, Nicolas Malebranche (fr) Suqel d Baruch Spinoza
Membership Académie royale des sciences de Prusse (fr) Suqel
Académie des sciences de Russie (fr) Suqel
Amussu idéalisme allemand (fr) Suqel
siècle des Lumières (fr) Suqel
Taflest
Asɣan luthéranisme (fr) Suqel

[1]Emmanuel Kant d afelsuf almani (illul-d deg 22 yebrir 1724 di Königsberg - immat deg 12 furar 1804 di Königsberg, Prusen agiuḍan). Yettwasnen am tmeddurt talemmast n tfelsuft tatrart.

Tameddurt-is:

[ẓreg | ẓreg aɣbalu]

Kant yekker-d deg twacult n yiḥedaden, baba-s yella d aḥeddad, yemma-s d tameṭṭut taɣerfant. Yekcem ɣer tesdawit n Königsberg asmi yesɛa 16 n yiseggasen, yeɣra tafelsuft, tusnakt d tussniwin n ugama. Yeqqim d aselmad di tesdawit-nni seg 1755 armi d tamettant-is. Yesɛa tudert iɣellben ɣef tira d uselmed.

Tiẓri tafelsafit:

[ẓreg | ẓreg aɣbalu]

Kant yesnulfa-d tiẓri tamaynut deg tfelsuft, isemma-yas "Tafelsuft tanagrawant". Yenna-d belli tamussni n umdan tebna ɣef sin n yiḥricen:

  1. Ayen i d-yekkan seg termit (experimentation)
  2. Ayen yellan deg wallaɣ s timmad-is

Yura-d snat n tewriwin timeqqranin:

  • Azɣan n teɣẓint tazedgant (Critique de la raison pure) (1781): Deg-s, yesteqsa ɣef tezmert n umeɣri ad yissin tidet.
  • Azɣan n teɣẓint deg tigawt (Critique de la raison pratique) (1788): Anda yemmeslay ɣef lqanun n tnefsit d wazalen.

Tiktiwin tigejdanin:

  1. Yenna-d belli tidet ur tezmir ara ad tettwassen s wudem amenṣuf, axaṭer tettili daymen s wallalen n wallaɣ n umdan.
  2. Yessufeɣ-d "Lqanun amenzu" n wazalen: "Eg ayen akken tebɣiḍ ad yuɣal d alugen i medden meṛṛa".
  3. Yefka azal ameqqran i tlelli n umdan, yenna-d belli yal amdan ilaq ad yili d ilelli di rrif n yilugan n tmetti.

Asemdu: Kant yegla-d s ubeddel ameqqran i tfelsuft tatrart. Tiktiwin-is ɣef tmussni, azalen d tlelli n umdan mazal sɛant azal armi d ass-a. Yettwassen s useqdec n tmusni tarayt d userwes deg tezrawin-is. Ifelsafen n zdat-is ur zmiren ara ad ɛeddin nnig n wayen i d-yenna Kant mebla ma bnan ɣef tiktiwin-is neɣ mgalan yid-s.[2]

Axemmem n Kant ɣef wayen i d-yekkan seg termit:

[ẓreg | ẓreg aɣbalu]

Deg tazwara, ilaq ad nẓer belli Kant yefka azal meqqren i wayen i d-yekkan seg termit deg tmussni n umdan. Yenna-d belli yal tamussni tebda s termit, maca ur tḥebbes ara din. Ɣur-s, tamussni tebda-d mi ara ad yemmager umdan tamawt tanaddalt s useqdec n yiḥulfan-is.

Deg tegnit-a, yefka-d Kant amedya yessefhamen: mi ara nwali aɣrum yeḥman, ad nḥulfu s teẓɣelt-is s ufus-nneɣ (d termit), sakin allaɣ-nneɣ ad yaf assaɣ ger teẓɣelt d wayen i tt-id-yessekren. Dagi i d-yettak Kant azal i wamek i tettili termit d allal agejdan deg tmussni.

Deg wayen yerzan talɣa n tmussni i d-yekkan seg termit, Kant yessegza-d belli tella gar sin n yiḥricen:

  1. Aḥric n useḥsas (tettili-d s useqdec n yiḥulfan)
  2. Aḥric n ussefhem (yettili-d s useqdec n wallaɣ)

Deg tseddart-a, ad d-nessegzi tiẓri n Kant ɣef wassaɣen yellan ger termit d tmussni: yenna-d belli tamussni ur d-tettili ara kan s termit, ur d-tettili ara daɣen s wallaɣ kan. Ilaq ad msefhament akken ad d-ffɣent s tmussni timeɣradant.

Ayen i d-yefka Kant deg wayen yerzan tamussni i d-yekkan seg termit yessaweḍ ad ibeddel amek i nettwali talɣiwin n tmussni. Yessers llsas i waṭas n yiḍrisen d tezrawin i d-yusan seld-s, ladɣa deg wayen yerzan tussniwin n ugama d tfelsuft.

Deg taggara, ad d-nini belli tiẓri n Kant ɣef termit, ɣas akka teẓdi, maca tella d tamatut. Tessufeɣ-d azal n termit deg tmussni n umdan, tessegza-d amek i tettekki deg usnulfu n tmussni, daɣen teskan-d assaɣen yellan ger yiḥulfan d wallaɣ deg tmussni.

Tiẓri-a mazal-itt tettwasexdam deg tezrawin timiḍranin n tfelsuft d tussniwin n wallaɣ, ladɣa deg wayen yerzan tamussni n umdan d wamek i d-tettili. D tiẓri i d-yeqqimen d llsas i waṭas n tezrawin timaynutin deg unnar-a.

tiẓri n Kant ɣef wayen yellan deg wallaɣ s timmad-is:

[ẓreg | ẓreg aɣbalu]

Deg wayen yerzan aḥric wis sin n tiẓri n Kant ɣef tmussni, yemmeslay-d ɣef wayen i nessaweḍ ad t-nissin s useqdec n wallaɣ kan, war ma neḥwaǧ i termit. Aya d asentel agejdan n tezrawt-is "Azɣan n teɣẓint tazedgant"(Critique de la raison pure) ideg yefka-d tasleḍt tameqqrant i tezmert n wallaɣ ad yissin tidet.

Anamek n "wayen yellan deg wallaɣ s timmad-is": Kant yessegza-d belli llan kra n yiḥricen deg tmussni-nneɣ ur d-kkanen ara seg termit. Aya yeskan-d belli allaɣ yesɛa tazmert ad yaf tidet s timmad-is. Amedya ɣef waya: tussna n tusnakt, anda nezmer ad naf tidet war ma nesteqsa ayen i d-yezgan ɣef termit.

Talɣiwin n tmussni tanalmasit: Deg wayen yerzan allal n wallaɣ, Kant yessegza-d belli llan sin n yiḥricen:

  1. Azaraf analmasi (jugements analytiques): d ayen i nezmer ad t-naf s useqdec n wallaɣ kan, am usefru "yal tamellalt d tamellalt".
  2. Azaraf imezzwura (jugements a priori): d ayen i nezmer ad t-nissin uqbel termit, am yilugan n tusnakt.

Azal n tmussni tanalmasit: Kant yefka azal ameqqran i tmussni timsislit acku teskanayd tazmert n wallaɣ ad yissin tidet s timmad-is. Yessefhem-d belli tamussni-ya tettak-aɣ-d tamusni yettwasnen s wudem amenṣuf, ur tettbeddil ara ɣas mbeddalen wakuden d yimukan.

Tudert n tmussni tanalmasit: Deg tseddart-a, Kant yessegza-d amek i tetteddu tmussni tanalmasit deg wallaɣ n umdan:

  • Tebda-d s yisteqsiyen imenza
  • Tettabaɛ ilugan n tmusni
  • Tettwabna s wallalen n wallaɣ
  • Tettwassegza s timmad-is
  • Ur teḥwaǧ ara i termit akken ad tettwassen

Taggara: Tiẓri n Kant ɣef tmussni tanalmasit tbeddel amek i nettwali tazmert n wallaɣ ad yissin tidet. Tessers llsas i tfelsuft tamaynut, tesskan-d belli tamussni ur d-tekki ara kan seg termit, maca tezmer ad d-tekk seg wallaɣ s timmad-is. Tiẓri-a mazal tettwasexdam deg tezrawin n tfelsuft armi d ass-a, ladɣa deg wayen yerzan tamussni d tezmert n wallaɣ ad yissin tidet.https://ia601704.us.archive.org/23/items/encyclopedia-of-philosophy_202010/Volume%205.pdf

  1. isebtar n Agora ef Kant
  2. Akk ixeddimen n Kant s talmanit s tmeẓriwin seg teẓrigt n Tkadimit n Berlin