Emmanuel Kant
[1]Emmanuel Kant d afelsuf almani (illul-d deg 22 yebrir 1724 di Königsberg - immat deg 12 furar 1804 di Königsberg, Prusen agiuḍan). Yettwasnen am tmeddurt talemmast n tfelsuft tatrart.
Tameddurt-is:
[ẓreg | ẓreg aɣbalu]Kant yekker-d deg twacult n yiḥedaden, baba-s yella d aḥeddad, yemma-s d tameṭṭut taɣerfant. Yekcem ɣer tesdawit n Königsberg asmi yesɛa 16 n yiseggasen, yeɣra tafelsuft, tusnakt d tussniwin n ugama. Yeqqim d aselmad di tesdawit-nni seg 1755 armi d tamettant-is. Yesɛa tudert iɣellben ɣef tira d uselmed.
Tiẓri tafelsafit:
[ẓreg | ẓreg aɣbalu]Kant yesnulfa-d tiẓri tamaynut deg tfelsuft, isemma-yas "Tafelsuft tanagrawant". Yenna-d belli tamussni n umdan tebna ɣef sin n yiḥricen:
- Ayen i d-yekkan seg termit (experimentation)
- Ayen yellan deg wallaɣ s timmad-is
Yura-d snat n tewriwin timeqqranin:
- Azɣan n teɣẓint tazedgant (Critique de la raison pure) (1781): Deg-s, yesteqsa ɣef tezmert n umeɣri ad yissin tidet.
- Azɣan n teɣẓint deg tigawt (Critique de la raison pratique) (1788): Anda yemmeslay ɣef lqanun n tnefsit d wazalen.
Tiktiwin tigejdanin:
- Yenna-d belli tidet ur tezmir ara ad tettwassen s wudem amenṣuf, axaṭer tettili daymen s wallalen n wallaɣ n umdan.
- Yessufeɣ-d "Lqanun amenzu" n wazalen: "Eg ayen akken tebɣiḍ ad yuɣal d alugen i medden meṛṛa".
- Yefka azal ameqqran i tlelli n umdan, yenna-d belli yal amdan ilaq ad yili d ilelli di rrif n yilugan n tmetti.
Asemdu: Kant yegla-d s ubeddel ameqqran i tfelsuft tatrart. Tiktiwin-is ɣef tmussni, azalen d tlelli n umdan mazal sɛant azal armi d ass-a. Yettwassen s useqdec n tmusni tarayt d userwes deg tezrawin-is. Ifelsafen n zdat-is ur zmiren ara ad ɛeddin nnig n wayen i d-yenna Kant mebla ma bnan ɣef tiktiwin-is neɣ mgalan yid-s.[2]
Axemmem n Kant ɣef wayen i d-yekkan seg termit:
[ẓreg | ẓreg aɣbalu]Deg tazwara, ilaq ad nẓer belli Kant yefka azal meqqren i wayen i d-yekkan seg termit deg tmussni n umdan. Yenna-d belli yal tamussni tebda s termit, maca ur tḥebbes ara din. Ɣur-s, tamussni tebda-d mi ara ad yemmager umdan tamawt tanaddalt s useqdec n yiḥulfan-is.
Deg tegnit-a, yefka-d Kant amedya yessefhamen: mi ara nwali aɣrum yeḥman, ad nḥulfu s teẓɣelt-is s ufus-nneɣ (d termit), sakin allaɣ-nneɣ ad yaf assaɣ ger teẓɣelt d wayen i tt-id-yessekren. Dagi i d-yettak Kant azal i wamek i tettili termit d allal agejdan deg tmussni.
Deg wayen yerzan talɣa n tmussni i d-yekkan seg termit, Kant yessegza-d belli tella gar sin n yiḥricen:
- Aḥric n useḥsas (tettili-d s useqdec n yiḥulfan)
- Aḥric n ussefhem (yettili-d s useqdec n wallaɣ)
Deg tseddart-a, ad d-nessegzi tiẓri n Kant ɣef wassaɣen yellan ger termit d tmussni: yenna-d belli tamussni ur d-tettili ara kan s termit, ur d-tettili ara daɣen s wallaɣ kan. Ilaq ad msefhament akken ad d-ffɣent s tmussni timeɣradant.
Ayen i d-yefka Kant deg wayen yerzan tamussni i d-yekkan seg termit yessaweḍ ad ibeddel amek i nettwali talɣiwin n tmussni. Yessers llsas i waṭas n yiḍrisen d tezrawin i d-yusan seld-s, ladɣa deg wayen yerzan tussniwin n ugama d tfelsuft.
Deg taggara, ad d-nini belli tiẓri n Kant ɣef termit, ɣas akka teẓdi, maca tella d tamatut. Tessufeɣ-d azal n termit deg tmussni n umdan, tessegza-d amek i tettekki deg usnulfu n tmussni, daɣen teskan-d assaɣen yellan ger yiḥulfan d wallaɣ deg tmussni.
Tiẓri-a mazal-itt tettwasexdam deg tezrawin timiḍranin n tfelsuft d tussniwin n wallaɣ, ladɣa deg wayen yerzan tamussni n umdan d wamek i d-tettili. D tiẓri i d-yeqqimen d llsas i waṭas n tezrawin timaynutin deg unnar-a.
tiẓri n Kant ɣef wayen yellan deg wallaɣ s timmad-is:
[ẓreg | ẓreg aɣbalu]Deg wayen yerzan aḥric wis sin n tiẓri n Kant ɣef tmussni, yemmeslay-d ɣef wayen i nessaweḍ ad t-nissin s useqdec n wallaɣ kan, war ma neḥwaǧ i termit. Aya d asentel agejdan n tezrawt-is "Azɣan n teɣẓint tazedgant"(Critique de la raison pure) ideg yefka-d tasleḍt tameqqrant i tezmert n wallaɣ ad yissin tidet.
Anamek n "wayen yellan deg wallaɣ s timmad-is": Kant yessegza-d belli llan kra n yiḥricen deg tmussni-nneɣ ur d-kkanen ara seg termit. Aya yeskan-d belli allaɣ yesɛa tazmert ad yaf tidet s timmad-is. Amedya ɣef waya: tussna n tusnakt, anda nezmer ad naf tidet war ma nesteqsa ayen i d-yezgan ɣef termit.
Talɣiwin n tmussni tanalmasit: Deg wayen yerzan allal n wallaɣ, Kant yessegza-d belli llan sin n yiḥricen:
- Azaraf analmasi (jugements analytiques): d ayen i nezmer ad t-naf s useqdec n wallaɣ kan, am usefru "yal tamellalt d tamellalt".
- Azaraf imezzwura (jugements a priori): d ayen i nezmer ad t-nissin uqbel termit, am yilugan n tusnakt.
Azal n tmussni tanalmasit: Kant yefka azal ameqqran i tmussni timsislit acku teskanayd tazmert n wallaɣ ad yissin tidet s timmad-is. Yessefhem-d belli tamussni-ya tettak-aɣ-d tamusni yettwasnen s wudem amenṣuf, ur tettbeddil ara ɣas mbeddalen wakuden d yimukan.
Tudert n tmussni tanalmasit: Deg tseddart-a, Kant yessegza-d amek i tetteddu tmussni tanalmasit deg wallaɣ n umdan:
- Tebda-d s yisteqsiyen imenza
- Tettabaɛ ilugan n tmusni
- Tettwabna s wallalen n wallaɣ
- Tettwassegza s timmad-is
- Ur teḥwaǧ ara i termit akken ad tettwassen
Taggara: Tiẓri n Kant ɣef tmussni tanalmasit tbeddel amek i nettwali tazmert n wallaɣ ad yissin tidet. Tessers llsas i tfelsuft tamaynut, tesskan-d belli tamussni ur d-tekki ara kan seg termit, maca tezmer ad d-tekk seg wallaɣ s timmad-is. Tiẓri-a mazal tettwasexdam deg tezrawin n tfelsuft armi d ass-a, ladɣa deg wayen yerzan tamussni d tezmert n wallaɣ ad yissin tidet.https://ia601704.us.archive.org/23/items/encyclopedia-of-philosophy_202010/Volume%205.pdf