Aller au contenu

Emmanuel Kant

Si Wikipedia, tasanayt tilellit.
Emmanuel Kant
Tameddurt
Isem-is ummid Emanuel Kant
Talalit Königsberg (fr) Suqel, 22 Yebrir 1724
Taɣlent royaume de Prusse (fr) Suqel
Axxam-is Königsberg (fr) Suqel
Tutlayt tayemmat Talmanit
Lmut Königsberg (fr) Suqel, 12 Fuṛaṛ 1804
Ideg n uẓekka cathédrale de Königsberg (fr) Suqel
Tawacult
Baba-s Johann Georg Kant
Yemma-s Anna Regina Kant
Tissulya akked aucune valeur
Tiɣri
Alma mater Collège Fridericianum (fr) Suqel
(1732 -
université de Königsberg (fr) Suqel
(1740 - 1746)
Doctoral students Anton Friedrich Justus Thibaut (fr) Suqel
Marcus Herz (fr) Suqel
Johann Gottlieb Fichte (fr) Suqel
Karl Leonhard Reinhold (fr) Suqel
Tutlayin Talmanit
Taɛebrit
Talatint
grec ancien (fr) Suqel
Iselmaden Martin Knutzen (fr) Suqel
Johann Gottfried Teske (fr) Suqel
Inelmaden
Amahil
Amahil afelsuf, amusnaw n leɛbad, Amsengam, bibliothécaire (fr) Suqel, amaru, pédagogue (fr) Suqel, Aselmad n tesdawit, amusnak d philosophe du droit (fr) Suqel
Imɛellmen université de Königsberg (fr) Suqel
Important works Critique de la raison pure (fr) Suqel
Critique de la raison pratique (fr) Suqel
Critique de la faculté de juger (fr) Suqel
Prolégomènes à toute métaphysique future (fr) Suqel
Qu'est-ce que les Lumières ? (fr) Suqel
Métaphysique des mœurs (fr) Suqel
La Religion dans les limites de la simple raison (fr) Suqel
Fondements de la métaphysique des mœurs (fr) Suqel
Influenced by David Hume (fr) Suqel, George Berkeley (fr) Suqel, Christian Wolff (fr) Suqel, Jean-Jacques Rousseau, Francis Hutcheson (fr) Suqel, Isaac Newton, Platon, Johannes Nikolaus Tetens (fr) Suqel, Michel de Montaigne (fr) Suqel, René Descartes, Gottfried Wilhelm Leibniz (fr) Suqel, John Locke (fr) Suqel, Nicolas Malebranche (fr) Suqel d Baruch Spinoza
Membership Académie royale des sciences de Prusse (fr) Suqel
Académie des sciences de Russie (fr) Suqel
Amussu idéalisme allemand (fr) Suqel
siècle des Lumières (fr) Suqel
Taflest
Asɣan luthéranisme (fr) Suqel

[1]Emmanuel Kant d afelsuf almani (illul-d deg 22 yebrir 1724 di Königsberg - immat deg 12 furar 1804 di Königsberg, Prusen agiuḍan). Yettwasnen am tmeddurt talemmast n tfelsuft tatrart.

Tudert-is:

[ẓreg | ẓreg aɣbalu]

Immanuel Kant ilul yerna yemmut di temdint n Königsberg di tmurt n Prusse (d Kaliningrad di tmurt n Rrusya tura). Tudert-is yakk i tt-yesɛedda din, yerna urǧin yeffiɣ i temnaḍt-is. Yettwassen s tudert-is iṣeḥḥan yerna yeččuṛen d annaḍ; yal ass, medden zemren ad walin melmi ara d-iffeɣ neɣ melmi ara d-yuɣal s axxam-is, acku yella yettawi yiwet n tikkelt yal ass ur ittbeddil ara.

Kant yella d aselmad di tesdawit n Königsberg, yesselmad aṭas n tɣawsiwin am tesnallunt, tasengama, yakk d tfelsafit. Isem-is yuɣal meqqer mliḥ s yidlisen-is imeqqranen, gar-asen:

  • Azɣan n Teɣẓint Tazedgant.
  • Azɣan n Teɣẓint Tasemrest.
  • Azɣan n Tezmert n Uzraf.

Tiẓri tafelsafit:

[ẓreg | ẓreg aɣbalu]

Tafelsafit n Kant d tin yebnan ɣef anagraw iǧehden, yerna tbeddel udem i tfelsafit n lweqt-nni d tin i d-yernan deffir-s. Aɣawas-is ameqqran yella d asnirem n tilisa n wallaɣ n umdan. Acu i nezmer ad nessen s tidet? Amek i glaq ad idir umdan? D acu i nezmer ad nessirem?

Tussna d Tilawt

[ẓreg | ẓreg aɣbalu]

Send n Kant, llan sin yiberdan imeqqranen di tfelsafit ɣef tussna:

  • Imeɣẓanen: Qqaren-d belli tussna n ṣṣeḥ tettafrar-d seg wallaɣ kan, am Descartes.
  • Iremtiyen : Qqaren-d belli yal tussna i nesɛa tekka-d seg tirmit n iḥulfan-nneɣ, am timeẓriwt.

Kant yusa-d ad yessemlil gar snat n tidmiwin agi. Yenna-d belli tussna tusa-d s snat tɣawsiwin:

  • Tirmit: D ayen i ɣ-d-yettasen seg iḥulfan-nneɣ (ayen nwala, ayen nsel, atg.).
  • Tamiḍranin n wallaɣ: Allaɣ -nneɣ mačči d tagida tilemt i deg nettsekles ayen i ɣ-d-yusan. Maca, llan deg-s yidlisen iɣerfanen (des structures innées) am tallunt d wakud, i yesseqdac i wakken ad yefhem ddunit.

S wakka, Kant ibeṭṭa gar sin wudmawen n tmagit:

  • Tumant: D ddunit akken i ɣ-d-tettban i nekni s iḥulfant-nneɣ d wallaɣ-nneɣ. D tagi kan i nezmer ad nessen.
  • Tanga s yiman-is: D ddunit akken tella di ṣṣeḥ, nnig n tirmit -nneɣ. Tagi ur nezmir ara a tt-nessen.

Timlilɣi d Waɣan

[ẓreg | ẓreg aɣbalu]

Di teḥḥerci n tmellilɣa, Kant ur yettwali ara ɣer "inalkamen" n tigawt i wakken ad yini ma telha neɣ xaṭi. I wumi iwala, d "lmeqsud" neɣ "lebɣi" n win ixedmen tigawt-nni. I usuyes agi, yebna-d yiwen amenzay isem-is "Annaḍ Amagdez".

Annaḍ agi yesɛa aṭas n talɣiwin, maca snat deg-sent d tigejdanin:

  1. Talɣa n Walugen Ameɣradan: "Xdem kan s talɣa n tigawt i tebɣiḍ ad tuɣal d alugen ameɣradan i yemdanen merra." S wawalen nniḍen, qbel ad txedmeḍ kra, steqsi iman-ik: "Lemmer yal amdan ad yexdem am nekk, ddunit tezmer ad teddu?"
  2. Talɣa n Talsawt: "Wal ddunit d umdan, ama d kečč ama d wayeḍ, daymen am "tagara" mačči kan am ufecku ." Anamek-is, ur ilaq ara a nesseqdac imdanen i wakken ad naweḍ ɣer yiswiyen-nneɣ udmawanen.

Ihi, i Kant, tigawt telha ma yella texdmeḍ-tt ɣef ddemma n waɣan s yiman-is, mačči ɣef ddemma n tadfi neɣ n lexsara.

Tasertit d Taɣdemt

[ẓreg | ẓreg aɣbalu]

Kant yella d anazur n tidmi n talluyt (les Lumières). Yumen s tezmert n umdan ad isseqdec tameẓla-s i wakken ad yefhem ddunit yerna ad ibnu tudert yelhan. Awal-is yettwassnen "Sapere aude!" anamek-is: "Err-d lhemm, sselmed iman-ik!"

Di tsertit, yella yettwali belli adabu yelhan d win ibedden ɣef tlelli n yemdanen, tamsawit zdat n walugen, d tezmert n yal amdan ad yefk rray-is. Deg udlis-is "Asenfar n talwit amaɣlal", yefka-d aɣawas amek i zemrent tmura ad idirent di talwit war imenɣi.

Asemdu: Kant yegla-d s ubeddel ameqqran i tfelsuft tatrart. Tiktiwin-is ɣef tmussni, azalen d tlelli n umdan mazal sɛant azal armi d ass-a. Yettwassen s useqdec n tmusni tarayt d userwes deg tezrawin-is. Ifelsafen n zdat-is ur zmiren ara ad ɛeddin nnig n wayen i d-yenna Kant mebla ma bnan ɣef tiktiwin-is neɣ mgalan yid-s.[2]

Axemmem n Kant ɣef wayen i d-yekkan seg termit:

[ẓreg | ẓreg aɣbalu]

Deg tazwara, ilaq ad nẓer belli Kant yefka azal meqqren i wayen i d-yekkan seg termit deg tmussni n umdan. Yenna-d belli yal tamussni tebda s termit, maca ur tḥebbes ara din. Ɣur-s, tamussni tebda-d mi ara ad yemmager umdan tamawt tanaddalt s useqdec n yiḥulfan-is.

Deg tegnit-a, yefka-d Kant amedya yessefhamen: mi ara nwali aɣrum yeḥman, ad nḥulfu s teẓɣelt-is s ufus-nneɣ (d termit), sakin allaɣ-nneɣ ad yaf assaɣ ger teẓɣelt d wayen i tt-id-yessekren. Dagi i d-yettak Kant azal i wamek i tettili termit d allal agejdan deg tmussni.

Deg wayen yerzan talɣa n tmussni i d-yekkan seg termit, Kant yessegza-d belli tella gar sin n yiḥricen:

  1. Aḥric n useḥsas (tettili-d s useqdec n yiḥulfan)
  2. Aḥric n ussefhem (yettili-d s useqdec n wallaɣ)

Deg tseddart-a, ad d-nessegzi tiẓri n Kant ɣef wassaɣen yellan ger termit d tmussni: yenna-d belli tamussni ur d-tettili ara kan s termit, ur d-tettili ara daɣen s wallaɣ kan. Ilaq ad msefhament akken ad d-ffɣent s tmussni timeɣradant.

Ayen i d-yefka Kant deg wayen yerzan tamussni i d-yekkan seg termit yessaweḍ ad ibeddel amek i nettwali talɣiwin n tmussni. Yessers llsas i waṭas n yiḍrisen d tezrawin i d-yusan seld-s, ladɣa deg wayen yerzan tussniwin n ugama d tfelsuft.

Deg taggara, ad d-nini belli tiẓri n Kant ɣef termit, ɣas akka teẓdi, maca tella d tamatut. Tessufeɣ-d azal n termit deg tmussni n umdan, tessegza-d amek i tettekki deg usnulfu n tmussni, daɣen teskan-d assaɣen yellan ger yiḥulfan d wallaɣ deg tmussni.

Tiẓri-a mazal-itt tettwasexdam deg tezrawin timiḍranin n tfelsuft d tussniwin n wallaɣ, ladɣa deg wayen yerzan tamussni n umdan d wamek i d-tettili. D tiẓri i d-yeqqimen d llsas i waṭas n tezrawin timaynutin deg unnar-a.

tiẓri n Kant ɣef wayen yellan deg wallaɣ s timmad-is:

[ẓreg | ẓreg aɣbalu]

Deg wayen yerzan aḥric wis sin n tiẓri n Kant ɣef tmussni, yemmeslay-d ɣef wayen i nessaweḍ ad t-nissin s useqdec n wallaɣ kan, war ma neḥwaǧ i termit. Aya d asentel agejdan n tezrawt-is "Azɣan n teɣẓint tazedgant"(Critique de la raison pure) ideg yefka-d tasleḍt tameqqrant i tezmert n wallaɣ ad yissin tidet.

Anamek n "wayen yellan deg wallaɣ s timmad-is": Kant yessegza-d belli llan kra n yiḥricen deg tmussni-nneɣ ur d-kkanen ara seg termit. Aya yeskan-d belli allaɣ yesɛa tazmert ad yaf tidet s timmad-is. Amedya ɣef waya: tussna n tusnakt, anda nezmer ad naf tidet war ma nesteqsa ayen i d-yezgan ɣef termit.

Talɣiwin n tmussni tanalmasit: Deg wayen yerzan allal n wallaɣ, Kant yessegza-d belli llan sin n yiḥricen:

  1. Azaraf analmasi (jugements analytiques): d ayen i nezmer ad t-naf s useqdec n wallaɣ kan, am usefru "yal tamellalt d tamellalt".
  2. Azaraf imezzwura (jugements a priori): d ayen i nezmer ad t-nissin uqbel termit, am yilugan n tusnakt.

Azal n tmussni tanalmasit: Kant yefka azal ameqqran i tmussni timsislit acku teskanayd tazmert n wallaɣ ad yissin tidet s timmad-is. Yessefhem-d belli tamussni-ya tettak-aɣ-d tamusni yettwasnen s wudem amenṣuf, ur tettbeddil ara ɣas mbeddalen wakuden d yimukan.

Tudert n tmussni tanalmasit: Deg tseddart-a, Kant yessegza-d amek i tetteddu tmussni tanalmasit deg wallaɣ n umdan:

  • Tebda-d s yisteqsiyen imenza
  • Tettabaɛ ilugan n tmusni
  • Tettwabna s wallalen n wallaɣ
  • Tettwassegza s timmad-is
  • Ur teḥwaǧ ara i termit akken ad tettwassen

S yiraten agi merra, Immanuel Kant yegla-d s "tagrawla" di tfelsafit. Yerra amdan di tlemmast n tussna d tmellilɣa. Mačči d ddunit i d-yettaken isefka i wallaɣ-nneɣ, maca d allaɣ -nneɣ i yettakken annaḍ d talɣa i ddunit i neẓer. Tafelsafit-is tameẓdut d yennegman mazal-itt tesɛa tazrirt meqqren ar ass-a.

Tiẓri n Kant ɣef tmussni tanalmasit tbeddel amek i nettwali tazmert n wallaɣ ad yissin tidet. Tessers llsas i tfelsuft tamaynut, tesskan-d belli tamussni ur d-tekki ara kan seg termit, maca tezmer ad d-tekk seg wallaɣ s timmad-is. Tiẓri-a mazal tettwasexdam deg tezrawin n tfelsuft armi d ass-a, ladɣa deg wayen yerzan tamussni d tezmert n wallaɣ ad yissin tidet.https://ia601704.us.archive.org/23/items/encyclopedia-of-philosophy_202010/Volume%205.pdf

  1. isebtar n Agora ef Kant
  2. Akk ixeddimen n Kant s talmanit s tmeẓriwin seg teẓrigt n Tkadimit n Berlin