Ɛmer Mezdad

Si Wikipedia, tasanayt tilellit.
(Yettusmimeḍ seg Σmer Mezdad)
Ɛmer Mezdad
Tameddurt
Taɣlent Lezzayer
Tiɣri
Tutlayin Taqbaylit
Tafransist
Amahil
Amahil aneggal d ṭṭbib

Ɛmer Mezdad d yiwen gar yimyura imeqqranen i d-tefka tmurt n Leqbayel. Yessen taqbaylit akken iwata, yeldi abrid i tsekla tatrart, yettaru s tmeslayt i zemren ad fehmen akk medden, taqbaylit-is yesseqdac-itt s wudem atrar, yessexdam tatiknikit (technique) i ssexdamen yimyura imeqqranen n ddunit, idlisen-is deg-sen tamusni tameqqrant skanayen-d abrid ɣer teqbaylit i yellan d abrid n talsa (humanité).

Win yebɣan ad iɣer tasekla ideg yella unamek (amezruy, amennuɣ ɣef tmessi, tamagit..) iɣer ungalen. Yesɛa daɣen yiwet n tesɣunt "ayamun", leqdic-is d win yelhan aṭas, tzemrem ad terzum ɣur-s ɣer usmel : www.ayamun.com

Ayen yura Ɛmer Mezdad[ẓreg | ẓreg aɣbalu]

  • "Yiwen wass deg tefsut", ungal 2015
  • Tettḍilid, ur d tkeččem", ungal 2014
  • Ass-nni, ungal 2006
  • Tuɣalin, tullisin 2003, 2016
  • Tagrest urɣu, ungal 2000
  • Iḍ d wass, ungal 1990
  • Tafunast igujilen (isefra) 1976, 1990
  • Ungal n Saεuc uZellemcir ungal 2023

Ɣur-s daɣen ammud n tullisin d isefra.kfs

Tanagit ɣef Ɛmer Mezdad sɣur umyaru Ǧamal Benɛuf[ẓreg | ẓreg aɣbalu]

Amyaru ameqqran imeqqranen Ɛmer Mezdad yuklal aṭas n leqder, yuklal ad as-nerr tajmilt (mačči s tinna akken n wawal kan d ucekker) s tɣuri n yeḍrisen-ines d wayen akk yura. Nekk seg wid i t-iḥemmlen aṭas, ɣas ma werǧin t-mlaleɣ, maca ɣriɣ akk ayen d-yessufeɣ: Ungalen: Iḍ d wass, Tagrest urɣu, Ussan. Ammud n tullisin: Tuɣalin. Ammud isefra: Tafunast igujilen. Ɣriɣ ula d kra n yimagraden i d-ssufɣen yiɣmisen... Ayen yettaru d lebni di tsekla-nneɣ. Ddeqs i d-lemdeɣ sɣur-s, ttɛanadeɣ ad t-cbuɣ, ɣas ma yeṭṭef taqacuct di tsekla tamaziɣt. Ttwehhimeɣ deg-s amek i yessusem, iletha-d kan d uxeddim, yexḍa abrid n widak yessimɣuren ayen meẓẓiyen deg-sen! A wi yufan ad as-d-iḍer warraz n "Nubal" n tsekla, netta yuklal, tasekla-nneɣ ad tt-issinen akk leǧnas. Tegra-yi-d tamawt-agi, ilaq ad tt-in-rnuɣ: Acimi ur yesseɣtay ara agulen yellan di tira n yidlisen-ines?! Ẓriɣ d ayen i d-yessuturen aṭas n lweqt, maca ayen ilaqen ilaq. Amedya: Tagrest urɣu yeččur, iɛebba ayen i wumi ur yezmir n wagulen. Tikwal ad naf awal yura-t akka, seddaw, neɣ nnig ad t-naf yura-t akken-nniḍen ?! Temɣer n tsekla-s ur tessuruf ad ilint deg-s tuccḍiwin di tira. A yi-yessuref ɣef tamawt-agi, ḥsiɣ yugar-iyi di tmussni. Yiwwas ad n-fkeɣ rray-iw s telqayt ɣef yidlisen-is, ma nedder.

Awal ɣef ungal Ass-nni yettwakkes-d di tesɣunt Ayamun n Ɛmer Mezdad[ẓreg | ẓreg aɣbalu]

Ulac acu ur nettfaka. Kra i d-yeɣlin ɣer ddunit ilaq ad yiwsir. Ayen yeẓẓan, ttɣaren iẓuran deffir ifurkawen. Kra iteddun, neɣ yettmuruden, kra yettarran nnefs, tɣelli tgecrirt, iḥeffu uglim, yettruẓu yifer. Ma d amdan, tikwal yettwaɣ ula d allaɣ-is.
Iseggasen-a ineggura, tamɣart, cwiṭ cwiṭ, ixerreb leɛqel-is, mačči d tinna n zik. Kra tennuɣ d ddunit, ddunit taggara-ya terra-d deg-s ttar. Mi tt-yesni ad as-yales. Tura awal ma izad, ad iruḥ fell-as yiḍes, kra yekka yiḍ d asnirmet. Alamma yedden ccix, nettat tiṭ-is ur teqqin. Imir, ad teddem ssḍel i tẓallit. Ad testtettun, ur tferren azal d yiḍ.

“ Selleɣ-as mi ara tefk lfattiḥa. Ɣur-s d tannumi lfattiḥa mačči s tsusmi, tettmeslay ansi i k-yehwa ad as-d-tesleḍ, amar imi s teqbaylit i tt-tettak, teẓra acu teqqar “ A bab n yigenwan d tmura ! A ssadat imeɛzuzen !” Ad tt-tawi akken azrar n ddeɛwa n lxir, tatut ur tettettu yiwen deg-neɣ. Zik ula d Ṭawes tettawi-tt-id di lfattiḥa. “Ad yeg Rebbi teẓẓa s yixulaf, ad terbeḥ ad tesserbeḥ.” Tineggura-ya, ur as-selleɣ ara tbedder-itt. Tekkes-itt di lfattiḥa, akken i tt-tekkes deg wul-is. Uggaɣ d tidet ɣur-s, dayen temsa.
Mi tfukk taẓallit, tikwal teggan alamma bdan medden tuffɣa. Syin ad d-tekker, bezgent wallen, aqerru-s amzun d tissirt. Mi ara yi-d-taf deg uxxam, tuget d nekk ara tt-yezwiren s ɛelxir ; tikwal ur yi-t-d-tettara ara. Mi teswa cwiṭ n lqahwa, ad tawi abrid n unnar, nnig Yiger-Usammer, din ara taf Nna-Faṭi. Seg wasmi temmut Tḥemmut, attan tuɣal ɣer Nna-Faṭi, yerna tamexluqt-nni ul-is diri-t, ur tt-ḥemmlen ara medden : mačči am tmettut am tayeḍ!

Abrid n Yiger-Usammer

Abrid n Yiger-Usammer ssya d ssya d inijel. Ilaq yal seggas ad yefres. Ma ǧǧan-t akken itett yakk abrid. Abrid n Yiger-Usammer d abrid n leqbayel. Tehri anda ara tɛeddi kan tyuga, neɣ zzayla s tteɛbiyya. Mačči di temdinin ! Abrid yezzi mačči d kra, yekcem gar tferkiwin, iferreq-itent, igezzem-itent, ifettet-itent. Ass ugeffur, tafat cwiṭ kan, ɣellint-d tillas deg-uzal. Abrid-a ɣur-s lhiba. Zik-nni deg-s i d-zwaren, mačči yiwen neɣ sin i nɣan da, dagi i d-ttarran medden ttar. Win yettalasen i wayed ad as-yini "Ad yi-iḥqer ubrid n Yiger-Usammer", neɣ "Nekk yid-k ad nemlil deg Yiger-Usammer. Maca seg wasmi tefra lgirra, tagi n ttar tuɣal amzun akken ttun-tt leqbayel, wa ur d-izeggir i wayeḍ. Zik, adrum ara tekcem tagi n ttar ḥseb-it amzun yenger dayen. Wa ad t-id-yettaǧǧa i wa, lǧil i lǧil. Ad yekker walbeɛḍ ad yessefqed i lexla, neɣ ad isewweq, akka kan yerra ccɣel-is gar wallen-is, tameddit ad t-id-awin deg-uferrug. Ad t-ssensen, ad t-ssirden, ad ẓallen fell-as, ad t-meḍlen. Awal ad yeffeɣ, d aṭṭan i t-yenɣan neɣ d tiɣirdemt i t-yeqqsen, neɣ yeswa aman n terga, tewwi-t tawla n yiɣeẓran. Yiwen ur d-ibedder ttar neɣ lmut s uḥerbal. D tin n Rebbi. Teččur-as. D ayen yuran. Ayen i d-yewwi di twenza, meskin. Yebɣa-t Rebbi. Imawlan-is ur ttgallan deg-yiwen. Maca ẓran ansi sen-d-tekka tyita, ẓran anda ara tt-rren. Urɛad i d-itezzi useggas adrum axsim ad tt-yeṭṭef teḥma : yiwen wass ad ɛebbin albeɛḍ degs-en. Netta daɣen d tiɣirdemt i t-yeqqsen, neɣ yeɣli-d si tulmut, neɣ yettewt-d seg uẓaɣar. Ad as-xedmen akken xeddmen medden. Ad t-meḍlen d azedgan. Teččur-as. Ad run fell-as kra n wussan. Ad ssensen fell-as. Ttar ur t-id-ibedder, maca yezga irekkem deg wulawen. Akken, wa ad tt-id-yettaǧǧa i wa. Aṭas n yiderman, yernu seg widak izemren, ggwten deg-sen yergazen, i d-yegran deg-sen anagar yiwen učamɣar ur yettaf win ara t-imeḍlen. Ad d-yeqqim i yiman-is, d inigi n tebrek deg zzren medden. Leqbayel wissen anda d-wwin deɛwessu, yerna tḥuza-ten.

ukkis si :

Ɛmer Mezdad: Iḍ d wass Adlis iffɣ-d ɣur Asalu-Azar di Ldzayer deg useggas 1990

Tazwart n adlis Iḍ d wass sɣur Saɛid Sadi[ẓreg | ẓreg aɣbalu]

Imyura n tmaziɣt bdan ttbinin-d. Bab imeslayen agi d yiwen degsen. Ma yella nettnadi ɣef tidett, di tegnitt agi ideg yal yiwen la yeqqar felli i tebna, ilaq aɣ a d-nini yiwet lḥaǧa:
Ɛmer Mezdad yusa-d ger wid isersen lsas amenzu i tira n Tmaziɣt. Cfiɣ di 72 nella d inelmaden di Ben Ɛeknun, Ɛmeṛ ittaru. Ittiki degsent irkwelli. Yurar yidneɣ ass-mi nessuli "A Muḥend rfed tabalizt" n Kateb Yasin. Yurar ulama yettkukru a d-ibin zdat medden. Tefka-tt teswiɛt; Akka i tebɣa tmaziɣt.
" Ma ilaq a newwet amendayer, a-t newwet " i d-inna ussan nni. U yewwet-it. Icna, issefra, ittiki di terbaɛt Imaziɣen Imula. Illa degs ass-mi tebda.

20 iseggasen aya, ulac iḍ, ulac ass ideg i-ɣ izgel wugur. " I lukan at-truh tnuda nneɣ uqbel a nekfu aḍref. ɣurneɣ i gurez umezruy n tmaziɣt. Imezwura aṭas yidsen ǧǧan-tt. Wid deffir nneɣ ulac later. I lukan a-d iɛeddi lǧil nneɣ uqbel annesufeɣ aḍref... " D wagi i d aɣbel nneɣ. Aḍref yekfa, tira tettkemmil. Nebna-tt ɣef tidett d nniya. " Win ixeddmen ɣef tidett isawaḍ " i-s inna Ferḥat.

Ungal agi ibna ɣef sin wudmawen. Yiwen wudem yuɣ-d azar di tirga n yiḍelli. Udem nniḍen ittnawal di tallit n wass-a d wayen i-ɣ ittraǧun azekka. Yiwwi-d ɣef ubrid ideg d nekka. Akken i ɛeddant fellaɣ.

Llan wid icennun s taɣect nsen. Ɛmer Mezdad ittcewwiq s tira ines. ɣiwel ssufeɣ-d ungalen nniḍen. Wid nni turiḍ ass-mi tfelleq tasa. Zṛiɣ llan, zṛiɣ wejden...zriɣ a d-ffɣen. ɣiwel... ɣiwel ssufeɣ iten id. Fellak at-tifsus taɛkemt. Fellaɣ a d-tifrir tagut.

Sɣur Saɛid Seɛdi

Tukkist si Tuɣalin n Ɛmer Mezdad[ẓreg | ẓreg aɣbalu]

Ageffur ad yekkat setta wussan setta wuḍan, aman ad d-ɣlin seg igenni yerna ad d-alin seg uzegza. Kra yellan yumes ad yirid, kra yellan yerka, ad yuɣal zeddig. Iɣezran isaffen akken ma llan ad d-ḥemlen, aṭas ara iɣummen seg tɣezza d idurar; tugett n tzemrin, tugett n tselnin ad zzrent, isekla yakk ad d-qellɛen seg iẓuran! Lmal agugam, wid yettferfiren, wid yettmuruden, wid yessurufen, akken ma llan ad menɛen! Ma d imdanen arraw n wergaz d tmettut, amur ameqran ad ddun yakk deg waman: anagar urẓinen akked igellilen ara iselken; seg lehhu lhan d nniyya-nsen ur tezzren ara: mi ṭṭfen deg leɛnaya-nsen, ad ten-id-ssusfen waman!
Mi yurad kra yellan, imir ad d-ters yiwet n talwit dayen kan, tamurt d wayen i tt-yeččuren dɣa amzun ass-nni i d-lulen. Ass-nni Rebbi-ameɛzuz ad yefreḥ ad t-id-tuɣal tasa fell-aɣ (...)
Ad d-iɣer i tgerfa ad as-yini: " Axx, a tagerfa, tikkelt nniḍen ad am-fkeɣ lamana: tayemmust-a, d tin n yedrimen d tmussni, ta nniḍen, d tin telkin d ilefḍan. Tin n telkin d ilefḍan, awi-yasen-tt i Nutni, smir-itt fell-asen, tin n yedrimen d tmusni smir-itt ɣef Leqbayel! "

Asefru ɣef Yennayer sɣur Ɛmer Mezdad[ẓreg | ẓreg aɣbalu]

Wayi d asefru af Yennayer yura-t Ɛmer Mezdad di 05 Nunamber 1975, ittwakse-d seg adlis n isefra ines Tafunast Igujilen.

Amenzu di yennayer
ɣer medden d urar
Zzizzilen yakk idammen
Deg iḍ imensi yekfa
Aɛeẓar isefra
Ar d nuddmen yemɣaren
Yennayer fell-i berrik
Ur d-cfin at zik
Ass-en i ṭṭfen Yugurten
ɣawlen s amerdax deggṛen-t
S wemrar urzen-t
Ula d akkeni uggaden
Yeqqim agris asemmiḍ
Tagella ur tt-yaɛriḍ
Ssa wuḍan i t-ṭṭfen
ɣas akken aksum yeɣli
Tazmert –is ur temlelli
I wegdud mi t-skanen
Aseɣwen deg wemgerḍ-is
Armi iffeẓ iles-is
I yumnen yemmut dayen
Mi d-idewwel yennayer
ɣer medden d urar
ɣuri d anza i d-ittasen
Wissen ma ggten am nekni
Wid i jebden tikli
ɣer taɛwint iseggasen

Ma yella tram a tt-ɣrem ugar af Mezdad d yedlisen-is, rzut ar wesmel i d-yesbed da: [ayamun]

Tamselyut, Iseddagen & Izdayen Iberraniyen[ẓreg | ẓreg aɣbalu]