Ɛli Ɛemran

Si Wikipedia, tasanayt tilellit.
Ɛli Ɛemran
Tameddurt
Talalit Lemɛatqa, 20 Mayyu 1969 (54 n yiseggasen)
Taɣlent Lezzayer
Tiɣri
Tutlayin Taɛrabt
Amahil
Amahil acennay d guitariste (fr) Suqel
Dduzan n lmusiqa snitra
taɣect
aliamran.net

Ɛli Ɛemran, s yissem-is unṣib (Ɛli Kulugli, s tefransist : Ali Koulougli), d acennay n tmurt n leqbayel, ilul-d ass n 20 Mayyu 1969, deg Igariden i d-yezgan di Mɛatqa (Tizi wezzu). Ɛemran yella d isem n yiwen si lejdud-is.

Tameddurt n Ɛli Ɛemran[ẓreg | ẓreg aɣbalu]

Temẓi-s[ẓreg | ẓreg aɣbalu]

Yebda yettarra lmendad-is ar uẓawan si temzi-s, asmi yella isell i Radyu akked kra n tesfifin n kra icennayen yellan di teswaɛt-nni, Aladra isell i widen akken ḥarmen ur d-sɛeddayen ara tizlatin-nsen deg yimaṭṭafen n Radyu n tmurt n Lzayer, amedya n Dda Sliman Ɛazem... d wiyaḍ nniḍen.

D ameẓyan yettaɛraḍ yetturar snitra, yessaweḍ yexdem-d yiwet s tebelyunt n zzit, am akken xedmen akk icennayen iɛeddan uqebl-is; Yettaɛraḍ, yeṭṭafar, yal tizlitt umi slan imeẓẓudzen-is; D acu kan netta yesɛa zzher, imi yufa-d snitra deg wexxam si temẓi-s, xas akken d taqburt meɛna ar ɣur-s tesɛa azal meqqren; Tella niqal n d ayla n gma-s armi yuɣal ikesbi-tt, netta.

Amecwar-is n Lfen[ẓreg | ẓreg aɣbalu]

Asmi yeffeɣ i tillumẓit, Ɛli yettwassen d win yettarun isefra ak ttezlatin, imi tizlatin ines timezwura i yura, Kra deg-sent cnantent kra icennayen yetwasenen, gar-asen Lani Rabaḥ.

Asmi yella di tesdawit, dinna Ɛli i d-yebda yettbin-id, imi yella yetturar snitra, ixeddem aẓawan, icennu i yiwet n tarbaɛt umezgun n tesdawit n Dda Lmulud at Mɛemmar di Tiziwezzu, uwumi qqaren Meɣres ; Di tallit nni, yebda yetturar tizlatin n Yidir, Simon and Garfunkel, Moustaki, Cabrel, Inaṣliyen, Pink Floyd, Abranis, Cat Steγens,... S wakka Ɛli ilemmed u yebda isurifen ines imezwura deg-wubrid n lfen.

Di 2001, yesekles tasfift-ines tamenzut, anda is-yeqqar : Amsebrid, s wakka, s tesfift-agi, Ɛli yekcem annar n cna.Ur iɛeṭṭel ara yebda timaɣriwin di tmurt n leqbayel, deg-waxxam n yedles Lmulud at Mɛemmar, daɣen deg-wuxxam umezgun n Bgayet.

Arazen & Tifaskiwin[ẓreg | ẓreg aɣbalu]

Ɛli daɣen yuka deg waṭas n tfaskiwin, s kra n wanda id iɛedda s waraz, imi cna-ines s ṣṣut-is d uẓawan-ines yufraren-d.

Araz amenzu, yewwit-id di tafska taɣennawt n cna n teqbaylit, araz wis sin, yewwit-id di tafska uẓawan n Ṣumam.

Abrid n lɣarba[ẓreg | ẓreg aɣbalu]

Deg useggas n 2000, Ɛli yeǧǧa tamurt-is, yeǧǧa taddart-is, yunag ar tmurt n Fransa, anda yella yezdeɣ di Lpari, ula dinna, am da di tmurt iqeddec, ixeddem daɣen timaɣriwin.

Aken assegas, ilemnd n tefsut tabarkant, Ɛli yecna di tzeqqa n Zinit (Zénith) di Lpari, s idis n ucennay ameqran Farḥat Imaziɣen Imula, Akli. D, d Gnawa Diffusion.

Zdat n lɣaci id yusan, tizlitt-is A xali sliman yufrar-d yarna taɛǧeb nezzah i lɣaci nni id yussan, yeslkelsitt yarratt di <le clips> weqbel ad yessufeɣ tasfift-is, tinna yessufeɣ di 2005.

Ɛli yessewjed tasfift tamaynut id-yefɣen deg useggas n 2009, anda is-yeqqar : "Akka id amur".

Tisfifin n Ɛli Ɛemran[ẓreg | ẓreg aɣbalu]

2001, Tasfift tamenzut anda is yeqqar: Amsebrid

2005, Tasfift tis snat anda is yeqqar: Xali sliman

2009, Tasfift tis tlata anda is yeqqar: Akka id amur

2013, Tasfift tis rebɛa anda is yeqqar: Tizi n leryah'

Ayen nniḍen[ẓreg | ẓreg aɣbalu]

...

Tamselyut[ẓreg | ẓreg aɣbalu]

  • [1], Ɛli Ɛemran, Xali Sliman. (Ali Amran)