Amussu i uguccelman n tmurt n Yiqbayliyen

Si Wikipedia, tasanayt tilellit.
(Yettusmimeḍ seg Timanit i Tmurt n Iqbayliyen)
Amussu i uguccelman n tmurt n Yiqbayliyen
Isefka
Anaw akabar asertay
Tamurt Lezzayer
Tasnakta tafidiralt d laïcité (fr) Suqel
Tinnebṭit
Aselway Ferḥat Mhenni d Buεziz At Cebbib
Asutel amatu Iqbayliyen
Amezruy
Asnulfu 30 Yunyu 2001

Amussu i ufraniman n tmurt n Yiqbayliyen (S usegzel: Mak, seg Tefrensist: Mouvement pour lAutodétermination de la Kabylie) ilul-d deg wayyur n Yunyu 2001, sin akin yuɣal yisem-is Amussu i uguccelman n tamurt n Iqbayliyen send mi i d-tella temlilit n useqqamu-ines aɣelnaw deg wass n 4 tuber 2013 di taddart n Wat Ḥemdun. Mak d amussu amunan Aqbayli i d-yekkren deg tlemmast n tedyanin d tegrawla yettwasemman tafsut Taberkant di tmurt Taqbaylit gar n 2001 d 2003. Amussu-a yeqqar-d ɣef yiman-is d akken-it d amelwi, yettnaɣ i wakken ad issuddes aɣdaɣar n uguccelman di tmurt n Yiqbayliyen ara ad tt-yawin ɣer timunent tummidt.

Deg useggas n 2016, Mak tezdi yakk d Anavaḍ Aqvayli Awmiran i wakken ad ssilɣen MAK-ANAVAD.

Asenfar i Timanit n Tmurt n Yeqvayliyen[ẓreg | ẓreg aɣbalu]

Tazwart

  • Imi tugna n ugdud Aqbayli tezga tufrar di yal tallit s tutlayt-is yakk d uẓar-is amaziɣ. Tuddsa n tmetti, tayri n tlelli. Deg uzrekket yakk d tayett ittakk i wiyaḍ, timmad-is ur ttuqtent ara ar igduden nniḍen.
  • Imi tamagit taqbaylit temmun seg zik, ma ulac akkwya seg tallit talemmast.
  • Imi tamurt iqbayliyen turar tamlilt tafellayt deg umussu aɣelnaw azzayri akk d umennuɣ ɣef timunent n Lezzayer anda i tefkka aṭasseg tarwa-s d asfel.
  • Imi tamagit taqbaylit ur s-d-yeḍra ara ara wadeg-is deg tbadut n tmagit tazzayrit.
  • Imi Tamurt n Yiqbayliyen suffɣen-tt seg uttikki deg tsertit n lezzayer, seg tnekra n FFS n 1963 ar tefsut taberkant deg wanda immuten waṭas n yilemẓiyen, deg Yebrir 2001, war tuttut n tafsut n imaziɣen n 1980 yakk asunded n uɣerbaz n 1994-1995, akk d tmenɣiwt n uɣewwaɣ Meɛṭub Lwennas deg useggas n 1998.
  • Imi ur d-yeqqim wayen yezdin tasertit n udabu azzayri akk d Tmurt n Iqbayliyen, imi adabu anagar s uqezzul yakk d uldun s wacu i ittmeslay d uɣref aqbayli. Ayagi 40 (kuẓe tmerwin) iseggasen aya tura.
  • Imi Agraw n Summam n useggas n 1956 (semuset tmerwin d sḍis) yesbedd imenzayen n tmanit (igezda).
  • Imi adabu istenya akrawal agraɣlan n izerfan n yiɣerfan deg useggas n 1976.
  • Imi amussu aɣerman i d ssekkren Laɛruc anagar tmurt n Iqbayliyen i iḥuz.
  1. I usellek n tdukkli n wakal n uɣlan azzayri, i wakken ad yeḥbes umberraz yezgan gar udabu azzayri akk d temnaṭ n Iqbayliyen, Amussu i Timanit n Tmurt n Iqbayliyen igr-ed ameslay usqerdec n USENFAR N TIMANIT N TMURT N IQBAYLIYEN.

Ixf I (amenzu) : tabadut

  1. S tutlayt ines, s idles ines akk d umezruy ines, AGDUD AQBAYLI yefkka i iman-is tanettit akk d tugna yufraren.
  2. Iqbayliyen, tugett nsen, d-iɣerman n lezzayer, diɣen d Imaziɣen illan, d « imdanen ilelliyen ».
  3. Tamurt n Iqbayliyen d tamurt nsen tamezwarut. Tilisa n wakal-is d-tid n Temnaṭ tis 3(kraḍ) n tegrawala n timunent mgal Fransa timsehṛest(coloniale). Tilisa tideblatin(adminitratives) ttfakkant anda ttfakkant tid n tutlayt ines akk d tid n wazalen ines.
  4. Taqbaylit d tutlayt ines tunṣibt. Dacu kan Tamurt n Iqbayliyen ad tesselmed i tarwa ines kra yellan d tutlayt s ad tnefli, deg wannaren n idles, n tdamsa, n tmetti neɣ n tsertit.

IXF wis sin(2) : Azalen

  1. Tamurt n Iqbayliyen ad tesseɛdel izerfan n Wergaz akk d wid n Tmeṭṭut. Rennu n takniwin ad-ittwagdel(interdire), ad-ittwaqḍeɛ seg tmetti.
  2. Ddin d tamsalt yeɛnan amdan iman-is, awannak(l’état) ur d issekcam ara iman-is deg-s.
  3. S tugdut ad ddunt tsuddiwin(institutions) n Tmurt ad ittwafernen sɣur agdud aqbayli
  4. Tamurt n Iqbayliyen ad teqqim tefka tayett i Izzayriyen akd tzzayriyin, akk d imaziɣen anda ma llan deg umennuɣ nsen ɣef izerfan nsen idelsanen isertiyen.
  5. Tamurt n Iqbayliyen ad teldi tiwwura ines i izzayriyen, Tamurt lezzayer isulef ad-teldi uma d nettat tiwwura ines i iqbayliyen.

Ixf wis III : Timanit n temnaṭ n Iqbayliyen

  • Tamurt n Iqbayliyen, isulef ad teseddu tilufa n weɣref-ines s iman-is, ad teseddu tilufa n weɣlan-ines s iman-is, war ma iḍebber wayeḍ fell-as.
  • Anamek n timanit n temnaṭ nneɣ, d asebeddi n uwannak s ufran n wemni (asqamu aɣelnaw), akabar d iwwin tugett imukan ad d-yesbedd anabaḍ (gouvernement) ad iseddun timsal n temnaṭ taqbaylit
  • Tisuddiwin nniḍen ilaqen i usegrer n temnaṭ nneɣ ad ttwasbeddent, am usqamu unṣib, asqamu n imɣaren, akk d tsuddiwin i tugẓa n umahil n unabaḍ n temnaṭ taqbaylit.
  • Tamurt n iqbayliyen, ad tlu (ad tesɛu) izamul-ines akk d wanay-iines.
  • Annaren yurzen Awannak n temnaṭ n iqbayliyen d wid tmeddurt n yal ass n imezdaɣ ines: taɣellist-nsen, asegmi n tarwa nsen, idles nsen, tazmert nsen, taɣdemt-nsen, izerfan nsen s umata, taywalt akk d isalen s umata, asiweḍ akk d wallalen usiweḍ, tiṣuraf nsen akk d tebzert, tadamsa s umata, tawennaṭṭ akk d tuddsa n wakal n tmurt.
  • Ayen yurzen awanek alemmas n lezzayer d ustan ɣef tmurt, asufeɣ n idrimen akk d tbaddut n tsertit n beṛṛa n tmurt war ma tḍuṛ tsertit-a taɣdeft n Tmurt n iqbayliyen.

Ixf wis IV : Anamek d Wamek

  • Anamek akk d wamek aneggaru n timanit-a a ten-setgen igensasen n Ugdud aqbayli nutni d igensasen n udabu alemmas azzayri.
  • Asqamu deg yakk ikabaren, imussuten, igensasen n wegdud akken ma llan, ad isbedd tamendawt tamezwarut taqbaylit s umezdi n wawal.
  • Asenfar-a issutur deg uwanek azzayri akken ad ijeddel tamendawt n lezzayer akken ta ur d tteffeɣ ara mgal tilawt n weɣref akk d tin n tmurt iqbayliyen.

Imniren[ẓreg | ẓreg aɣbalu]

Ẓeṛ daɣen[ẓreg | ẓreg aɣbalu]

Tamselyut, Iseddagen & Izdayen Iberraniyen[ẓreg | ẓreg aɣbalu]