Tamhazt

Si Wikipedia, tasanayt tilellit.
Archaefructus liaoningensis, later aqbur maḍi n urelluc

Tamhazt Di tesnudert, d ayen yelfan di tulsa (yeḍran deg ineddel) i d-yettilin deg telmas d tfekkiwin n imuddiren ɣef teɣzi n wakud, d yiwen umazrar id yeṭṭfen seg talɣiwin timezwura maḍi armi d imuddar n tura. Amezruy n temhazt n tudert yezmer ad yettwiglem s yiwen waddag meqqren neɣ aṭas n waddagen n tgetjinit (poygénie).
Tamhazt tqqen ɣer usnulfu n telmas, maca seg-s daɣen i d-itekk ungar-nsent. Dɣa d turda n wefran agaman id yessumer Charles Darwin i yettilin deffir inbeddalen-a, ulamma aṭas ineḍruyen i itekkin Send n tuffɣa ɣer tsemlilt taneggarut i d-ijemmlen tiẓri n temhazt. D acu tura aṭas isnudranen i yettagin ula d awal-a n « tiẓri » imi ɣur-sen d ayen yessurfen amecwar-nni s wayen i d-tufa tussna tineggura-ya s wallalen atraren, ladɣa s igmaḍ n tesnudert talayant (biologique moléculaire) i d-yufan s tseddi, d amedya, amek yecrek w ADN n wemdan d yibki. Maca si tama nniḍen, d udem-a n lqerban gar umdan d uɣersiw i yeǧǧan aṭas n leṣwat ad ilin mgal tikti n temhazt ; llan gar-asen ula d imusnawen i iɛerḍen ad gen tizrawin-nsen s webrid-iḍen iɣef teɣleb tezrirt n teflest d tektiwin timasɣannin (n ddin). Amedya, qqaren belli d tidet, amdan yezmer ad yili iɛedda-d ɣef waṭas n tsurifin uqbel ad yaweḍ akka d amdan, maca yella kan w’i iwellhen inbeddalen i d-yeḍran si tazwara, meḥsub d Rebbi-nni iss i ttamnen ; aya d ayen iwumi semman « asɣiwes amegzu » ( le dessein intelligent).

Adasil n Charles Darwin[ẓreg | ẓreg aɣbalu]

Imenferrawen n Darwin (1882)

M’akken i d-yesnulfa tussan-yi tamaynut ara yuɣalen d taxatart maḍi syin d afella, Darwin yella d amnadi kan amecṭuḥ ifukken leqraya-s deg uɣiwen n Ṭṭebba n tesdawit n Edambourg, ihi yedda deg uɣarrabu Beagle i yeffɣen deg tuɣḍaṭ unadi i tikelt tis snat, ɣer tnila n Temrikt n Wenẓul, iruḥ s yisem-is d amesnakal kan imi d wayen i d-yelha imir. Maca ayen i t-iwellhen tikelt tamezwarut, d ayen iɣer yerra tamawt deg tgzirin n Galápagos ɣef kra n telmas n yiwen wefrux. Afrux-a llant kra n tlemas-is ɣur-neɣ ; deg tama n usammar n Bgayet qqaren-as abulkettan, deg Ǧerǧer abuferriw neɣ amenferriw (pinson). Ihi mi imuqel yaf sin ispisimanen i d-yekkan si snat tegzirin yemqaraben, ttemcabin deg kullec ala deg uqamum : yiwen zur, wayeḍ rqiq. Syin iwala yal afrux ggtent telmas-is deg yiwet n tewsit (genre), dɣa yesteqsa iman-is : ma d win iwumi qqaren Axellaq i igan akka annect-a, amek yeɛni ara s-yini wayi ad s-geɣ aqamum akka, wayeḍ akken nniḍen, neɣ ad ten-ssemxlafeɣ kan deg teɣmi n rric ? Yerna mačči kan ɣur yefrax i llant lewhayem, ula si tama n iɣersiwen imeqqranen : amek yiwen deg leḥcic i ikess wayeḍ yettseyyiḍ iɣersiwen-nni at leḥcic s yiman-nsen ? Yuɣ lḥal tamella ur telli deg teẓgi neɣ daxel n yillel, ayen izemren i kra-iḍen yečč-it !
Akka, Darwin mi yekfa tazrawt-is deg imenfarrawen i d-igemmer, yufa belli ayen i ten-yessemgarden d abrid kan i d-wwin deg tudert-nsen d twennaṭ ideg ɛacen ; dɣa win i d-yekkren deg tegzrit anda yeqwa lḥebb n yemɣan, iṛebba aqamum zuren iǧehden swayes ara yerẓ tuččit-is, ma d win nniḍen iɛacen anda akken txuṣṣ, itetten kan ibɛac, ayla-s netta iruḥ s teɣzi, yemmug i tseddi amek ara d-yeṭṭef ayen meẓẓiyen. Wa d amedya kan amecṭuḥ, maca Darwin ssya i iṣadd armi yessegrawel tussna n imudar s lekmal-is. Yufa ziɣ d agama i d-yelhan s kra din ; yella wanda ḍerrun lumuṛ s usamma kan d wamek i d-yewwi lḥal, maca dima d talmest iǧehden deg iɣersiwen, meḥsub tin iḥerzen tigemmi tajinit (patrimoine gnétique) yelhan i d-igerrin tettidir. Daymi aṭas i inegren segmi d-tebda tudert ar assa. Ma d tigemmi-a tajinit i yeṭṭfen amkan deg tsilunin n wudus , neɣ amek tettɛeddi gar tsitiwin, Darwin netta ur tt-yefhim ara di tallit-is, d taɣnwt-is (instinct) kan tamassnant d termit-is deg uḥekker d ufraẓ n lumuṛ i t-yeǧǧan ad yaru fell-as ; d acu ur ssawḍen ad tt-fehmen armi d talemmast n lqern wis XX, ad d-nuɣal ɣur-s.

Imenzayen imuta[ẓreg | ẓreg aɣbalu]

Di tilawt, ur d-yeḍḥa yewɛer i waṭas n medden akken ad gren tikti n temhazt di lbal-nsen, armi d-tettbin tumelt -is akka sufella d ayen ur iqqebbel wallaɣ, ladɣa ɣer wid i d-yekkren s tikti tamensayt n wexlaq imudar. Imi deg tidet-is, tamhazt tettarra laṣel n wemdan d wayen akk yeddren ɣef akal, ama d aɣersiw neɣ d imɣi, akken yebɣu yili meqqer neɣ mecṭuḥ, alamma d yiwet kan n tsilunt si ṣṣenf abaktiri ideg i d-tebda tudert deg waman ahat ma drus 3,5 imelyaren iseggasen. Ayen i d-yettxebbiren ɣef waya d imikrudusen (microrganismes) i ttafen ar tura deg ifuṣilen, yerna tikwal irennu yettibɛid later-nsen deg wakud. Lḥaṣun ɣef akken d-teqqar tussna tatrart, d tabaktirit-a tamikruskupit i yebdan tettimɣur mi d-tufa iman-is deg waman ur nmelleḥ armi tuɣal s talɣa n twekka tusbiṭ yettbinen ; syin mi tkemmel deg unegmu teṭṭef ṣṣifa n yislem. Ifuṣilen n « iselman-a » ttafen-ten dɣa s waṭas ɣer tamiwin igarawen (océans) ; ihi d kra seg-sen i d-yeffɣen, seg wid yesɛan tiferrawin tičaranin, zgan tteḥnunufen-d armi d-gran deg wakal aquran, dɣa d tifarriwen-nni i yuɣalen d iḍarren syin d afella. Yiwen uspisiman seg iqburen i ufan deg usammar n Groenland ahat wwḍen 460 imelyan iseggasen segmi iɛac.
D widak i d-yeǧǧan igḍad, iḥraraden , ikalmanen yecban imqerqar, akked isaṭṭaḍen ; syin akk i d-kkan. Deg tallit-nni tamezwarut d idinusuṛen i igman s tɣawla, yerna tuɣ llan am yegḍad kan, ma d wiyaḍ merra wwin-d acḥal di ṣṣifa n uɣersiw-nni i iṛebban tiḍartin yuɣal ileḥḥu ɣef rebɛa, yella d ameɣẓaz icuban s aɣerda, d netta i d ajaddi n isaṭṭaḍen merra ideg nella nekni. Ur yebda gemmu-s d inbeddalen-is ɣer waṭas n telmas armi negren idinusuṛen si 66 imelyan iseggasen-aya. Dɣa ɣef teɣzi n imelyan n lesnin, yebḍa ɣef waṭas n twaculin tiɣersanin, gar tid yettseyyiḍen d tid itetten leḥcic, d wiyaḍ ukud llan iprimaten, asellun yesdukklen amdan d waṭas n yibkan. Maca iprimaten mgaraden, llan imecṭaḥ, llan imeqqranen, ihi seg imeqqranen-nni i d-yeqqers umdan.

Tamhazt n wemdan[ẓreg | ẓreg aɣbalu]

Amdan gar iprimaṭen nniḍen

Yella da lɣilaḍ mucaɛen ideg ilaq ad d-nebdu. Tuget n medden seg wid ur nwala tussna si lqerb, deg tmettiyin akk n ddunit, qqaren ma seg yibki i d-nekka s tidet, amek armi ibkan n wassa ur ttuɣalen ara d imdanen ? Netta da llant snat n tlufa i ilaqen ad ttusegzint. Tazwara, anbeddal-a mačči d ayen i d-yettilin deg teswiɛt kan akka, d inig ameqqran deg imyaten n luluf n lesnin, ur iẓerr yiwen s wallen-is ma ur inuda ara deg ifuṣilen, imi yettili-d s leɛqel maḍi. Tin ɣer-s, mačči seg ibki-a n tura s yiman-is i d-iruḥ umdan. Ma d tura akka aɣersiw i ittemcabin maḍi ɣer umdan si tama tansudrant, d acampanzi (chimpanzé) i yettidiren deg Tefriqt, acku send ayen ara yilin gar 6 d 8 imelyan n lesnin, yella ujaddi-nneɣ yiwen. Meḥsub kra seg telmest-a i ɣ-icerkan yella wayen i d-yeḍran deg udus-nsen ; ladɣa taḍermist (mutation) i yerzan allaɣ, d tin i yellan deffir n tilin n wemdan, ulamma amdan-nni amezwaru yettemcabi ugar ɣer yibki. D acu, mi d-yeffeɣ si twacult tasnudrant iwumi qqaren homonidae, amdan yebda yettenkar ɣef sin iḍarren, yessemras allaɣ-is, ikemmel tamhazt-is deg waṭas imecwaren, segmi yuɣal d tawsit (genre) iwumi qqaren homo : dɣa yella : homo-habilis, uqbel azal n 2 imelyan n lesnin deg Tefriqt usammar d wenẓul (i isqedcen yakan times, yenjer ablaḍ d amrig yerna yeffeɣ si Tefriqt) ; homo-eretcus uqebel 1,8 imelyan, d netta i ikecmen Turuft ; ma ɣer tagara d homo-sapiens i d-yellan si 300 000 iseggasen, i yuɣalen yettxemmim s tidet, d nekni dɣa akken nella tura ; yella neanderthal ɣer tama-nneɣ deg tewsit homo, iɛac ula deg Turuft, maca winna yenger.

Tisura n tesnudert talayant deg tussna n temhazt[ẓreg | ẓreg aɣbalu]

Asider n w ADN (2009)

Iban, akken ad ɛeddint ṣṣifat si tsuta ɣer tayeḍ gar imudar, ilaq kan ad tili tanga ara tt-yawin. Aya ifhem-it Darwin, maca win i d-yeldin tifrat ɣer tmukrist-a i tikelt tamezwarut, d Uṭrici Mendel (1822 - 1884) i yellan d aqessis (prêtre), d acu yelha-d daɣen d inadiyen-a i iḥemmel, imi tuɣ yeɣra deg tfellaḥt . Dɣa d netta i igan llsas i tussna tamynut ara d-ilalen syin d asawen, iwumi neqqar tajinitit, ulamma imahilen-is ruḥen ttwattun acḥal iseggasen d wamek ɛawden gan-asen ccan. Lḥaṣun, d netta i d-yufan isuḍaf iwumi qqaren ara assa Isuḍaf n mendel, d ayen yerzan abrid n umcabi gar umudar d baba-s, neɣ jeddi-s, neɣ gma-s (deg yiwet n tsuta) atg. (ad d-nawi fell-as deg umagrad-iḍen). Yerna netta ɣef yimɣan i iga tirmitin-is, meḥsub d ajilban i yebda iteẓẓu-t ɣef waṭas n tikwal armi d-yessufeɣ igmaḍ ineggura. Maca wid i d-yesfehmen tajitinit s tidet, d Watson akked Crick deg useggas n 1953, asmi d-ufan amek yemmug w ADN s tseddi. ADN d alay asnudran aɣezfan, n uɣurmi (nayau) n tsilunin akked kra ivirusen, deg-s i yettwaxan yisalli ajini s wudem akimyan. Ihi ma zik imusnwen tuɣ zerrfen s tmuɣli kan d ufraẓ n termitin, seg yimir uɣalen sɛan tanga yettwallasen iɣer tcudd kra yellan d ṣṣifa yesɛa umudar, izemren ad ssrewsen seg telmest ɣer tayeḍ ; dɣa tura mačči kan d iusḍaf n Mendel i yuɣalen ttwazrawen s wudem ufrin, ssawḍen yimnuda fehmen yess ula d anda zedɣen kra n waṭṭanen yettɛeddin si tsuta ɣer tayeḍ, ayen ara iɛiwnen i uɛqal-nsen ɣas qbel talalit ; dɣa kka i ssulin ijinumen (génomes) n kra imudar. Ajinum d ayen i d-ijemmlen isallen ijiniyen icudden ɣer kra n telmest, win n wemdan fkan-t-id di 2003. Asmi t-srewsen ɣer win n yibki acampanzi ufan ttamcabin alamma d 99%, ayen yesswehmen lɛamma tamassnant, imi tilawt n temhazt tuɣal tban-d s wanzaten ufrinen, ur d-teqqim ara tettwaḍfar s ifuṣilen kan d tɣessiwin tiqburin, ladaɣa ma neẓra belli widak yettili lexṣas deg-sen ɣas akken ttaken-d isalli iqumen m’ara ilin. Yerna am akken yenna Richard Dawkins , win yebɣan kan ad s-d-yessukes kra i tidet-a, ad iruḥ ad d-inadi taɣessa n wemdan ara yesɛun ugar n 8 imelyan di leɛmer ; d lmuḥal, imi amdan tuɣ ur yewwiḍ ara talɣa i nesɛa tura. Kifkif ula i iɣersiwen akk i nessen, aqjun neɣ awtul, ur ttafen iɣsan-nsen ala seg tilla-nni kan mi qqlen s tumelt-nsen n tura.

Taɣbalut[ẓreg | ẓreg aɣbalu]

Ablug n Samir Tighzert Timuɣliwin