Niels Bohr
Niels Bohr d amussnagamaw (physicien) adanmarki, ittwassen ɣef leqdic-is di tussnagama tanaɛurt (nucléaire) d ubelkim (atome).
Ilul di Copenhague, tamaneɣt n tmurt n Danmark. Baba-s d afiziulug (physiologue). Niels Bohr, ikcem ɣer yesnidi (laboratoire) n Rutherford (iqdec yid-s) di Manchester.
Deg usseggwas 1911, Bohr ikfa almud ines di tesdawit n Copenhague, yeffeɣ-d s Doctorat.
Deg usseggwas 1922, Bohr yuɣ arraz Nobel ɣef tiẓiri ɣef temṣukt (structure) tabelkamit (La théorie de Bohr sur la structure atomique). Tiẓri d-iffɣen gar usseggwas 1913 d usseggwas 1914. Bohr, iḍfer leqdic I d-yeǧǧa Rutherford (1871-1937), I d-innan abelkim yebna ɣef yiɣes I ɣef tezzin iliktrunen.
Tiẓri n Bohr, d aseɣwen n tiẓri takantikt d tiẓri n Planck (assaɣ gar lqedd n ukantum (quantum) d usnagar n uzenzar) : abelkim ur yesɛi ara azenzar alikrumagniti, anagar ma illa aliktrun ibeddel aswir akanti. Lebbni-ya idegger ar sdat s waṭas tussnagama n ubelkim s wayen akw is d-ewwi d amaynut.
Deg usseggwas n 1916, Bohr iqdec d asalmad amussnagamaw di tesdawit n Copenhague. Deg usseggwas 1920, yuɣal d anemhal n Institut de physique théorique di tesdawit.
Deg ttrad amaḍal wis-sin, Bohr irwel ar Marikan, ikki di leqdic n lbumba tabelkamit, Projet Manhattan deg Los Alamos di New Mexico.
Mi ikfa ttrad, Bohr yuɣal d azamul mgal ttrad abelkami : Abelkim I Talzit (Atoms for peace).
Tudert-is
[ẓreg | ẓreg aɣbalu]Temẓi d Unekcum ɣer Tussna (1885–1912)
[ẓreg | ẓreg aɣbalu]Niels Henrik David Bohr ilul deg 7 Tuber 1885 deg Kopenhagen (Danmaṛk). Iddir deg yiwet n twacult tamesbaɣurt yerna d tmusnawt i yefkan azal ameqqran i tmusni:
- Baba-s: Christian Bohr, yella d aselmad ameqqran n tesenwuri deg Tesdawit n Kopenhagen.
- Yemma-s: Ellen Adler, tekka-d seg yiwet n twacult n yibankiwen d yikadimiyen udayen yesɛan ccan.
- Gma-s: Harald Bohr, yuɣal d amusnaw n tusnakt yettwassnen aṭas yerna d amyurar n ddabex uḍar ameqqran (yurar deg teɣlamt taɣelnawt n Danmaṛk).
Niels yekcem ɣer tesdawit n Kopenhagen deg useggas n 1903 akken ad yeɣreɣ tafizikt, tusnakt, tasnallunt d tfelsafit. Yewwi-d agerdas-is n dukṭura deg useggas n 1911 s yiwen n ukatay ɣef tɣara n yiliketṛunen deg yimuzzal.
Asnulfu n Tunt(akuntik) d Ccan Ameqqran (1913–1930)
[ẓreg | ẓreg aɣbalu]Mi d-yewwi dukṭura-ines, Bohr yeffeɣ ɣer tmurt n Lengliz akken ad iqdec d yimusnawen imeqqranen n lweqt-nni. Yebda laqdic akked J.J. Thomson, syin iruḥ ɣer temdint n Manchester akken ad yeqdec akked Ernest Rutherford.
- Asmesl n 1913: Dinna i d-yessebded asmesl-is abelkami i ibeddlen udem n tussna s lekmal-is.
- Tsudut n Kopenhagen: Deg 1920, s lemɛawna n unabaḍ adanmaṛki, yessebded Tsudut n Tfizikt Tanaẓrit deg Kopenhagen. Tasudut-a tuɣal d ammas amaḍlan i yimusnawen imeqqranen am Werner Heisenberg, Wolfgang Pauli, d Paul Dirac.
- Arraz n Nobel: Yewwi Arraz n Nobel n tfizikt deg 1922 ɣef leqdic-is ɣef tiṣki n yiɣes abelkami d uceɛceɛ n tezmert.
Tafelsafit d Tidmi Tuɣẓint
[ẓreg | ẓreg aɣbalu]Bohr ur yelli ara kan d afizikan yettnadin deg tanaremt, maca d amdan isenneden s waṭas ɣef tidmi tuɣẓint lqayen i wakken ad issefhem aswir n tunt (niveau quantique).
Yekcem s telqayt deg umjadel afelsafi ɣef tilawt d wusket. Amenzay-ines n wusemmed ur d-yeqqim ara kan deg tfizikt, maca yessaweḍ-it ad iseqdec tarrayt-a n uẓeɣẓen deg tesnudert d tesnimant, imi yumen belli tidet ur telli ara kan s yiwen n wudem, maca s wudmawen yemxallafen i yettkemmilen wway-gar-asen.
Ṭṭrad Amadlan Wis Sin, Taɣellit d Tnezwit (1940–1945)
[ẓreg | ẓreg aɣbalu]Mi i d-tekcem tredsa(lɛesker) n Lalman tanazit ɣer Danmaṛk deg yebrir 1940, Bohr yeqqim deg Kopenhagen i wakken ad iḥader ɣef tsudut-is d yimusnawen izruzaɣ i yellan dinna. Maca deg ctember 1943, tewweḍ-it-id teɣtest belli inaziyen sewjaden ad t-ṭṭfen netta d twacult-is (imi yemma-s d tudayt). Dinna i d-tebda yiwet seg terwliwin timeqqranin n ṭṭrad:
- S tallelt n yimdanen n wzbu adanmaṛki d yimeggiyen n teɣellit abriṭani, Bohr d twacult-is rwlen deg yiḍ s yiwen n uɣerrabu amecṭuḥ ɣer tmurt n Sswid i yellan d tamurt tarawsant.
- Seg Sswid, yiwen n uɣalli abriṭani issewjed tagnit akken Bohr ad yerkeb deg yiwet n tmesrifegt tamecṭuḥt n lɛesker (tamesrifegt Mosquito yessawaḍen isalan s tuffra) ɣer tmurt n Lengliz. Bohr yeqqim deg wemkan n lqecc n tmesrifegt, yerna drus i yeqqim ur yemmut ara s lqella n uksijin deg yigenni.
- Mi yewweḍ ɣer Lengliz, yedda srid ɣer Marikan akken ad yettekki deg Usenfar n Manhattan i yessewjaden abumb aɣisan, ɣas akken yella yettnadi s wul-is ad issemneɛ amaḍal ɣef umenɣi s yimrigen-a.
Taggara n Tudert-is: Imenɣi ɣef Telwit
[ẓreg | ẓreg aɣbalu]Mi yekfa ṭṭrad, Bohr yuɣal-d ɣer tmurt-is, Danmaṛk, d argaz yettwaqadren aṭas deg wamaḍal. Yefka akk lǧehd-is i yiwet n tɣawsa: aseqdec n tezmert taɣisant i telwit d tussna, mačči i ṭṭrad.
- Deg 1950, yura yiwet n tebrat yeldin i Yeɣlanen Yeddukklen (ONU) anda i d-yessuter ad yili lḥeqq n tuffɣa ɣef yisalan yecbuden tazmert taɣisant i wakken ad rsen leqyud i yimrigen.
- Yettekki s wudem uzzig deg usnulfu n Tsudut Tuṛufiyt i Unadi Aɣisan (CERN) deg temdint n Genève.
Niels Bohr yemmut deg 18 Wamber 1962 deg Kopenhagen. Yejja-d deffir-s adrar n tmusni d ubeddel n tfizikt yezzuznen tiseddarin n tmikanikt n tuntiwin.
Leqdec-is ussnan
[ẓreg | ẓreg aɣbalu]1. Asmesl Abelkami n Bohr (1913)
[ẓreg | ẓreg aɣbalu]Send(Uqbel) Bohr, Ernest Rutherford yessebded-d belli abelkim yesɛa iɣes ameqqran deg tlemmast. Maca asmesl-a(neɣ tamudemt-a) yella yesɛa ugur: iliketṛunen ttezzin fella-s d wid yettasiren tazmert alamma ɣlin ɣef yiɣes.
Bohr yefra ugur-a mi d-yerna tiktiwin n Max Planck d Albert Einstein, yefka-d asmesl abelkami amaynut:
- Iliketṛunen ttezzin ɣef yiɣes deg yiḥuba yettwaktalen ibedden, war ma sṛuḥen tazmert.
- Iliketṛun yezmer ad ineggez seg uḥbu ɣer wayeḍ. Mi ara yali neɣ ad yader, yettak-d neɣ issumuy tunt n tezmert.
- Tazmert-a tettwasefhem s tegdawt-a: ΔE=hν (anda h d timezgit n Planck, ν d asnagar).
2. Amenzay n Wusemmed
[ẓreg | ẓreg aɣbalu]Deg useggas n 1927, Bohr yessebded-d yiwen seg yimenzayen igejdanen n tmikanikt n tuntiwin: amenzay n wusemmed.
- Tawsa n ugama, am tafat neɣ abelkim, tezmer ad d-tban s snat n tikliwin yemxallafen: tikli n tzelɣa d tikli n tayyugt.
- Ur nezmir ara ad nẓer snat n tikliwin-a deg yiwen n ukayad. D tiwsatin timekmalin i wakken ad nefhem agmaḍ s lekmal-is.
3. Asegzi n Kopenhagen
[ẓreg | ẓreg aɣbalu]Bohr, akked Werner Heisenberg d yimusnawen nniḍen deg tsudut n Kopenhagen, fkan-d asefhem amatu i tmikanikt n tuntiwin. Asefhem-a yeqqar-d:
- Inagrawen n tunt(akuntik) ur sɛin ara iraten ibedden uqbel ad ttwaskten.
- Asket s timmad-is d netta i d-yettgen talast i waddad n unagraw. Ayagi yella d tamentilt n umjadel ameqqran gar Bohr d Albert Einstein (i d-yennan "Rebbi ur yetturar ara s tseqqart").
4. Aferket Aɣisan d Usmesl n Tmeqqit (1936-1939)
[ẓreg | ẓreg aɣbalu]Deg tfizikt taɣisant, Bohr yefka-d asmesl n tmeqqit i wakken ad issefhem tiski n yiɣes.
- Iɣes yettwaḥseb am tmeqqit n waman anda ipṛutunen d inutṛunen ttemcabin ɣer tzelɣiwin n tmeqqit-a.
- Asmesl-a yefka-d tallelt tameqqrant i wakken ad fehmen amek i d-yettili uferket aɣisan, ladɣa aferket n Uṛanyum 235 i d-igellun s waṭas n tezmert taɣisant.
Niels Bohr yella d ajgu n tfizikt n lqern wis 20, yerna yeldi-d tiwwura i waṭas n tmusniwin tatrarin i nesseqdac ass-a.
Tamselyut
[ẓreg | ẓreg aɣbalu]- M.A.U d Y.A.Y Archived 2013-08-12 at the Wayback Machine