Lmulud Zeddak

Si Wikipedia, tasanayt tilellit.
Lmulud Zeddak
Tameddurt
Talalit At Dwala, 13 Ctember 1960 (63 n yiseggasen)
Taɣlent Lezzayer
Tiɣri
Tutlayin Taqbaylit
Amahil
Amahil acennay

ZEDDAK Lmulud (fr: mouloud Zedek)

Yebda tira n isefra-s d amẓyan,deg useggas wis ssin n uɣerbaz amenzu (2ème AM), di leɛmer-is 12 neɣ 13 n iseggasen. Ma d ayen yeɛnan lmuziga yeqqim ḥalami d aseggas deg iṛuḥ ad d-yesɛeddi lɛeskar i yebda yesnulfu-y-d tuɣac. Warǧin yelmid lmuziga deg uɣerbaz, maca am akken it-id-yenna ulac aɣerbaz yifen Ath Xelfun, labaɛda amekkan wumi qaren Tala n Berzal akked Tiɣilit n umadaɣ. Tamedyazt akked Lmuziga d ayen is-izedɣen ul. Tizlitt m'ara d-t-as tettas-d akken tekmel, iteddu-d deg-s usefru akked lmuziga, ma teqqim-as deg wallaɣ lmeɛna-s d tizlit yelhan, ma yettu-tt hatan ihi fiḥel-itt...

Ccix Lḥesnawi, Sliman ƐAZEM, TALEb Rabaḥ akked Ḥnifa d wid swayes yenǧer abrid-is Lmulud. Ass mi yuɣal ula d netta s timmad-is d anaẓur, iḥemmel ad yessl i tezlatin n AT Megellat, Lwennas Maɛtub,Yidir akked waṭṭas nniḍen.

Yessekles takasiṭ-is tamenzut ass mi yesɛa 23 iseggasen, swaswa kan mi d-ifuk lɛeskaṛ. S tkaṣiṭ-agi dɣa is-d-iban ubrid ara yawi, abrid n ccna akked umennuɣ aseklan. Asekles-agi amenzu d win is-d-yewwin lxir ar zdat, acku imdebbeṛ n uxxam n usekles iweɛdas 3 iseggasen n leqdic yid-s.

Xas akken abrid n unaẓur yessawen maca laɛtab warǧin it-id-yudder, yezga yebɣa ad iɛaned imuqranen, yezga yettmuqul ɣer Lewnis At Mengellat yellan d anaẓur is-iceɛlen tafat. Llan daɣen wiyaḍ d wid is-yellan d tigeja wuɣur isenned seg wass-mi yebda, uɣalen maḍi d imdukal-is, am Maɛtub Lwennas akked Crif ḤAMANI is-yefkan aṭṭas n ufus n tallelt. Lmulud, yal tikelt yettara-y-asen tajmilt.

Lmulud d win wumi tezdeɣ teqbaylit deg ul, adrar n ǧerǧer d win swayes yezga yettzux,ulac lɛerc yeǧǧa, tameɣra tettak-it i tayeḍ, amundul ddaw teɣruḍt yekka-d meṛṛa tudrin n tmurt, ulac taddart ur yessefreḥ ara s tezlatin-is, si Tizi ar Lezzyer, si Tubirett ar bgayet. Yecna ula di Wehran anda yewhem dɣa ɣef tzeqqa yeccuṛen ḥalami d ulamek...Wamag tura ulayɣer d nebder tiseddawinyin, yal mi s-d-sawelent netta ad asent-yerr tiɣri...

Yiwet n tikelt dɣa di Tizi-uzzu, deg yiwet n tejmilt is-yuɣalen i ḤNIFA, Lmulud yezdi aṭṭas n tmusniwin akked inaẓuren it-yecban. Yeḥka-d, s tujma akked ucmumeḥ, dakken tanaẓurt NEWWARA tenna-y-as belli tikelt tamezut ass-mi it-twala, tenwa meqqar di laɛmaṛ "Beaucoup plus bieux", acku cbaḥa n tezlatin-is akked telqey n tmedyazt-is amzun tekka-d seg iles n umɣar azemni. Deg useggas n 1990 daɣen yecfa-d Lmulud ɣef tmeɣra yexdem deg uxxam n tnelmadin di MDUḤA netta akked umdakkel-is M.FELLAG yesnecraḥen taswiɛt...

Yella daɣen Yusef ABEǦAWI i iwalan di Lmulud anaẓur izemren ad iruḥ ɣer lebɛid ass-mi yebda. Ass-agi Zeddak Lmulud d isem yessen umeqran d umeẓyan, isefra-s d wid lqayen. Lmulud d win ijerden abrid-is yerna warǧin is-yexḍa.

Ẓer daɣen[ẓreg | ẓreg aɣbalu]