Iẓiwec n wexxam

Si Wikipedia, tasanayt tilellit.
Iẓiwec n wexxam
Addad n taggaẓt

Talmest ur tettwaggez (IUCN 3.1)
Tasensartut
TageldaAnimalia
AdurChordata
AsmilAves
TafesnaPasseriformes
TawacultPasseridae (fr) Passeridae
TawsitPasser (fr) Passer
talmest Passer domesticus
Linnaeus, 1758
Taẓuni tarakalt
Isali amatan
Taɣzut tagant, fruticée (fr) Suqel, zone humide (fr) Suqel d Alma
Tehri 239 mm

Iẓiwec n wexxam (Assaɣ ussnan: Passer domesticus) d talmest n yigṭaṭ yeṭṭafaren tawsit n yiẓiwec. yettidir s waṭas deg yideggan n umadal, deg Turuft d Tefriqtn Ugafa yakk d wazal ameqran n Asya d Marikan n Ugafa, iẓiwec n wexxam d win yettidiren deg yideggan iɣarimen (anda ttilin imezdaɣ) ama deg tuddar neɣ di temdinin.

Deg tama tadelsant iẓiwec iga d agṭiṭ yettwastaɣen (yettwaḥqaren) acku itett ifsan deg urriyen n ikerrazen. Ayen yeǧǧan amdan-is ad yader s waṭas ɣas akken yettidir deg waṭas n yidgan n umadal maca addad-is n taggaẓt yettujerred d akken-it d talmest ur nettwaggez.

Aglam[ẓreg | ẓreg aɣbalu]

Talɣa d ubleɣ Teɣzi n iẓiwec seg yixef-is ar taggara n wedfar-is 16 cm. Ma d tehri-ynes mi ara ad yeldi afriwen-is seg 14 ar 18 cm ayen ar t-yeǧǧen d aylal meẓẓiyen, ixef-is yezzi, aqamum-is d win yuddsen (iǧehden) talɣa-ynes tga d takawsart, dɣa teɣzi n uqamum-is seg 1 ar 1,5 cm yessezgi akken iwata i wakken ad yečč ifsan, teɣzi n wedfar-is seg 5,2 ar 6,5 cm, ma d teɣzi n udinan n ufriw seg 6,7 ar 8,9 cm, tinci tga gar 1,6 d 2,5 cm, azuk n iẓiwec iga gar 24g ar 39,5g
Takura n iwetmen tugar tin n twetmin s kra, yerna yella umgarad gar tkura deg telmas yettidiren deg Turuft (yettawṭen ar 30g) yugaren tilmas tifurkanin yettidiren s anẓul n Turuft (26g).

Afraw

Afraw n uwtem deg tsemhuyt n umyaraw (s azelmaṭ) d ufraw-is mi ara ad tt-fakk tsemhuyt n umyaraw neɣ send ma ad tebdu (s ayeffus)

Yezmer ad yili ufraw n iẓiwec s yiniten yemgaraden seg uzunɣid ar waras, akken yella wemgarad meqqren gar yini n uwtem d yini n tewtemt, Anda tawtemt tla (tesɛa) ini aras d uwṛiɣ deg ufella d wadda n uqerru, ma d awtem ila (yesɛa) initen d ibeṛbacen deg uqerru azagur-is d uzwiɣ (imal ar uzeggaɣ) ma d tama n ufella deg tafekka-ynes d tazunɣidt.

Imesli


Tuggta

Asismel d usru[ẓreg | ẓreg aɣbalu]

Tikeli[ẓreg | ẓreg aɣbalu]

Tudert[ẓreg | ẓreg aɣbalu]

Ẓeṛ daɣen[ẓreg | ẓreg aɣbalu]