Turin

Si Wikipedia, tasanayt tilellit.

Turin neɣ Aberfiw d agman agejdan deg unagraw amesgunef n wemdan d waṭas n iɣersiwen niden gar-asen ula kra n telmas n iselman d kra n iɣlalen. Ɣer temsuṭaṭ d wamur ameqran n tneɣlalin, turin d tid yemmersen zdat n wejgu n uzagur deg yal iri n wul. Tawuri n turin tga d tuṭṭfa n weksujin seg wezwu d usekcem-is s agensu n tregwa n yidammen yellan deg turin yakk d usufeɣ CO2 seg tregwa n yidammen ar wezwu deg yiwet n temhalt yettusemman asenfel n igazen. Tamhelt n usgunef tettili-d sɣuṛ n wallalen d inagrawen imaẓwalen yemgaraden ɣer tilmas yemgaraden (n imuddiren). Anda temsuṭaṭ d yigṭaṭ d temraradin ssemrasen-tt (ssexdamen-tt) timaẓwalin-nsent yemgaraden i wsalel d usedhel n usgunef. Ma yella ɣer tkuẓdarin timenza, azwu yettwaseddu ar turin s tmaẓwalin timankarin (n uḥerjuḍ) iy tekken seg tsuffayin timawin i gan d allal mazal ixeddem ar tkelmanin. Tamaẓwalt n usgunef tagejdant ɣer wemdan yesseddawen tamhalt n usgunef tga d ilmendis

Turin daɣen ssalelent tazizla (awezzeɛ) n wezwu id igellun s tesmamayt n izukar imsiwlen ayen yettaǧǧan amdan yezmer ad yemmeslay.
Amdan ila (yesεa) sin n iberfiwen (turin). Yiwet d tamayeffust ma d tis snat d tazelmaṭ. Isnat zgant-d s agensu n imerjan idemrawen. Dɣa d aberfiw ayeffus i yugaren aberfiw azelmaṭ acku aberfiw azelmaṭ yebṭa tajumma-ynes yakk d wul. Turin d isnat ktent (uznent) 1,3 Kg.

Tamuski n turin ar ufgan (amdan)[ẓreg | ẓreg aɣbalu]

Tamhazt[ẓreg | ẓreg aɣbalu]

Tawuri[ẓreg | ẓreg aɣbalu]

Turin ar iɣersiwen[ẓreg | ẓreg aɣbalu]

Ẓeṛ daɣen[ẓreg | ẓreg aɣbalu]