Alɣu aseddayan i yizerfan n wemdan
| Alɣu aseddayan i yizerfan n wemdan | |
|---|---|
|
| |
| Laṣel | |
| Ameskar |
United Nations Universal Declaration of Human Rights Drafting Committee (en) |
| Year of creation | 1948 |
| Azemz n ufsar | 1940 |
| Azwel aẓaran | Universal Declaration of Human Rights, Declaración Universal de los Derechos Humanos, 世界人权宣言, Всеобщая декларация прав человека, Déclaration universelle des droits de l'homme, الإعلان العالمي لحقوق الإنسان, Zal'shɛŋa ŋan kpaŋsir' zɔsimdi ni naŋbaŋ yini andunia tiŋgbana sunsuuni d 世界人權宣言 |
| Pages | 6 |
| Characteristics | |
| Tawsit |
acte juridique (fr) |
| Description | |
| Part of it |
Charte internationale des droits de l'homme (fr) |
| Ansa | |
| Tazeddayt |
palais de Chaillot (fr) |
|
| |
| Taluft tagejdant | izerfan n wemdan |
| un.org… | |

Alɣu aseddayan i yizerfan n wemdan d arkawel azerfan agraɣlan i d-isgensisen alɣu amgani sɣur Tuddsa n Yeɣlanen Yeddukklen deg wass n 10 dujamber 1948 deg weɣrem n Trocadero i d-izgan di temdint n Paris. Alɣu ayi ittmeslay ɣef turda n Yiɣlanen Yeddukklen ɣef izerfan n wemdan yettwaggẓen ɣer yimdanen yakk.
Alɣu aseddayan i yizerfan n wemdan yegber seg 30 n imagraden, akken i d-ssezlamay turda n ugraw amatu deg wayen yezzin ɣef yizerfan n wemdan yettunefken i yimdanen.
Alɣu aseddayan i yizerfan n wemdan i d-innulfan deg useggas n 1948 yettumeggez seg gar n yirkawalen tigraɣlanin tigejdanin n yizerfan n wemdan i tegguni tuddsa n yiɣlanen yeddukklen. Yerna tewwi adeg s wazal-is deg usaduf agraɣlan (yakk d urkawal agraɣlan n yizerfan iɣarimen d isertanen deg useggas n 1966, d arkawal agraɣlan n yizerfan idamsanen d yimettiyen d yidelsanen deg useggas n 1966). Dɣa 3 n irkawalen-a ssiliɣen-d ayen yettusemman s tfelwit n yizerfan igraɣlanen. Deg useggas n 1976 , seld mi i d-yella ulkan ɣef sin n irkawalen sɣur waṭas n yiɣlanen, tafelwit n yizerfan igraɣlanen tewwi tadusi n usaduf agraɣlan.
Amezruy
[ẓreg | ẓreg aɣbalu]Amnaḍ n tegnit
[ẓreg | ẓreg aɣbalu]Deg ṭṭraḍ amaḍlan wis sin, Imsisan (isem-is Tuddsa n Yeɣlanen Yeddukklen) wwin rebεa n tlelliyin : tilelli n umeslay, tilelli n usɣan, tilelli seg tugdi d tilelli seg lebɣi. Mi yekfa ṭṭraḍ, yennulfa-d Arkawel n Yeɣlanen Yeddukklen akken ad yesnerni izerfan igejdanen, maca teqqim-d ur d-tban ara d acu-t s tidet. Deg wudem n twaɣiyin tinaziyin, ilaq ad d-yaru yiwen tulɣut tamaḍlant n yizerfan n yal yiwen.[1]
Tasmilt(neɣ Tasqamut) n tira
[ẓreg | ẓreg aɣbalu]Deg 1946, snulfan-d Yiɣlanen Yeddukklen Tasmilt n Yizerfan n Umdan, yerna llan deg-s 18 n yiɛeggalen seg laṣel yemgerraden. Deg 1947, yettunefk-as yiwen n useqqamu uslig s tmehla n Eleanor Roosevelt ad d-yessuffeɣ Aseqqamu Amaḍlan n Yizerfan n Wemdan (UDHR). Akanadi John Peters Humphrey d netta ay d-yesnulfan asenfar-a amezwaru, yerna ttekkan deg-s yidrimen imeqranen n René Cassin (Fṛansa), P.C Chang (Ccinwa) d Charles Malik (Lubnan). Tasmilt-a teɛreḍ ad d-tessekcem tmuɣliwin tidelsanin yemgerraden, gar-asent takunfucist ed tfelsafit tamasiḥit.
Tira d uskasi
[ẓreg | ẓreg aɣbalu]Aleqqem amezwaru, i d-yesnulfa Humphrey d Cassin, d asentel n umeslay ijehden. Chang iḥettet-d ɣef tikli tagraɣlant ugar, war tinfaliyin tisɣananin, ma d Malik tḥudd tazrirt tamasiḥit. Hernán Santa Cruz (Ccili) iga lḥemla i lmend n ussekcem n yizerfan inmettiyen-idamsanen, ɣas akken kra n tmura n Utaram (lɣerb) ur bɣint ara.
Deg Mayyu n 1948, ttwaqeddmen-d yiḍrisen n Tmenḍawt-a ay yettwabeddlen i Tseqqamut n Yizerfan n Wemdan, sakkin, sqedcen-tt-id yigensasen (organes) igraɣlanen yemgerraden. Ttwassumren-d yibeddilen, ladɣa sɣur Hansa Mehta (Lhend), ay d-yessumer ad ttwabeddlen deg wemkan n "irgazen akk lulen-d kifkif-iten" s "imdanen akk ttlalen-d kifkif-iten", akken ad d-inin tamsawit gar urgaz d tmeṭṭut.
Tafriqt n Wenẓul teɛreḍ ad tekkes tikti n ”lḥeṛma” seg wulɣu-nni, imi ay tugad ad tesseɣli apartheid, maca ɛewwel-a ur yessaweḍ ara.
Asmemmi d tusurt(asemdu)
[ẓreg | ẓreg aɣbalu]Deffir ma ttwabeddlent aṭas n tikkal, Ulɣu-a yettwaqbel sɣur Useqqamu Amatu n Yiɣlanen Yeddukklen ass n 10 Dujembeṛ 1948 deg Uxxam n Chaillot n Paris. Seg gar 58 n tmura ay yellan d iɛeggalen, 48 seg-sent fernen s ih i wulɣu-a, 8 ur frin(vuṭin) ara, ulac win yifernen s ala.
Wid ur nelli ara deg tefranin d wid i d-yekkanTgelda Tasaɛudit, ur qbilen ara imagraden ɣef tlelli tasɣanant d temsawit deg zzwaǧ, am wakken ay d-yusan seg tdukli tasuvyatit, d tin ay d-yufan dakken ulɣu-a ur yesseḍlem ara mliḥ deg tnazit d tanemla-taɣelnawt.
Ɣas ma yella UDHR ur tesɛi ara tazmert n lqanun, maca tella d llsas n leɛqudat igraɣlanen ara d-yilin ɣer sdat. Deg 1976, Amtawa Agraɣlan n Yizerfan Iɣermanen d Yisertiyen yefka-as lḥeqq n lqanun.
Ass n yizerfan n wemdan
[ẓreg | ẓreg aɣbalu]Seg 1950, sfugulen 10 Dujembeṛ d ass agraɣlan n yizerfan n wemdan. Tiḥemliwin timaḍlanin, am " lḥerma d teɣdemt i medden irkelli " deg useggas n 2008 akked #StandUpForHumanRights deg 2018, bɣant ad snernint imenzayen-a.
Imagraden
[ẓreg | ẓreg aɣbalu]Amagrad 1
[ẓreg | ẓreg aɣbalu]Imdanen akken ma llan ttlalen d ilelliyen, mgadan di trasa d yizerfan, yessefk ad tili tegmat gar-asen.
Amagrad wis 2
[ẓreg | ẓreg aɣbalu]Yal yiwen ɣur-s azref ad iɣellet tilelliyin d yizerfan i d-yeddan deg walɣu-agi war ma yella-d meḥyaf ilmend n ccetla d yini d tuzzuft d tutlayt d tesreḍt akked ay asertan neɣ ṛṛay-nniḍen, neɣ ilmend n laṣel aɣelnaw neɣ imetti, neɣ ilmend n ssɛaya d tlalit, neɣ kra n waddad-nniḍen. Rnu ɣer-s, ur ilaq ara ad yemmag lxilaf gar yimdanen ilmend n uẓayer asertan neɣ azerfan neɣ ilmend n uẓayer agraɣlan n tmurt neɣ n temnaḍt ideg yezdeɣ umdan, i tebɣu tili tmurt-agi neɣ temnaḍt-agi d tamunant, neɣ tella ddaw n leɛnaya n tmurt-nniḍen, neɣ ur teḥkim ara deg yiman-is, neɣ ur tekmil ara tlelli-s.
Amagrad wis 3
[ẓreg | ẓreg aɣbalu]Yal amdan ɣur-s aẓref deg tudert, tilelli d tɣellist n yiman-is.
Amagrad wis 4
[ẓreg | ẓreg aɣbalu]Ur yessefk ara ad yili wemdan d akli neɣ d aqeddac n wemdan nniḍen. Azenzi n waklan yettwagdel akken tebɣu tili talɣa-s.
Amagrad wis 5
[ẓreg | ẓreg aɣbalu]Ur ilaq ara ad yettuselleṭ ɣef umdan uɛaqeb neɣ tifgurin d teɣriwin yesmuɣbunen yettekksen fell-as sser.
Amagrad wis 6
[ẓreg | ẓreg aɣbalu]Yal amdan ɣur-s azref ad tettwaqader tugna-ines tazerfant.
Amagrad wis 7
[ẓreg | ẓreg aɣbalu]Akk imdanen gdan zdat n usaḍuf, ɣur-sen azref war meḥyaf iwakken ad ten-iḥud usaḍuf, ɣur-sen meṛṛa azref i uḥuddu yegdan mgal meḥyaf ideg ur yettwaquder ara walɣu-agi.
Amagrad wis 8
[ẓreg | ẓreg aɣbalu]Yal amdan ɣur-s azref ad yeccetki i teɣdemt yettukellfen di tmurt-is, iwakken ad d-yawi azref-is mgal meḥyaf ur nettqadar ara izerfan addayen i s testeɛṛef tmendawt neɣ isuḍaf
Amagrad wis 9
[ẓreg | ẓreg aɣbalu]Ulac win ara yettwaṭṭefen s lǧuṛ, neɣ ad yettwaḥbes di lbaṭel neɣ ad yettwanfu.
Amagrad wis 10
[ẓreg | ẓreg aɣbalu]Yal amdan ɣur-s azref ad tɛeddi taluft-is di teɣdemt ɛinani war meḥyaf, d taɣdemt ara as-d-yefken izerfanis, ara t-yezmen ɣef wayen i d-yewwi ad t-yexdem, d taɣdemt daɣen ara d-yinin ma d tidet wayen i d-gren fellas d wamek i d-tewwi ad yettwaɛaqeb.
Amagrad wis 11
[ẓreg | ẓreg aɣbalu]1-Kra n win yettutehmen s utɛeddi, ad yettwaḥsab d amelsan alamma yettwaseɣti s tigda ddenb i d-gren fellas, taluft-is yewwi-d ad tɛeddi ɛinani deg teɣdemt, anda ara yettwaḍmen akk wayen i ilaqen i uḥuddu-ines.
2-Ula d yiwen ur yettwaḥkam ara fell-as ma yexdem kra n utɛeddi neɣ yezgel ur yexdim ara kra n tigawt ilezmen fell-as, ma yella di tallit-nni ayen yexdem ur ixulef ara asaḍuf aɣelnaw neɣ agraɣlan, yerna ma yewwi-d ad yettwaɛaqeb, ur ilaq lɛuquba-s ad tagar tin i yeḥkem fell-as usaḍuf di tallit ideg yeḍra utɛeddi.
Amagrad wis 12
[ẓreg | ẓreg aɣbalu]Ur yezmir ḥedd ad yessekcem iman-is s lǧur di tudert n umdan, di twacult-is, deg uxxam-is d tmuzniwin-is, naɣ ad yessimes lḥerma-s d nnif-is ; yal amdan ɣur-s azref ad t-iḥudd usaḍuf seg tyitwin yecban tigi.
Amagrad wis 13
[ẓreg | ẓreg aɣbalu]1-Yal amdan ɣur-s azref ad yelḥu s tlelli, ɣur-s azref ad yextir tamezduɣt deg ugens n uwanek.
2-Yal amdan ɣur-s azref ad yeffeɣ seg yal tamurt ɣas d tamurt-is, ma yehwa-yas yezmer ad d-yuɣal ɣur-s.
Amagrad wis 14
[ẓreg | ẓreg aɣbalu]1-Ma yella yettwaḥes umdan s lǧur, ɣur-s azref ad yesdari iman-is, ad yidir deg leɛnaya n tmura nniḍen.
2-Ur yettunefk ara uzref-a i win yettutehmen s tidet s twuɣa akked utɛeddi ɣef yimdanen, neɣ yexdem ayen ixulfen iswiyen d yimenẓayen n Yiɣlanen Yedduklen
Amagrad wis 15
[ẓreg | ẓreg aɣbalu]1-Yal amdan ɣur-s azref ad yesɛu taɣlent.
2-Ur d-as-yettwakkas i yiwen s lǧur la taɣlent-ines la azref n ubeddel n teɣlent.
Amagrad wis 16
[ẓreg | ẓreg aɣbalu]1-Mi yebleɣ uqcic neɣ taqcict, ɣur-sen azref ad zewǧen iwakken ad bnun tawacult war ma yettuqeyyed azref-a s ccetla, neɣ s teɣlent, neɣ s tesreḍt. Gdan deg yizerfen mi ara zewǧen, mbeɛd mi ara zewǧen, neɣ mi ara yefsex zzwaǧ-nsen.
2-Ur yettili zzwaǧ alamma s lebɣi ukmil n urgaz d tmeṭṭut. 3-Tawacult d aferdis agaman agejdan n tmetti, ɣur-s azref ad tḥudd fell-as tmetti akked uwanek.
Amagrad wis 17
[ẓreg | ẓreg aɣbalu]1-Amdan weḥdes neɣ d amezday ɣur-s azref ad yekseb ayla.
2-Yiwen ur yezmir ad yettuḥeṛṛem seg wayla-s.
Amagrad wis 18
[ẓreg | ẓreg aɣbalu]Yal amdan ɣur-s azref i tlelli n tedmi d tefrit akked d usɣan, azref-a tettekki deg-s tlelli n ubeddel n usɣan neɣ taflest, yerna ɣur-s tilelli ad d-yesban asɣan-is neɣ taflest-is ama weḥdes neɣ d tarbaɛt, ɛinani neɣ di sser, s uselmed d yisekkiren d uɛbad.
Amagrad wis 19
[ẓreg | ẓreg aɣbalu]Yal amdan ɣur-s azref n tlelli n ṛṛay d umeslay ideg izeddi uzref n usbeggen n ṛṛay war ma yettucewwel bab-is, daɣen ɣur-s azref ad inadi, ad yeṭṭef, ad yezzuzer isallen d tektiwin, war ma yettwaqeyyed s tlisa n trakalt, akken bɣun ilin wallalen n taywalt i yessemres.
Amagrad wis 20
[ẓreg | ẓreg aɣbalu]1-Yal amdan ɣur-s azref n unejmuɛ akked tdukkla di talwit.
2-Yiwen ur yezmir ad iḥettem ɣef wayeḍ iwakken ad yettekki di kra n tdukkla.
Amagrad wis 21
[ẓreg | ẓreg aɣbalu]1-Yal amdan ɣur-s azref ad yettekki deg useddu n temsal tizuyaz n tmurt-is, ama d netta s timmad-is, neɣ s ubrid n win i yextar s tlelli akken ad t-imetel.
2-Yal amdan ɣur-s azref am netta am wiyaḍ ad yeṭṭef amkan deg twuri tazayezt n tmurt is.
3-Amru n ugdud, d netta i d llsas n udabu azayez, amru-ya yessefk ad d-iban s tefranin zeddigen ara d-yettezzin yal tikkelt, ideg ara ttekkin meṛṛa madden s tigda d tuffra deg ufan, neɣ s kra n ttawi- nniḍen i icuban aya, ara iḍemnen tilelli n tefrant.
Amagrad wis 22
[ẓreg | ẓreg aɣbalu]Yal amdan s ṣṣifa-ines d aɛeggal deg tmetti, ɣur-s azref deg teɣlist timettit i d-yellan ilmend n usnerni n yizerfan idamsanen, d yizerfan imettiyen d yidelsanen i yesɛan tixuṭṭert deg uḥraz n lḥeṛma-s d unegmu ilelli n tugna-s, aya yettili-d ilmend n lǧehd aɣelnaw d umyawas agraɣlan, ɛlaḥsab n tuddsa d yiɣbula n yal tamurt.
Amagrad wis 23
[ẓreg | ẓreg aɣbalu]1-Yal amdan ɣur-s azref deg yixeddim ara yextir akken i as-yehwa, s ccuruṭ yegdan yettwaqbalen ara t-iḍemmen mgal tagnit n war ixeddim.
2-Imdanen akken ma llan ɣur-sen azref war meḥyaf deg lexlaṣ yegdan ɣef yixeddimen yegdan.
3-Kra n win ixeddmen ɣur-s azref deg lexlaṣ ara yilin d uɣdim, yettwaqbalen, ara s-iḍemnen i netta d twacultis tudert iwufqen lḥema n umdan ara yettukemmlen ma yerra lḥal, s ttawilat-nniḍen n teɣlist timettit.
4-Yal amdan ɣur-s azref ad yessbedd netta akked wiya ssandikat, ɣur-s azref ad yettekki di ssandikat akken ad idafeɛ ɣef lmaṣlaḥa-ines
Amagrad wis 24
[ẓreg | ẓreg aɣbalu]Yal amdan ɣur-s azref deg usteɛfu d tukksa n lxiq ladɣa deg usifes n tlisa n wakud n yixeddim akked yimuras yettwaxelṣen i d-ittezzin yal tikkelt.
Amagrad wis 25
[ẓreg | ẓreg aɣbalu]1-Yal amdam ɣur-s azref deg uswir n tudert ara t-iqidden i uḍman n tezmert-is d lisser-ines netta akked twacult-is, ladɣa deg wayen yerzan isafaren n wučči, iselsa, tamezduɣt, adawi d yimeẓla imettiyen iwulmen, ɣur-s azref i uḍman n temɛict-is ma ur ixeddm ara, ma yuen, ma yella d anɛaybu neɣ d aǧǧal, neɣ d awessar neɣ deg tegnit ideg s-ruḥen ttawilat n tudert s sebba n wayen i yekkan nnig n tezmert-is.
2- Tiyemmatin d yigerdan ɣur-sen azref deg tallalt d uḥuddu uslig. Akk igerdan, ama d wid d-ilulen s zzwaǧ neɣ beṛṛa n zzwaǧ, ɣur-sen azref yegdan deg uḥuddu imetti.
Amagrad wis 26
[ẓreg | ẓreg aɣbalu]1-Yal amdan ɣur-s azref deg uselmed. Aselmed yewwi-d ad yili baṭel ladɣa deg uswir amezwaru d uswir alemmas. Aselmed amezwaru yelzem ɣef yal amdan. Aselmed atiqni d usudran yewwi-d ad yettuɛemmem; aselmed unnig ilaq ad yeldi tiwwura-s i yimdanen s tigda, ɛlaḥsab n wakken ẓewren.
2-Asegmi yessefk ad yessiweḍ ɣer usefti ukmil n tugna n umdan d useǧhed n uqader n yizerfan n umdan akked tlelliyin taddayin. Yewwi-d ad yessezwer amsefhem d umsameḥ d tmidwa gar meṛṛa iɣlanen d meṛṛa igrawen n yimdanen yemxalafen deg tmagit neɣ deg tesreḍt, rnu ɣer waya, leqdic yennernan n Yiɣlanen Yedduklen ilmend n ureṣṣi n talwit. 3-Imawlan ɣur-sen azref d imezwura ad xtiren enf n usegmi ara fken i warraw-nsen.
Amagrad wis 27
[ẓreg | ẓreg aɣbalu]1-Yal amdan ɣur-s azref ad yettekki ma yebɣa di tudert tadelsant n tenɣiwent ideg yella, ad yedhu s tẓuri, ad yettekki deg ufara ussnan yerna ad yesfaydi seg yigemmaḍ-is.
2-Yal amdan ɣur-s azref deg uḥuddu n lfaydat-is ama d tiktiwin neɣ d tiɣawsiwin i d-yekkan seg wayen 12 i d-yesnulfa ama di tussna, neɣ di tsekla, neɣ di tẓuri.
Amagrad wis 28
[ẓreg | ẓreg aɣbalu]Yal amdan ɣur-s azref ad yesfaydi deg unagraw ibedden ɣef uswir imetti d uswir agraɣlan anida deg-s llan s lekmal akked tidet yizerfan d tlelliyin i d-yettwabedren deg walɣu-ya.
Amagrad wis 29
[ẓreg | ẓreg aɣbalu]1-Amdan ɣur-s lwaǧeb ɣer temɣiwent anida ala deg-s ara tennerni tugna-s s tlelli d lekmal. 2-Yal amdan deg usemres n yizerfan-is d n tlelliyinis, ur ikennu ala zdat n tlisa i ireṣṣa usaḍuf ilmend n uḍman n usteɛref akked uqader n yizerfan d tlelliyin n lɣir, daɣen ilmend n leqder gar yimdanen d lemḥadra n uslugen azayez d lmaṣlaḥa n yimdanen deg tmetti tamagdayt. 3-Izerfan akked tlelliyin-agi, ur zmiren ara ad ttumarsen mgal iswiyen d ỵ ̣ ̣ imenẓayen n Yiɣlanen Yedduklen.
Amagrad wis 30
[ẓreg | ẓreg aɣbalu]Ur yelli umagrad deg walɣu-agi i izemren ad yettwafhem d tukci n uzref i kra n uwanek, neɣ i kra n agraw, neɣ i kra n umdan iwakken ad yexdem tigawt ilmend n uhuddu n yizerfan d tlelliyin i d-yeddan deg-s.