Aller au contenu

Tamnekda Tarumanit

Si Wikipedia, tasanayt tilellit.
Tamnekda Tarumanit
Imperium Romanum (la)
Βασιλεία τῶν Ῥωμαίων (grc)


Yettusemma ɣef Roma d Imperia (fr) Suqel
Ansa
Carte
 41°54′N 12°30′E / 41.9°N 12.5°E / 41.9; 12.5

Tamanaɣt Roma, Taqeṣṭenṭinit, Ravenne (fr) Suqel, Milano d Rome (fr) Suqel
Imezdaɣ
Teɣṛed 87 500 000
 Tiineẓẓi n imezdaɣ 14,69 imezdaɣen/km²
Tutlayt tunṣibt Talatint
grec ancien (fr) Suqel
Ddin religion de la Rome antique (fr) Suqel d Église et État dans l'Empire byzantin (fr) Suqel
Tarakalt
Amur seg Ruma n zik
Tajumma 5 957 000 km²
Tilisa yakked
Asefk amazray
Yezwar-it République romaine (fr) Suqel
Asebdad Auguste (fr) Suqel
Aselyem 17 Yennayer 395
Yeḍfer-it Empire romain d'Occident (fr) Suqel d Tamnekda tabizanṭit
Tuddsa tasertayt
Anagraw asertay autocratie (fr) Suqel, tageldawt, tétrarchie (fr) Suqel, triumvirat (fr) Suqel d tageldawt tamagdezt
Assemblée délibérante (fr) Suqel Sénat de l'Empire romain (fr) Suqel
 Aɣella aslekman aucune valeur
Tadamsa
Tadrimt monnaie romaine (fr) Suqel

Tamnekda Tarumanit, (s talatint : Imperium romanum), d tallit deffir Tagduda Tarumanit, d tamnekda taqburt (27 s.t.-S-Ɛ – 395 / 476 / 1453), tamanaɣt-ynes tamezwarut d Roma, asmi teǧhed maḍi deg 117, tamnekda-nni tella d tilin tasertant ed tanmettit tameqqrant akk deg taɣerma utaram[1].

Tazwara n Temnekda: Seg Tegduda ar Tgelda (27 Q.A - 14 S.A)

[ẓreg | ẓreg aɣbalu]

Tamnekda Tarumanit tebda s unecta deg useggas n 27 send n tlalit n Ɛisa, mi yefka ugraw Arumani isem n Augustus i Uctavyanus. Wagi d azmul n taggara n tegduda d tazwara n temnekda. Augustus ur yeqbil ara isem n ugellid neɣ n umenkad deg tazwara, yeṭṭef kan azwel n "Princeps" - anamek-is amezwaru ger yimdanen. Maca tidet, d netta i yeṭṭfen akk tanbaḍt.

Abeddel-a seg tegduda ar temnekda ur yeddi ara deg yiwen wass. Augustus yeḥrez udem n yinagrawen n tegduda - agraw yezga yella, ikunsulen ttwafernen yal aseggas - maca tidet akk adabu yella ger ifassen-is. Tagi d taɣawsa i wumi qqaren "Principat", anagraw anda amenkad yettban am umezwaru ger yegduden mačči d agellid.

Tidyanastiyin Timezwura d Unerni n Temnekda

[ẓreg | ẓreg aɣbalu]

Tidyanasti Julyu-Cludyan (27 Q.A - 68 S.A)

[ẓreg | ẓreg aɣbalu]

Ugustus (27 Q.A - 14 S.A) yesbedd talwit n 45 n yiseggasen. Yebna anagraw adblan amaynut, yessemɣer tilisa n temnekda, yerna yeǧǧa-d ayen wumi neqqar "Pax Romana" - talwit n lehna deg akk temnekda.

Wid i d-yusan deffir-s: Tibiryus (14-37), Kaligula (37-41), Cludyus (41-54), d Niru (54-68). Cludyus yekcem Britannya deg 43 S.A. Niru, amenkad aneggaru n tidyanasti-a, yenɣa aṭas n yemdanen gar-asen yemma-s Agrippine, arnu daɣen seld tadyant n tmes n uɣrem n Ruma deg 64, d waṭas iɣeblan nniḍen, Niru yenɣa iman-is deg 68.

Tidyanasti Flavyan (69-96 S.A)

[ẓreg | ẓreg aɣbalu]

Deffir n useggas n kraḍ n yimenkaden deg 69, Vespasyanus yeṭṭef adabu. Yebna Culuzzum ameqqran di Ruma. Mmi-s Titus (79-81) yekcem Urcalim deg 70 S.A, yessenger taqubbet n Yihuden. Dumisyanus (81-96), gma-s n Titus, yenɣa-t deg 96.

Imenkaden Inelfanen (96-180 S.A)

[ẓreg | ẓreg aɣbalu]

Talwit-a tettwassen d tin n "Imenkaden Imaɣlazen": Nirva (96-98), Trajanus (98-117), Hadriyanus (117-138), Antuninus Piyus (138-161), d Marcus Urilyus (161-180).

Trajanus yessewḍ tilisa tineggura n temnekda, yekcem Dasya d waṭas n tmura. Hadriyanus yebna aɣrab-is ameqqran di Britannya. Marcus Urilyus, afelzuf-amenkad, yura "Takrebbut", ayen yellan d yiwet seg teɣlafin timeqqranin n tfelsuft tastuysit.

Ineḍruyen Igejdanen n Temnekda

[ẓreg | ẓreg aɣbalu]

Aqheṛ n Tmasiḥit

[ẓreg | ẓreg aɣbalu]

Deg tallit n Niru (64 S.A) yebda leqheṛ ɣef yimasiiyen. Aṭas n yimenkaden ten-neɣɣen am Dyuklisyanus (284-305). Maca deg 313, Kunstantin yefka azref n ddin s wulɣu n Milan, yerna deg 380, Tyudusyus yerra tamasiḥit d ddin unṣib n temnekda.

Tikriḍt n Useggas n 235

[ẓreg | ẓreg aɣbalu]

Seg 235 ar 284, temnekda tekcem deg tikriḍt tameqqrant. 50 n yimenkaden ɛerḍen ad ḥekmen deg 50 n yiseggasen. Tiserdasin ttnaɣent timeṛṛa, tadamsa teɣli, iberraniyen kecmen seg akk idisan.

Tisemmaskalin n Dyuklisyanus

[ẓreg | ẓreg aɣbalu]

Dyuklisyanus (284-305) yebḍa tamnekda ɣef kuẓ n teɣmarin, ayen wumi neqqar "Tetrarchie". Yebɣa ad yessejhed tanbaḍt n temnekda tameqqrant, maca abeddel-a yeǧǧa amkan i beḍḍu aneggaru.

Kunstantin d Ubeddel ar Tamasiḥit

[ẓreg | ẓreg aɣbalu]

Kunstantin Ameqqran (306-337) yuɣal d amenkad awḥid deg 324. Yebna tamdint tamaynut, Cunstantinupl (Istanbul n wassa), yuɣal-itt d tamanaɣt tamaynut deg 330. S webrid n Milan deg 313, yefka tilelli i tmasiḥit, ayen i beddlen amezruy n temnekda.

Tazrirt n Temnekda Tarumanit

[ẓreg | ẓreg aɣbalu]

Tanbaḍt d Udbel

[ẓreg | ẓreg aɣbalu]

Irumaniyen sbedden anagraw adblan yettwassen deg akk umaḍal. Timdinin sɛant timanit-nsent, maca ttawint awal n Ruma. Anagraw n uzref arumani yuɣal d lsas n uṣaduf deg waṭas n tmura n wassa.

Tadamsa d Tanezzut

[ẓreg | ẓreg aɣbalu]

Tamnekda tesbedd anagraw n tanezzut ameqqran, s yiberdan yesdukklen akk timdinin. Denarius, tafadist tarumanit, tella d tadrimit i yettwassen deg akk ilel agrakal. Ruma tuɣal d ammas n tanezzut amaḍlan.

Idles d Tussna

[ẓreg | ẓreg aɣbalu]

Deg tallit n temnekda, talatinit d tegrigit llant d tutlayin n yimusnawen. Tasegda tarumanit tban deg yibennayen am Pantiyun, tiberdgin, d yiberdan iɣezfanen. Imyura am Vergilius (Aeneid), Afulay (Tuttya), d Takitus ǧǧan-d tasekla tameqqrant.

Taserdasit

[ẓreg | ẓreg aɣbalu]

Taserdasit tarumanit tella d tameqqrant deg umezruy. Iserdasen n Ruma, s umsedday-nsen uḥkik d taktikt-nsen, rnan aṭas n tmura i temnekda. Limes, tilisa n temnekda yettwaḥerzen s tugrint d yiserdassen, tella tettwassen aṭas.

Abeḍḍu n Temnekda d Taggara-s

[ẓreg | ẓreg aɣbalu]

Abeḍḍu ɣef Temnekda n Umalu d Tin n Usamer (395 S.A)

[ẓreg | ẓreg aɣbalu]

Tyudusyus Amezwaru yemmut deg 395, yebḍa tamnekda ger sin warraw-is: Hunuryus deg umalu, Arkadyus deg usamer. Abeḍḍu-a, yellan deg tazwara amzun s "tamment", yuɣal d "arẓagan" deg kra n iseggasen ɣer zdat.

Taɣelaft n Temnekda n Umalu (376-476 S.A)

[ẓreg | ẓreg aɣbalu]

Seg useggas n 376, iberraniyen bdan ttaɣen tilisa n temnekda. Iwiziguten kecmen Galia d Spanya, Ivandalen wḍen ar Tefriqt Ugafa, Ihunnen n Attila ggzen ɣef Italia. Deg 410, Alaric n Yiwiziguten yeṭṭef Roma, ayen ur yeḍrin ara seg 800 n yiseggasen.

Amenkad Aneggaru (476 S.A)

[ẓreg | ẓreg aɣbalu]

Deg useggas n 476, Uduaker, aqerday abaṛbaṛi, yekkes Rumulus Ugustulus, aqcic n 14 n yiseggasen yellan d amenkad aneggaru n temnekda n umalu. Yesiweḍ tiselkin n tgelda i umenkad n Kunstantinupl. Ass-a yettwassen d tagara n temnekda tarumanit n umalu.

Tamnekda n Byzantium

[ẓreg | ẓreg aɣbalu]

Tamnekda n usamer, i wumi neqqar Tamnekda n Byzantium, tedder armi d 1453, mi tt-yeṭṭfen Iturken Iɛutmaniyen. Justinianus (527-565) yeɛreḍ ad yerr tilisa tiqdimin, maca ur yezmir ara ad yeḥbes aḍar n umezruy.

Ssebba n Uɣelluy

[ẓreg | ẓreg aɣbalu]

Aṭas n ssebba-t i yeǧǧan tamnekda ad teɣli:

  • Tikriḍt tadamsant d unɣas n lexlaṣ
  • Tamsezwert tagensast d ubeḍḍu n tanbaḍt
  • Abeddel n ummas n tanbaḍt seg Ruma ar Kunstantinupl
  • Anṭag n yiberraniyen d yimrigen
  • Abeddel n tidmi seg temnekda ɣer tamasiḥit
  • Tafellaḥt n tanezrut n tilisa d unqas n yiserdassen

Tamnekda Tarumanit tedder azal n 500 n yiseggasen deg umalu (27 Q.A - 476 S.A) d 1500 n yiseggasen ma nessekcem Byzantium. Teǧǧa-d azal ameqqran deg umezruy n talsa. Taqanunit-is, tasegda-s, tutlayt-is, d yinsayen-is mazal ttbanen ass-a deg tmura n Turuft, Tefriqt Ugafa, d Asya Talemmast. Talatinit tuɣal d tutlayt n tussna d ddin deg Turuft n tallit talemmast. Anagraw adblan arumani d lsas n tanbaḍt deg aṭas n tmura n tura. Taggara n temnekda n umalu ur d-tusi ara taggara n yidles arumani, maca abeddel ameqqran deg umezruy n umaḍal aɣerbi.

  1. azday s tafransist Empire Romain, deg worldhistory.org.