Tamnekda Tarumanit
|
Imperium Romanum (la) Βασιλεία τῶν Ῥωμαίων (grc) | |||||
|
| |||||
|
| |||||
| Yettusemma ɣef |
Roma d Imperia (fr) | ||||
| Ansa | |||||
| |||||
| Tamanaɣt |
Roma, Taqeṣṭenṭinit, Ravenne (fr) | ||||
| Imezdaɣ | |||||
| Teɣṛed | 87 500 000 | ||||
| • Tiineẓẓi n imezdaɣ | 14,69 imezdaɣen/km² | ||||
| Tutlayt tunṣibt |
Talatint grec ancien (fr) | ||||
| Ddin |
religion de la Rome antique (fr) | ||||
| Tarakalt | |||||
| Amur seg | Ruma n zik | ||||
| Tajumma | 5 957 000 km² | ||||
| Tilisa yakked | |||||
| Asefk amazray | |||||
| Yezwar-it |
République romaine (fr) | ||||
| Asebdad |
Auguste (fr) | ||||
| Aselyem | 17 Yennayer 395 | ||||
| Yeḍfer-it |
Empire romain d'Occident (fr) | ||||
| Tuddsa tasertayt | |||||
| Anagraw asertay |
autocratie (fr) | ||||
| Assemblée délibérante (fr) |
Sénat de l'Empire romain (fr) | ||||
| • Aɣella aslekman | aucune valeur | ||||
| Tadamsa | |||||
| Tadrimt |
monnaie romaine (fr) | ||||
Tamnekda Tarumanit, (s talatint : Imperium romanum), d tallit deffir Tagduda Tarumanit, d tamnekda taqburt (27 s.t.-S-Ɛ – 395 / 476 / 1453), tamanaɣt-ynes tamezwarut d Roma, asmi teǧhed maḍi deg 117, tamnekda-nni tella d tilin tasertant ed tanmettit tameqqrant akk deg taɣerma utaram[1].
Tazwara n Temnekda: Seg Tegduda ar Tgelda (27 Q.A - 14 S.A)
[ẓreg | ẓreg aɣbalu]Tamnekda Tarumanit tebda s unecta deg useggas n 27 send n tlalit n Ɛisa, mi yefka ugraw Arumani isem n Augustus i Uctavyanus. Wagi d azmul n taggara n tegduda d tazwara n temnekda. Augustus ur yeqbil ara isem n ugellid neɣ n umenkad deg tazwara, yeṭṭef kan azwel n "Princeps" - anamek-is amezwaru ger yimdanen. Maca tidet, d netta i yeṭṭfen akk tanbaḍt.
Abeddel-a seg tegduda ar temnekda ur yeddi ara deg yiwen wass. Augustus yeḥrez udem n yinagrawen n tegduda - agraw yezga yella, ikunsulen ttwafernen yal aseggas - maca tidet akk adabu yella ger ifassen-is. Tagi d taɣawsa i wumi qqaren "Principat", anagraw anda amenkad yettban am umezwaru ger yegduden mačči d agellid.
Tidyanastiyin Timezwura d Unerni n Temnekda
[ẓreg | ẓreg aɣbalu]Tidyanasti Julyu-Cludyan (27 Q.A - 68 S.A)
[ẓreg | ẓreg aɣbalu]Ugustus (27 Q.A - 14 S.A) yesbedd talwit n 45 n yiseggasen. Yebna anagraw adblan amaynut, yessemɣer tilisa n temnekda, yerna yeǧǧa-d ayen wumi neqqar "Pax Romana" - talwit n lehna deg akk temnekda.
Wid i d-yusan deffir-s: Tibiryus (14-37), Kaligula (37-41), Cludyus (41-54), d Niru (54-68). Cludyus yekcem Britannya deg 43 S.A. Niru, amenkad aneggaru n tidyanasti-a, yenɣa aṭas n yemdanen gar-asen yemma-s Agrippine, arnu daɣen seld tadyant n tmes n uɣrem n Ruma deg 64, d waṭas iɣeblan nniḍen, Niru yenɣa iman-is deg 68.
Tidyanasti Flavyan (69-96 S.A)
[ẓreg | ẓreg aɣbalu]Deffir n useggas n kraḍ n yimenkaden deg 69, Vespasyanus yeṭṭef adabu. Yebna Culuzzum ameqqran di Ruma. Mmi-s Titus (79-81) yekcem Urcalim deg 70 S.A, yessenger taqubbet n Yihuden. Dumisyanus (81-96), gma-s n Titus, yenɣa-t deg 96.
Imenkaden Inelfanen (96-180 S.A)
[ẓreg | ẓreg aɣbalu]Talwit-a tettwassen d tin n "Imenkaden Imaɣlazen": Nirva (96-98), Trajanus (98-117), Hadriyanus (117-138), Antuninus Piyus (138-161), d Marcus Urilyus (161-180).
Trajanus yessewḍ tilisa tineggura n temnekda, yekcem Dasya d waṭas n tmura. Hadriyanus yebna aɣrab-is ameqqran di Britannya. Marcus Urilyus, afelzuf-amenkad, yura "Takrebbut", ayen yellan d yiwet seg teɣlafin timeqqranin n tfelsuft tastuysit.
Ineḍruyen Igejdanen n Temnekda
[ẓreg | ẓreg aɣbalu]Aqheṛ n Tmasiḥit
[ẓreg | ẓreg aɣbalu]Deg tallit n Niru (64 S.A) yebda leqheṛ ɣef yimasiiyen. Aṭas n yimenkaden ten-neɣɣen am Dyuklisyanus (284-305). Maca deg 313, Kunstantin yefka azref n ddin s wulɣu n Milan, yerna deg 380, Tyudusyus yerra tamasiḥit d ddin unṣib n temnekda.
Tikriḍt n Useggas n 235
[ẓreg | ẓreg aɣbalu]Seg 235 ar 284, temnekda tekcem deg tikriḍt tameqqrant. 50 n yimenkaden ɛerḍen ad ḥekmen deg 50 n yiseggasen. Tiserdasin ttnaɣent timeṛṛa, tadamsa teɣli, iberraniyen kecmen seg akk idisan.
Tisemmaskalin n Dyuklisyanus
[ẓreg | ẓreg aɣbalu]Dyuklisyanus (284-305) yebḍa tamnekda ɣef kuẓ n teɣmarin, ayen wumi neqqar "Tetrarchie". Yebɣa ad yessejhed tanbaḍt n temnekda tameqqrant, maca abeddel-a yeǧǧa amkan i beḍḍu aneggaru.
Kunstantin d Ubeddel ar Tamasiḥit
[ẓreg | ẓreg aɣbalu]Kunstantin Ameqqran (306-337) yuɣal d amenkad awḥid deg 324. Yebna tamdint tamaynut, Cunstantinupl (Istanbul n wassa), yuɣal-itt d tamanaɣt tamaynut deg 330. S webrid n Milan deg 313, yefka tilelli i tmasiḥit, ayen i beddlen amezruy n temnekda.
Tazrirt n Temnekda Tarumanit
[ẓreg | ẓreg aɣbalu]Tanbaḍt d Udbel
[ẓreg | ẓreg aɣbalu]Irumaniyen sbedden anagraw adblan yettwassen deg akk umaḍal. Timdinin sɛant timanit-nsent, maca ttawint awal n Ruma. Anagraw n uzref arumani yuɣal d lsas n uṣaduf deg waṭas n tmura n wassa.
Tadamsa d Tanezzut
[ẓreg | ẓreg aɣbalu]Tamnekda tesbedd anagraw n tanezzut ameqqran, s yiberdan yesdukklen akk timdinin. Denarius, tafadist tarumanit, tella d tadrimit i yettwassen deg akk ilel agrakal. Ruma tuɣal d ammas n tanezzut amaḍlan.
Idles d Tussna
[ẓreg | ẓreg aɣbalu]Deg tallit n temnekda, talatinit d tegrigit llant d tutlayin n yimusnawen. Tasegda tarumanit tban deg yibennayen am Pantiyun, tiberdgin, d yiberdan iɣezfanen. Imyura am Vergilius (Aeneid), Afulay (Tuttya), d Takitus ǧǧan-d tasekla tameqqrant.
Taserdasit
[ẓreg | ẓreg aɣbalu]Taserdasit tarumanit tella d tameqqrant deg umezruy. Iserdasen n Ruma, s umsedday-nsen uḥkik d taktikt-nsen, rnan aṭas n tmura i temnekda. Limes, tilisa n temnekda yettwaḥerzen s tugrint d yiserdassen, tella tettwassen aṭas.
Abeḍḍu n Temnekda d Taggara-s
[ẓreg | ẓreg aɣbalu]Abeḍḍu ɣef Temnekda n Umalu d Tin n Usamer (395 S.A)
[ẓreg | ẓreg aɣbalu]Tyudusyus Amezwaru yemmut deg 395, yebḍa tamnekda ger sin warraw-is: Hunuryus deg umalu, Arkadyus deg usamer. Abeḍḍu-a, yellan deg tazwara amzun s "tamment", yuɣal d "arẓagan" deg kra n iseggasen ɣer zdat.
Taɣelaft n Temnekda n Umalu (376-476 S.A)
[ẓreg | ẓreg aɣbalu]Seg useggas n 376, iberraniyen bdan ttaɣen tilisa n temnekda. Iwiziguten kecmen Galia d Spanya, Ivandalen wḍen ar Tefriqt Ugafa, Ihunnen n Attila ggzen ɣef Italia. Deg 410, Alaric n Yiwiziguten yeṭṭef Roma, ayen ur yeḍrin ara seg 800 n yiseggasen.
Amenkad Aneggaru (476 S.A)
[ẓreg | ẓreg aɣbalu]Deg useggas n 476, Uduaker, aqerday abaṛbaṛi, yekkes Rumulus Ugustulus, aqcic n 14 n yiseggasen yellan d amenkad aneggaru n temnekda n umalu. Yesiweḍ tiselkin n tgelda i umenkad n Kunstantinupl. Ass-a yettwassen d tagara n temnekda tarumanit n umalu.
Tamnekda n Byzantium
[ẓreg | ẓreg aɣbalu]Tamnekda n usamer, i wumi neqqar Tamnekda n Byzantium, tedder armi d 1453, mi tt-yeṭṭfen Iturken Iɛutmaniyen. Justinianus (527-565) yeɛreḍ ad yerr tilisa tiqdimin, maca ur yezmir ara ad yeḥbes aḍar n umezruy.
Ssebba n Uɣelluy
[ẓreg | ẓreg aɣbalu]Aṭas n ssebba-t i yeǧǧan tamnekda ad teɣli:
- Tikriḍt tadamsant d unɣas n lexlaṣ
- Tamsezwert tagensast d ubeḍḍu n tanbaḍt
- Abeddel n ummas n tanbaḍt seg Ruma ar Kunstantinupl
- Anṭag n yiberraniyen d yimrigen
- Abeddel n tidmi seg temnekda ɣer tamasiḥit
- Tafellaḥt n tanezrut n tilisa d unqas n yiserdassen
Tagrawt
[ẓreg | ẓreg aɣbalu]Tamnekda Tarumanit tedder azal n 500 n yiseggasen deg umalu (27 Q.A - 476 S.A) d 1500 n yiseggasen ma nessekcem Byzantium. Teǧǧa-d azal ameqqran deg umezruy n talsa. Taqanunit-is, tasegda-s, tutlayt-is, d yinsayen-is mazal ttbanen ass-a deg tmura n Turuft, Tefriqt Ugafa, d Asya Talemmast. Talatinit tuɣal d tutlayt n tussna d ddin deg Turuft n tallit talemmast. Anagraw adblan arumani d lsas n tanbaḍt deg aṭas n tmura n tura. Taggara n temnekda n umalu ur d-tusi ara taggara n yidles arumani, maca abeddel ameqqran deg umezruy n umaḍal aɣerbi.
Tizmilin
[ẓreg | ẓreg aɣbalu]- ↑
Empire Romain, deg worldhistory.org.
