Taganza (tasegda)
![]() | |
---|---|
![]() | |
Isefka | |
Adu-smil n |
élément d'architecture (fr) ![]() |
Taganza neɣ Qus[1] (asget : tganziwin), d aferdis n tasegda talɣa-s tekna, bnan-t n yiẓra, tiyajurin, ubiṭun, anfed neɣ usɣaṛ, sseqdacen akken ad yezger tajumma (tameqqrent neɣ tamecṭuḥt) neɣ ad tsenned lebni εlayen[2],[3].
Amezruy[ẓreg | ẓreg aɣbalu]
Taganza tettwaseqdac seg tallit n Maṣer ed Legrik igelsanen[2]. Taganza n azgen-tawinest tettwaseqdac yal ass seg tallit tarumanit alamma lqern wis 11. Syin d asawen, taganza-nni temhez ar aṭas n talɣiwin (deg Tallit-Tanammast d taleslalit)[3].
Talɣiwin n tganziwin[ẓreg | ẓreg aɣbalu]
Llan aṭas n talɣiwin n tganziwin, deg-sen yella[3] :
-
Azgen-tawinest.
-
Amecṭuḥ ɣef uzgen-tawinest.
-
Taganza taguṭit.
-
Tuyat sebḍent.
-
Lkeffis (Ikeffis).
-
Tasmirt.
-
Taglayant (aglay).
-
Taganza n Tudor.
Tugniwin[ẓreg | ẓreg aɣbalu]
-
Tganza n Wallak deg Paris.
-
Tganza n Wallak deg Lisbuna.
-
Tganza n Trajan deg Timgad.
-
Tabburt n Karakalla deg Tbessa.
-
Tabburt n lbḥar (yilel) deg Bgayet.
-
Lawan n Qsenṭina.
-
Tganza n Karakalla deg Ǧmila.
Tizmilin[ẓreg | ẓreg aɣbalu]
- ↑
Jean Baptiste Creusat, Essai de dictionnaire français-kabyle (Zouaoua), A. Jourdan, 1873, (taɣuṛi), tawṛiqt wis 19.
- ↑ 2,0 et 2,1 (en) arch, deg britannica.com.
- ↑ 3,0 3,1 et 3,2
Adrien ANTONELLI - Clément DESODT Hélène HORSIN MOLINARO, Conception et construction des arcs, Ecole normale supérieure Paris-Saclay, 2016, (taɣuṛi [pdf]).