Qsenṭina
| قسنطينة (ar) | |||||
|
| |||||
|
| |||||
| Yettusemma ɣef |
Constantin Ier (fr) | ||||
| Ansa | |||||
| |||||
| Awanek anayan | Lezzayer | ||||
| Tawilayt | Tawilayt n Qsenṭina | ||||
| Tadayra | Tadayra n Qsenṭina | ||||
| Tamanaɣt n |
Tawilayt n Qsenṭina (1962–)
| ||||
| Imezdaɣ | |||||
| Teɣṛed | 448 374 (2008) | ||||
| • Tiineẓẓi n imezdaɣ | 195,97 imezdaɣen/km² | ||||
| Tarakalt | |||||
| Tajumma | 2 288 km² | ||||
| Tezga-d ɣef yiri |
Rhummel (fr) | ||||
| Teflel | 694 m | ||||
| Tilisa yakked | |||||
| Asefk amazray | |||||
| Yezwar-it | Sirta | ||||
| Événement clé (fr) |
| ||||
| Amekzay uglim | |||||
| Code postal (fr) | 25000 | ||||
| Izṭi akudan | |||||
| Nniḍen | |||||
|
| |||||
| Tansa n web | wilaya-constantine.dz | ||||
Tettwassen temdint n Qsenṭina (isem ines amziki: Kirta) s temdint n tiqenṭirin iy yettwaɛellqen agezdu 25.
Takalirawt
[ẓreg | ẓreg aɣbalu]Qsenṭina d-tamdint n wegmuḍ (ccerq) n Dzayer, tezga-dd ɣef yiran n yiwen n wezṛuf d-aɛlayan, nnig wasif n Rumel. D-nettat ay d-tamaneɣt n twilayt n Qsenṭina. Zedɣen tet 438.000 n yimezdaɣen.
Tadamsa
[ẓreg | ẓreg aɣbalu]Qsenṭina d-tamdint tameqqrant n tnezzut (ettijaṛa) akked temguri (industrie) yerna tella deg-s yiwet seg tesdawiyin timeqqranin akk n Dzayer. Zik, Qsenṭina d-yiwen seg temdinin wi ɣur dd-ttasen medden ad lemden
Amezruy n temdint
[ẓreg | ẓreg aɣbalu]Tezga-dd teɣremt n Qsentina deg tma n umalu n tmurt n Dzayer, yella isem is Kirta (Cirta) deg twala n Yinumiden ass nni, tella tamanaɣt n tanumedt Numidia seddaw ufus n Mikiwsen (Misipsa) llan zedɣen deg-s yimzenza Iṛomanen, iderq iten Yugurten, dacu yejjan Caius aselway n umenkud n Roma ad et yekcem, semmant Ayt Roma daɣen Constantina ɣef yisem n Konstantin amezwaru.[1]
Eṭṭfen tet Yiɛraben sdeffir nsen, umbaɛd, Iṭorkiyen, umbaɛd Ifransisen yezmir ara Clauzel ad et yekcem deg useggʷas en 1836, maca yekecem itt es deffir-s Vale (Valée) yeqqim deg-s Damermont, aked Lamorsier.
Tesɛa Qsenṭina tura Tasdawit n Qsenṭina, Amafag en Qsenṭina (Roplan), atg.
