Aller au contenu

Pakistan

Si Wikipedia, tasanayt tilellit.
Pakistan
پاکستان (ur)
پاکستان (pa)
پاڪستان (sd)
پاکستان (ps)
Pakistan (en)
پاکستان (mis)
پاکستان (brh)
Pákistán (brh)
پاکستان (mis)
پٲکِستان (ks)
پاڪستان (skr)
Drapeau du Riyasat (fr) Armoiries du Pakistan (fr)
Drapeau du Riyasat (fr) Suqel Armoiries du Pakistan (fr) Suqel


ImseɣretQaumi Tarana (fr) Suqel

Adrim«Iman, Ittihad, Nazm (fr) Suqel»
Yettusemma ɣefIkhlas (fr) Suqel, Pendjab (fr) Suqel, Khyber Pakhtunkhwa (fr) Suqel, Azad Cachemire (fr) Suqel, Sind (fr) Suqel d Baloutchistan (fr) Suqel
Ansa
Map
 30°N 71°E / 30°N 71°E / 30; 71

TamanaɣtIslamabad d Rawalpindi (fr) Suqel
Imezdaɣ
Teɣṛed223 773 700 (2021)
 Taneẓẓi n tɣerfa253,74 imezdaɣen/km²
Tutlayt tunṣibtTaglizit
ourdou (fr) Suqel (tutlayt tanamurt)
DdinTineslemt, Tamasiḥit, hindouisme (fr) Suqel d Aḥmadeyya
Tarakalt
Tajumma881 913 km²
Isek yeflalenK2 (fr) Suqel (28 251 pieds)
Agaz yudrenIlel n Ɛuman (0 m)
Tilisa yakked
Asefk amazray
Yezwar-itRaj britannique (fr) Suqel, présidences et provinces en Inde britannique (fr) Suqel d dominion du Pakistan (fr) Suqel
Asnulfu14 Ɣuct 1947
Tuddsa tasertayt
Anagraw asertayrépublique fédérale (fr) Suqel d république parlementaire (fr) Suqel
Exécutif (fr) SuqelGovernment of Pakistan (en) Suqel
Assemblée délibérante (fr) SuqelParlement du Pakistan (fr) Suqel
 président du Pakistan (fr) SuqelAsif Ali Zardari (fr) Suqel (2024)
 Premier ministre du Pakistan (fr) SuqelShahbaz Sharif (fr) Suqel (11 Yebrir 2022)
Corps judiciaire suprême (fr) SuqelCour suprême du Pakistan (fr) Suqel
Tadamsa
Produit intérieur brut nominal (fr) Suqel348 262 544 719 $ (2021)
Tadrimtroupie pakistanaise (fr) Suqel
Amekzay uglim
Izṭi akudan
Domaine internet (fr) Suqel.pk (fr) Suqel
Plan de numérotation (fr) Suqel+92
Numéro d'appel d'urgence (fr) Suqel1122 (en) Suqel, 15 (fr) Suqel d 16 (en) Suqel
Azamul n tmurtPK
Nniḍen

Tansa n webpakistan.gov.pk

Pakistan (isem unṣib: Tigduda Tineslemt n Pakistan) d tamurt i d-yezgan deg wenẓul n Asya, ɣur-s 881640 km², 1046 qublen illel. Pakistan tesɛa tilisa d Afɣanistan, Ccinwa, Lhend akk d Iran.

Tesɛa azal n 169,300,000n imezdaɣ (deg 2007).

Tamanaɣt n tmurt n Pakistan d Karaci.

Tutlayt tunsibt n tmurt n Pakistan d Urdu. Rnu-yass tutlayin nniden di tamiwin n tmurt : Baluci, Pactu, Punjabi, Sindi, Siraiki d Tfarisit n Dari. Seqdacen daɣen tutalyt taglizit.

Tamurt n Pakistan tḥella-d azarug ines deg 14 ɣuct 1947. Teqqel d tigduda tineslemt deg 23 di meɣres 1956.