Pakistan

Si Wikipedia, tasanayt tilellit.
Globe icon.svgPakistan
پاکستان (ur)
پاکستان (pa)
پاڪستان (sd)
پاکستان (ps)
Pakistan (en)
پاکستان (mis)
پاکستان (brh)
Pákistán (brh)
پاکستان (mis)
پاکِستان (ks)
Drapeau du Pakistan (fr) Armoiries du Pakistan (fr)
Drapeau du Pakistan (fr) Suqel Armoiries du Pakistan (fr) Suqel
923554545441 status c52735a8c1de4387883de80bf2b127a5.jpg

Imseɣret Qaumi Tarana (fr) Suqel

Devise (fr) Suqel «Iman, Ittihad, Nazm (fr) Suqel»
Yettusemma ɣef ikhlas (en) Suqel, Pendjab (fr) Suqel, Khyber Pakhtunkhwa (fr) Suqel, Azad Cachemire (fr) Suqel, Sind (fr) Suqel d Baloutchistan (fr) Suqel
Ansa
Pakistan on the globe (de-facto and claimed hatched) (Afro-Eurasia centered).svg Carte
 30°N 71°E / 30°N 71°E / 30; 71

Tamanaɣt Islamabad (fr) Suqel
Imezdaɣ
Teɣṛed 223 773 700 (2021)
• Tiineẓẓi n imezdaɣ 253,74 imezdaɣen/km²
Tutlayt tunṣibt Taglizit
ourdou (fr) Suqel (tutlayt tanamurt)
Tarakalt
Tajumma 881 913 km²
Isek yeflalen K2 (fr) Suqel (8 610)
Point le plus bas (fr) Suqel Ilel n Ɛuman (0 m)
Tilisa yakked
Asefk amazray
Yezwar-it Raj britannique (fr) Suqel, Inde britannique (fr) Suqel d Dominion du Pakistan (fr) Suqel
Asnulfu 14 Ɣuct 1947
Tuddsa tasertayt
Anagraw asertay république fédérale (fr) Suqel
Exécutif (fr) Suqel Government of Pakistan (en) Suqel
Assemblée délibérante (fr) Suqel Parlement du Pakistan (fr) Suqel
• président du Pakistan (fr) Suqel Arif Alvi (fr) Suqel (2018)
• Premier ministre du Pakistan (fr) Suqel Shahbaz Sharif (fr) Suqel (11 Yebrir 2022)
Tadamsa
Tadrimt roupie pakistanaise (fr) Suqel
Amekzay uglim
Izṭi akudan
Domaine internet (fr) Suqel .pk (fr) Suqel
Plan de numérotation (fr) Suqel +92
Numéro d'appel d'urgence (fr) Suqel 1122 (en) Suqel, 15 (fr) Suqel d 16 (en) Suqel
Azamul n tmurt PK
Nniḍen

Tansa n web pakistan.gov.pk

Pakistan (isem unṣib: Tigduda Tineslemt n Pakistan) d tamurt i d-yezgan deg wenẓul n Asya, ɣur-s 881640 km², 1046 qublen illel. Pakistan tesɛa tilisa d Afɣanistan, Ccinwa, Lhend akk d Iran.

Tesɛa azal n 169,300,000n imezdaɣ (deg 2007).

Tamanaɣt n tmurt n Pakistan d Karaci.

Tutlayt tunsibt n tmurt n Pakistan d Urdu. Rnu-yass tutlayin nniden di tamiwin n tmurt : Baluci, Pactu, Punjabi, Sindi, Siraiki d Tfarisit n Dari. Seqdacen daɣen tutalyt taglizit.

Tamurt n Pakistan tḥella-d azarug ines deg 14 ɣuct 1947. Teqqel d tigduda tineslemt deg 23 di meɣres 1956.