Nipal

Si Wikipedia, tasanayt tilellit.
Nipal
नेपाल (ne)
Drapeau du Népal (fr) Armoiries du Népal (fr)
Drapeau du Népal (fr) Suqel Armoiries du Népal (fr) Suqel


Imseɣret Sayaun Thunga Phool Ka (fr) Suqel

Devise (fr) Suqel «Mother and Motherland are Greater than Heaven (en) Suqel»
Ansa
Carte
 28°N 84°E / 28°N 84°E / 28; 84

Tamanaɣt Katmandou (fr) Suqel
Imezdaɣ
Teɣṛed 29 164 578 (2021)
• Tiineẓẓi n imezdaɣ 198,15 imezdaɣen/km²
Azedduɣ 6 666 937 (2021)
Tutlayt tunṣibt népalais (fr) Suqel
Ddin hindouisme (fr) Suqel, Tabudayt, Tineslemt, Kirat Mundhum (en) Suqel, Tamasiḥit, Prakriti (fr) Suqel d bön (fr) Suqel
Tarakalt
Amur seg Asie du Sud (fr) Suqel
Tajumma 147 181,254346 km²
Isek yeflalen Everest (fr) Suqel (8 848,86 m)
Point le plus bas (fr) Suqel Kechana Kawal (fr) Suqel (70 m)
Tilisa yakked
Asefk amazray
Yezwar-it Royaume du Népal (fr) Suqel
25 Ctember 1768Royaume du Népal (fr) Suqel
28 Mayyu 2008Tagduda
Jour férié (fr) Suqel
Tuddsa tasertayt
Anagraw asertay république fédérale (fr) Suqel
Exécutif (fr) Suqel gouvernement du Népal (fr) Suqel
Assemblée délibérante (fr) Suqel Parlement fédéral du Népal (fr) Suqel
• président du Népal (fr) Suqel Ram Chandra Poudel (fr) Suqel (2023)
• Premier ministre du Népal (fr) Suqel Pushpa Kamal Dahal (fr) Suqel (26 Duǧember 2022)
Corps judiciaire suprême (fr) Suqel Cour suprême du Népal (fr) Suqel
Tadamsa
Produit intérieur brut nominal (fr) Suqel 36 924 841 430 $ (2021)
Tadrimt roupie népalaise (fr) Suqel
Amekzay uglim
Izṭi akudan
Domaine internet (fr) Suqel .np (fr) Suqel
Plan de numérotation (fr) Suqel +977
Numéro d'appel d'urgence (fr) Suqel 100 (fr) Suqel, 101 (fr) Suqel d 102 (fr) Suqel
Azamul n tmurt NP
Nniḍen

Tansa n web nepal.gov.np

Nipal neɣ Tagduda Tamegdayt Tafidiralit n Nipal, d awanak yezga-d deg Idurar n Himalaya deg Asya n wenẓul. Tamanaɣt-is Katmandou, tajumma-is 140 000 km²[1].

Tarakalt[ẓreg | ẓreg aɣbalu]

Nipal tezga-d tesɛa tilist akked Ccinwa ɣer agafa ed akked Lhend ɣer tuget n tilist nniḍen[1].

Tuget n tajumma n Nipal tezga-d deg Idurar n Himalaya, tamurt-agi tesɛa aahat n 250 tiqucac akked ugar n 7 000 n lmitrat (deg-s : Himalaya, Makalu, Dhaulagiri, Annapurna). Deg tilist n wenẓul n Nipal, tamurt-nni tesɛa tamenaḍt n uzaɣar[1].

Annay n Nipal[ẓreg | ẓreg aɣbalu]

Annay n Nipal d annay aɣelnaw kan deg umaḍal win talɣa-s maci aserman (neɣ amkuẓ)[2].

Azeggaɣ anamek-is d Rhododendron tajeǧǧigt taɣelnawt n Nipal, anamek-is daɣen trennawt d tabɣest. Amidadi anamek-is d talwit[2].

Sin-nni n ikerdisen anamek-is d Idurar n Himalaya, usɣan n tbudit ed tahendusit (isɣanen igejdanen n Nipal)[2]. Ayyur anamek-is d lehna n ugdud n Nipal ed usemmiḍ n Himalaya, ma yiṭij anamek-is d azɣal n timnaḍin n wadda deg Nipal[3].

Tizmilin[ẓreg | ẓreg aɣbalu]

  1. 1,0 1,1 et 1,2 azday s tafransist Népal, deg larousse.fr.
  2. 2,0 2,1 et 2,2 azday s tafransist Le drapeau et les symboles du Népal, deg cosmovisions.com.
  3. (en) FLAG DESCRIPTION, deg cia.gov.