Aller au contenu

Nikola Kopernik

Si Wikipedia, tasanayt tilellit.
Nikola Kopernik
Tameddurt
Isem-is ummid Niklas Koppernigk
Talalit Toruń (fr) Suqel, 19 Fuṛaṛ 1473
Taɣlent Royaume de Pologne (fr) Suqel
apatride (fr) Suqel
Prusse royale (fr) Suqel
Axxam-is Toruń (fr) Suqel
Frombork (fr) Suqel
Cracovie (fr) Suqel
Padova
Bologne (fr) Suqel
Tutlayt tayemmat moyen bas allemand (fr) Suqel
Lmut Frombork (fr) Suqel, 24 Mayyu 1543
Ideg n uẓekka cathédrale de l'Assomption-et-Saint-André de Frombork (fr) Suqel
Tamentilt n tmekkest isragen igamanen (accident vasculaire cérébral (fr) Suqel)
Tawacult
Baba-s Niklas Koppernigk the Elder
Yemma-s Barbara Koppernigk
Tiɣri
Alma mater Université Jagellonne (fr) Suqel
(1491 (Grégorien) - 1495 (Grégorien))
Université de Bologne (fr) Suqel
(1496 (Grégorien) - 1500 (Grégorien))
Université de Padoue (fr) Suqel
(1501 (Grégorien) - 1503 (Grégorien))
Université de Ferrare (fr) Suqel
(1503 (Grégorien) - 1503 (Grégorien)) doctor of Canon Law (fr) Suqel
Thesis director Domenico Maria Novara (fr) Suqel
Leonhard von Dobschütz (fr) Suqel
Doctoral students Georg Joachim Rheticus (fr) Suqel
Tutlayin latin humaniste (fr) Suqel
moyen polonais (fr) Suqel
moyen bas allemand (fr) Suqel
Tagrigit
Talatint
Tapulunit
Iselmaden Urceo Codro (fr) Suqel
Albert Brudzewski (fr) Suqel
Domenico Maria Novara (fr) Suqel
Leonhard von Dobschütz (fr) Suqel
Inelmaden
Amahil
Amahil amesnallun, juriste (fr) Suqel, économiste (fr) Suqel, amusnak, juriste (fr) Suqel, amsengam, afelsuf, ṭṭrejman, ṭṭbib, diplomate (fr) Suqel, amaru, chanoine (fr) Suqel d chanoine (fr) Suqel
Ideg n umahil Frombork (fr) Suqel
Imɛellmen Université de Padoue (fr) Suqel
Université Jagellonne (fr) Suqel
Important works Commentariolus (en) Suqel
Ɣef tegrawla n teblulɣin tigennanin
Prizes
Influenced by Aristarque de Samos (fr) Suqel, Martianus Capella (fr) Suqel, Domenico Maria Novara (fr) Suqel, Claude Ptolémée (fr) Suqel, Aristot, Al-Battani (fr) Suqel d Nasir al-Din al-Tusi (fr) Suqel
Taflest
Asɣan Takatulikt
Tamezdayt takatulikt

Nikola Kopernik d amussnayyur, aẓar-is d apuluni. Ittwassen s teẓri I d-iqqaren : iṭij d areggag (ur ittmimiḍ ara) di tlemmast n umeɣrad. Amaḍal itezzi ɣef yiman-is abrid i wass, deg usseggwas ɣef iṭij (système hélicocentrique).

Nikola Kopernik (s tlatinit: Nicolaus Copernicus, s tepulunit: Mikołaj Kopernik) d amusnaw n tesnallunt, d amusnak, d ameskar di tdamsa, akked d argaz n usɣan. Yettwassen s umata imi d netta i d-isbedden tiẓri n tlemmast n tfukt (héliocentrisme), i d-yennan belli d Tafukt(iṭṭij) i yellan di tlemmast n unagraw-nneɣ, mačči d Tagnit.

Kupernik ilul ass n 19 di furar 1473 di temdint n Torun di tmurt n Pulunya, gar twacult n imzenza d yinawuren (fonctionnaires). Xal-is Lukas Watzelrude imended ɣef tɣuri ines. Deg usseggwas n 1491, Kupernik ikcem ɣer tesdawit n Krakubi, syin akkin iruḥ ar tmurt Ṭelyan ad iɣer tussna n tijjit d wezref di Padu (tasdawit anda isɣer, kra n 100 issegwassen d asawen, umussnaw ameqqwran Galili).
Deg usseggwas n 1497, yuɣ timsirin ɣef wezref di tesdawit n Bologne, din i yezdi taxxamt d usalmad amussnak Dominico Maria Novara (1454-1504). Kupernik, ilha-d s trakalt d tasnallunt.
Deg usseggwas 1500, ifka isaragen ɣef tussnayyurt di Rome. Deg usseggwas 1503, Kupernik ikfa Duktura-ines n uzref, di Ferrare.

Seg usseggwas 1503 ar usseggwas 1510, Kupernik illa ɣer xal-is di Plogne. Gar usseggwas 1507 d usseggwas 1515, ikfa adlis ɣef tasnallunt De Hypothesibus Motuum Coelestium a se Commentariolus. Deg usseggwas 1512, Kupernik ittekka di tesmilt I teknawt (comission de réforme) n uszemz. Deg usseggwas 1517, yura-d adlis ɣef isurdiyen, ibda lsas n udlis-is De Revolutionibus Orbium Coelestium I ikfa deg usseggwas 1530.

Zzat tegrawla takupernikit, imussnawen la d-qqaren: amaḍal ur ittmimiḍ ara. Imtiwgen illan tezzint ɣef tegnit(lqaɛa).
Anagraw akuperniki ibedd ɣef: - Yiwet : amaḍal itezzi deg yiwen wass ɣef yiman-is, deg usseggwas ɣef iṭij. - Tis-snat, imtiwgen. nniḍden zgant tezzint ɣef iṭij.

S waya, Kupernik isebrurez-ed amek illa wass d yiḍ. Maca, ayen i d-inna, di lqern XVI, d kra kan imussnawen I t)irefden; I t-yumnen; tugett ugin ayen I d-yenna; ayen id- yufa.

Tameddurt n Nikola Kopernik: Seg Temẓi ɣer Tlallit n Teẓri Tatrart

[ẓreg | ẓreg aɣbalu]

Nikola Kopernik ilul deg wass n 19 furar 1473 deg temdint n Toruń, yellan d yiwet n temdint n tnezzut tameqqrant deg tmurt n Pulunya. Yekker-d deg yiwet n twacult tinesbaɣurt n yimezenza. Baba-s, i yesɛan ula d netta isem n Nikola, d amzenzi ameṛkanti i d-ikecmen ɣer temdint-a, ma d yemma-s, Barbara Watzenrode, tekka-d seg yiwet n twacult n yiqerra d yimwalan n temdint. Tudert n twacult-a tbeddel s lqedd mi yesɛa Kopernik mraw d yiwen n yiseggasen deg leɛmer-is, imi yemmut baba-s. Dɣa d ɛemmi-s seg tama n yemma-s, Lucas Watzenrode, i yuɣalen d asquf n temnaḍt n Varmie, i t-irebban yerna yeṭṭef aselmed-is gar yifassen-is akken ad as-yefk tagnit ad iɣer deg tesdawiyin timeqqranin n tallit-nni.

Deg useggas n 1491, Kopernik yekcem ɣer tesdawit n Krakuf (Cracovie) anda i yebda almud-is deg taɣult n tesnakt d tesnallunt. Ɣas akken ur d-yewwi ara agerdas-is dinna, aḥric-a n tmusni yeldi-as allen ɣef wuguren n umudem n Baṭlimus i yellan d lsas n tesnallunt taqbuṛt. Ɛemmi-s, i yebɣan ad t-yerr d argaz n wesɣan akken ad iṭṭef imukan ɛlayen deg tmezgida, iceggeɛ-it ɣer tmurt n Ṭṭelyan deg useggas n 1496. Dinna, Kopernik iɣra azref asɣanan deg tesdawit n Bologne, anda i d-yemlal d umusnaw n tesnallunt Domenico Maria Novara. Amussnaw-a yefka-as nnefxa tameqqrant akken ad isikked igenni yerna ad yexdem inadiyen-is imezwura ɣef wamek ttembiwilen yitran. Syin akkin, ikemmel almud-is deg tesnijjawt deg tesdawit n Padoue, yerna yewwi-d agerdas n dduktura deg uzref aɣarim d uzref asɣanan seg tesdawit n Ferrare deg useggas n 1503. Tirmit-a i d-yewwi deg Ṭṭelyan teldi-as tiwwura ɣer yidles amaynut n Taleslalit. i d-yebdan yettnerni di tallit-nni, yerna tesaweḍ-it ad yissin amek ad ixeddem s teẓri d uselken.

Leqdic Adeblan d Tlallit n Teẓri

[ẓreg | ẓreg aɣbalu]

Mi d-yuɣal ɣer Pulunya, Kopernik yuɣal d akanunik (chanoine) deg teknisa n Frauenburg (ass-a Frombork). Ɣas akken ass-a yettwassen meḥsub kan s tesnallunt, tudert-is takkullast tella teččur d leqdic adeblan d tsertit. Yexdem d amessuj i ɛemmi-s d yimeqqranen-nniḍen n teknisa, yerna yella d amaswaḍ ɣef yigran d wakalen n temnaḍt. Itekki daɣen deg yisquma n tsertit yerna yesbadu-d ilugan imaynuten i tdamsa d uṣerref n tedrimt. D netta i d-yuran aḍris ɣef wazal n tedrimt anda i d-yessegza amek i d-yettili uɣelluy n wazal n yidrimen n wureɣ d lfeṭṭa mi ara sen-rnun asexleḍ n tangiwin n dir, ayen i d-yefkan lsas i wayen yettwassnen ass-a s "Ulugen n Gresham-Copernicus".

Iseggasen Ineggura d Tmuɣli i d-Ibeddlen Ameɣraḍ

[ẓreg | ẓreg aɣbalu]

Kopernik yeṭṭef aṭas n wakud, ahat ugar n snat n tmerwin n yiseggasen, akken ad yekfu adlis-is ameqqran "De revolutionibus orbium coelestium" (Ɣef tuzzya n tɣawsiwin n yigenni). Yella yuggad ad t-id-ssuffɣen yimdanen d aḍris n ddel neɣ ad yesker aṭas n lmeḥnat sɣur taglizt imi tikta-s llan mgal tamuɣli tasɣanant yettwaqeblen di tallit-nni, i yellan iwala belli amdan d tagnit-is d nutni i izgan di tlemmast n txelqit. D yiwen n wulmad-is amectuḥ, i d-yusan seg tmurt n Lalman, isem-is Georg Joachim Rheticus, i t-iḥettmen yerna isebɣes-it ad d-yessufeɣ amahil-is ɣer tafat. Rheticus yella yettɛawan Kopernik deg yiseggasen-is ineggura, yerna d netta i d-yessufɣen aḍris imezwer "Narratio Prima" i d-yemmeslayen ɣef teẓri-ya uqbel ad d-yeffeɣ wedlis agejdan akken ad iwali amek ara t-qeblen yimdanen.

Deg taggara, Kopernik yeqbel ad d-yessufeɣ adlis-is akken ad d-yeglu s tegrawla tasnallanit i d-ixeddem. Ɣef leḥsab n umezruy, Kopernik i yellan yewweḍ-it waṭṭan yerna yeɣli-d fell-as waddad n twaɣit, yewweḍ-it-id wammud amezwaru n wedlis-is i d-yeffɣen seg tenzagt n teẓrigin deg wass i deg yemmut, deg 24 mayyu 1543. Yettwamḍel deg teglizt n Frombork, yerna isem-is yeqqim d azamul n tebɣest deg unadi n tidet. D ayen i t-yerran d yiwen gar yigelliden n tussna tatrart, i d-yeslulen tikti i d-yewwin abeddel lqayen deg tmuɣli n umdan ɣer tallunt d wamek i iqebbel aselken asnakti ɣef tikta tiqburin.

Leqdic Agejdan: Tiẓri n Tlemmast n Tfukt

[ẓreg | ẓreg aɣbalu]

Send(Uqbel) Kopernik, amdan yella yettamen s teẓri n Baṭlimus (Ptolémée), i d-yennan belli Tagnit ur tettembiwil ara, d nettat i d amas n umeɣraḍ, yerna d yitran d tfukt(iṭṭij) i d-yettezzin fell-as. Tiẓri-ya tebna ɣef lsas asɣanan d uẓeɣẓen aqbur.

Kopernik ibeddel tamuɣli-ya s umudem amaynut, yebnan ɣef tɣawsiwin-a:

  1. Tafukt di Tlemmast: Tagnit mačči d talemmast n umeɣraḍ, maca d Tafukt i d-izgan di tlemmast.
  2. Tuzzya ɣef ugellus: Tagnit tettezzi ɣef ugellus-is aratak yal 24 n yisragen, d ayen i d-yettakkan ass d yiḍ.
  3. Tuzzya ɣef Tfukt: Tagnit d yimtiwgen-nniḍen tezzin ɣef Tfukt deg yiwet n tuzzya. Arured-nsen yemgarad ɣef leḥsab n wanmeggag yellan gar-asen d Tfukt.
  4. Amussu arudam n yitran: Amussu-nni i nettwali deg yigenni n yitran d tfukt, d amussu i d-yekkan seg umussu n Tagnit s timmad-is (marur n tmuɣli).

Aḍris-is agejdan i deg d-yessegza ayagi d adlis-nni ameqqran "De revolutionibus orbium coelestium" (Ɣef tuzzya n tɣawsiwin n yigenni), i d-yeffɣen deg useggas n 1543, akken kan yemmut.

Asileɣ d Tuffut deg Tdamsa

[ẓreg | ẓreg aɣbalu]

Kopernik yella daɣen d amusnaw meqqren deg taɣult n tdamsa. Yefka-d tamuɣli-s ɣef tsiḍent d tedrimt. Yessufeɣ-d yiwen n ulugen i yettwassnen ass-a s "Alugen n Gresham-Copernicus". Ulugen-a yeqqar-d: "Idrimen n dir ssufuɣen idrimen yelhan seg wulzuzen" . Isefhem-d amek i d-yettili uɣelluy n wazal n tedrimt mi ara yili usexleḍ di tanga i s d-ttwaxedmen yidrimen (amedya: asexleḍ n nneḥas deg wureɣ neɣ lfeṭṭa), ayen yettawin ɣer urured n lexlaṣ s tedrimt n dir, ma d tadrimt yelhan ad t-iffren umdan.

Tigrawla Takupernikit d Wazal-is

[ẓreg | ẓreg aɣbalu]

Tamuɣli n Kopernik ur tbeddel ara kan aselken n tesnakt d tfizikt, maca tessaweḍ ɣer "Tegrawla Takupernikit" i d-yewwin abeddel ameqqran di tfalsafit d uẓeɣẓen amdan.

  • Asemdu ɣef Tussna: Lsas i d-yefka yeldi abrid i yimusnawen am Galileo Galilei (i d-yesnernan tisellit s utiliskup), Johannes Kepler (i d-yufan alugen n tuzzya taglawayt/elliptique n yimtiwgen), d Isaac Newton (i d-isbedden tiẓri n teldayt).
  • Asemdu ɣef Talsa: Tikti n Kopernik tekkes amdan seg tlemmast n txelqit, terra-t d amur amecṭuḥ deg tallunt meqqren. Ayagi yesnekna ula d isudaf n tmezgida di lweqt-nni, imi tiẓri-s tella mgal wayen i uɣen tannumi ttamnen yis.

Nikola Kopernik yegga-d aḥric ameqqran di tussna s tebɣest-is deg ubeddel n uẓeɣẓen amensay. Ayen i d-yewwi yella d asenɛet belli asmuqel n igenni ilaq ad yebnu ɣef tesnakt d uselken, mačči kan ɣef tikta tiqburin. D netta i d asalay amezwaru n tfizikt tatrart i ɣ-d-yessekcamen ɣer tmuɣli tusnant n tallunt d umeɣraḍ.

Tamselyut

[ẓreg | ẓreg aɣbalu]