Masuna

Si Wikipedia, tasanayt tilellit.

Masuna neɣ Massunas ( 508–535) yella d amaziɣ i yeddren deg temnaḍt i yellan tura deg umalu n tmurt n Lezzayer , nnan-d fella-s belli yella d amasiḥi , yegled tagelda n yiuriyen d yirumaniyen deg tmanaɣt-is i ɣef tebna tgelda Altafa i yellan tura deg Tyaret di temnaḍt n Tlemsan di lezzayer n wassa  , yuwi-d timunent n tmurt-is imi yexdem nnfaq akked yiwindaliyen . Yeddukel ugellid masuna d umenkad arumani n utaram Justinyan , yella ɣer tama-s deg yimenɣi-ines mgal yiwindaliyen deg 533 akked kra n yiderman imaziɣen nniḍen . Mi yegled akk iderman n Muretanya uɣen-as awal .

Tagelda[ẓreg | ẓreg aɣbalu]

Masuna d agellid amezzwaru n tgelda n yimuriyen d yirumaniyen , yiwet n tgelda tamaziɣt  id-yusan deg wanda i tella n Muretanya taqeyṣrit zik nni , i yellan s ddaw n uḥuddu n umenkud arumani n utaram , macc akken i llant tgeldatin timaziɣin nniḍen ,tagelda n yimuriyen d yirumaniyen tezger tilisa id-yeǧǧa umenkud arumani , tekcem timura leɛmer ɛeddan fella-sent yirumaniyen , nnessen-it s yiwet n tira deg yiwet n tira deg altafa ( ass-a d Wlad Mimun deg temnaḍt n Wehran ) deg 508 AT i deg id-yenna ɣef yiman-is Rex gentium Maurorum et Romanorum " Agellid n yigduden arumani d umuri " . Iban belli yella yesɛa Alafa imi tella d tagelda n yigelliden id-yusan s deffir-s , daɣen llant snat n temdinin nniḍen i yellan ɣer tama n Altafa : Kastra Sifiryana d Safar , nnan-d yimusnawen n umezruy belli tella zik timezgida tameqqrant deg kastra Sifiryana ( iban belli Kastra Sifiryana tella tesɛa azal ameqqran deg tgelda agi deg tasutin tilemmasin )

assaɣen d umenkud arumani n utaram[ẓreg | ẓreg aɣbalu]

Yenna-d umusnaw n umezruy Brukubyus belli yella yiwen n ugellid amaziɣ qqaren-as Masunas , iban d netta i d Masuna , yexdemassaɣen d umenkud arumani n utaramdeg yiseggasen n 530 , yeddukel yid-sen mgal yimenɣi-ines akked yiwindaliyen deg nnfaq awindali . Masuna d yiwen seg yigelliden imaziɣen i yeddan s talwit akked Bilaryus n umenkud arumani n utaram , ssutren-asen-d , taɛeṣṣabt n uẓref ,aɛekkaz s uẓref yesɛan ciṭ n wureɣ , takebbuḍt d usebbaḍ yettwaruccen s wureɣ .

Mi ɣlin yiwindaliyen , yekcem-d umenkud arumani n utaram ɣer Tefriqt n Ugafa , bdan yinembaḍen ibizenṭiyen n temnaḍt ttafen tizɣenin mgal yimezdaɣ iɣelnawen d yiderman imaziɣen . Awanek n Bizasina i tent-yuɣen aṭas iimi zgan keččmen-t hudden adgen i ttilin yiqeddacen n umenkud abizenṭi , nɣan inembaḍen-is , anembaḍ Sliman yecxdem snat n tuffɣiwin mgal imezdaɣ iɣelnawen , yesseɣli tigrawliwin n yimaziɣen . Imaziɣen umi yeɣlin , rewlen ɣer temnaḍt n Numidya , anda i yella Yudas agellid n Awras .

Masuna d ugellid amaziɣ n Muretanya tasṭayfit n zik nni , Urtyas nnan-as i Sliman ad yeḍfer igrawliwen ɣer temnaḍt n Numidya , yexdem annect-nni , ur yennuɣ) ara akked Yudas deg yiwet n tnegluft maca ur yefki ara laman i wid ukkud yeddukel , yebna aṭas n wagazen yettwaḥeṣṣnen ɣef akk tilisa yellan gar Bizasina d Numidya .