Ferruǧa Sudad

Si Wikipedia, tasanayt tilellit.

Ferruǧa Sudad d yiwet tmedyazt taqbaylit, d tameɣnast af tutlayt n tmaziɣt. Tlul di 17 meɣres 1934 di taddart n At Lqayed, ddaw udrar n ǧerǧer di lɛerc At sedqa di tama Iwaḍiyen d Wegni Geǧran. Am tilawin n leqbayel n talit irumyen, ur i ttidiṣaḥ ad tekcem ar uɣerbaz. Lamaana aɣerbaz n dunit tezmer ad teselmed aṭas i medden imi tilufa ik 3eddan fellas mačči d yiwet : tamettant n gmas Ramḍan di trad mgal Franṣa (1954-1962), tamettant n gmas wayet Amar di yiwet n laksida n tkarust deg segwas 1993, lehlak n wergaz-is d acḥal isegwasen armi d tmettant-is deg 1985.

Anecta yakw ig ɛeddan fellas, Ferruǧa Sudad tsuqlit-id ar isefra. Aṭas isental (sujets) af ayen i-t-sefra, gar asen: trad mgal irumyen, af watmaten-is imuten, af wargaz-is, tidyanin n tefsut tabarkant di tmurt n leqbayel (2001), af inig (lɣwerba) n leqbayel, tilufa n twaculin s umata. Tebda tamedyazt asmi tesɛa 24 isegasen, mi yemut kan gma-s Remḍan deg 1958. D tilufa n ddunit, akw d umenɣi af izerfan n wemdan d tutlayt tamaziɣt, d anecta yakw id yibwin Ferruǧa Sudad s anar isefra.

AYEN YEDRAN DI TMURT, IBRIR 2001[ẓreg | ẓreg aɣbalu]

Tidyanin n tefsut tabarkant i yebdan di tagara n ibrir (kuzyur) 2001 ar nant i Ferruǧa Sudad afud amuqwran i waken a ttkemel deg mecwar n tmedyazt. Imi anect-nni iqerḥitt nezeh, aken yakw iqreḥ iqbayliyen, u yal amdan isɛan ul. Asmi id ḍrant tidyanin agi, yufatt lḥal di tmurt n Kanada di Marikan ugafa, ar yellis. Din t-tteka di yal temesbanit id yellan din sɣur leqbayel, ama di tɣimant n Muriyal neɣ tin n Uṭawa, tamanaɣt n Kanada. Illa wanda teṭef ula d asawaḍ i waken ad sebgen urfan-is s isefra i texdem ilmend n tedyanin agi n tefsut tabarkant. A tnan kra isefra i texdem ilmend n tefsut tabarkant:

Ayen yeḍran di tmura

Yettru wul tejreh tasa
ɣef ayen yedran di tmura
I yenɣan ay ilmezyen
mazal ur zwijen ara
Nɣan-ten ɣef Tmaziɣt
d nnif mačči t-takwerda
I tkkerm a nemwafaq
akken i nxedm i Franṣa
Immut umelyun d nnefs
am akken ur tt-id ḥerren ara
Ččan-ts igad ur neklal
d lḥecma ur as-daren ara
Assa mi d-dehren lumur
arwan akkw lejnas taḍsa
Kkert a wid i zewren
ad a-ɣ-d tessuksem
an idir deg lḥerma

Nettwaḥqer

Yettru wul yugi ad yesber,
ay atma netswaḥqer
kul ass fell-aɣ d amenɣi
Ig mmuten ay ilmezyen
adim yeɣleb leḥmali
Mmuten akkw ɣef Tmaziɣt
tin frren si zik-nni
ɣurwat ayetma att-feclem
s lkuraj a-tt-id nawi
Wi mmuten ad-as yaafu
degw mezruy ad immmerki
A lxir llan yergazen
i-ɣ-tt-id yeskweflan
itij-is ad yeflali
ɣurwet ay atma att wexrem
idim yeḥwaj tilelli

Ḥkemn-aɣ-tt Waɛraben

Yettru wul atah yehzen
rrzaget ula d lmakla
Lzayer ats-an tennehwel
s idamen i-ts-id nhella
Hkmmen-aneɣ-ts Waa3raben
kkesen-aɣ ula d llu$a
Kkren-d warraw n lefhul
ur nqebil lbatel amma
I yenɣan degg lmezyen
kul adrum degs rraawa
Attrunt akkw tyemmatin
ɣef arrac i-d nrebba
Arraw nkwent d imjuhad
isem-nsen di lmunima
Tamaziɣt tura tedhar
slan yis lejnas merra
Kkert argaz tamettut
nuɣ tanumi d lgirra
Nekkweni yakkw s Imaziɣen
a nebnu Lzayer uzekka

Lɛaslama s lɣaci

Asefru agi tewit-id Ferruǧa Sudad asmi i teḥder i tikelt tamezwaru di yiwet n tmesbanit di Kanada deg yunyu (sedyur) 2001.

Lɛaslama s lɣaci
aqrur argaz tamettut
Nussa-d an su$ ger lejnas
ɣef ayen ay derrun di tmurt
I yen$an ay ilmezyen
a-ten tsseggiden am lhut
Ccan izerfan nneɣ
ugin a-ɣ ldin tappurt
Kkert akkw s Imaziɣen
an n3iwen argaz tameṭut

Aṭas i mazal gnen

Ferruǧa Sudad imi twala amek leqbayel gan afus deg fus di yakw timesbaniyin id yellan di Kanada akw d lwilayat n marikan ugafa (USA) di 2001, texdem-ed yiwen usefru af wanecta.

La cennuɣ ssefrayeɣ
ay atma helkaɣ
atas i mazal ttsen
Ferqen yakkw d ikabaren
mazal ur faqen
hed ur yeppwid ɣer lebɣ-is
I teyyem an-neddukel
amar a-ɣ-d idher yixef-is
A nennaɣ ɣef Tmaziɣt
di lka$ed ig cbeh yisem-is
Nekkweni d arraw n Lzayer
yal w'ad yili s lqedr-is

Iɣriben

Asefru agi d tajmilit i texdem Ferruǧa Sudad i leqbayel i gellan berra n tmurt, af uqedcen nsen af tmaziɣt akw d izerfan n weɣref aqbayli.

Ad cekreɣ yakkw iɣriben
wigad iklalen
at nnif t-tsirugza
A tsnaɣen yakkw gef Tmaziɣt
tin i fren macci d kra
Fren-ts ay atma d leqrun
wehmaɣ d acu i d sebba
Nudan-ts-id wigad yeɣran
sfaqayen di laama
Mi ten-zran nitenni a-ten-nɣen
qqaren-aɣ d laksida
Ma tura nfaq a ddewla
ɣas d ameksa di lexla
Tamaziɣt a-ts-id nawi
ɣas tegwraya-ɣ-d ccama

LɣWERBA D IɣEBLAN N TWACULT[ẓreg | ẓreg aɣbalu]

Ferruǧa Sudad tsufri s tmettant n Yemma-s, , n wergaz-is, n sin n watmaten-is, n mis awḥid. T rebbad u tsekred krad (3) n tullas. Deg 1985, argaz d win i t sɛeda 28 isegwasen yebweḍ tisureft n yakuc. Mraw yan (11) isegwasen ar zdat, yellis tamecṭuḥt tuneg ar tmurt n Kanada. Anecta iǧad degs aṭas n leḥzen imi d nettat i gellan d amwanes-is deg uxxam acku snat nniden yufad lḥal fɣent zewǧent. Af tilufa agi yakw n ddunit: lɣwerba, iminig n yellis, tamettant n wergaz-is, d ttin n yemas, atg., tebbwid fellasen isefra, atnan kra seg sen:

Lɣwerba

A trruɣ imeṭi d arqaq
ay atma ḥed ur izri
ɣef nekk i nyejjan tamurt
ansakken i-d nefruri
Nesrafɣ-ed yakkw am leḍyur
ɣer tmurt n lberrani
Nejja-n imawlan a ttrun
nfurq-ed mebla lebɣi
Rrekba-ynu di rrubyan
deg genwan la tettɛelli
Tarusi-w di Kanada
ufiɣ-d ljens llɛali
La ttnadiɣ ɣef Leqbayel
i wakken ad nemḥami
ɣas s iwleɣ-as i yemma
di lxiḍ ulac awali
ṭhella di ddaɛwa lxir
am assa ad nwelli

Tafsut Imaziɣen di Kanada

ɣef Tmurt n Kanada
ɣef yekkat wedfel yeqwa
Tebbwi-d irgazen akkw yeɣran
tudrin ula d acemma
ǧǧan-en imawlan a ttrun
i twaɛred a bettu n tasa
Kanada xdem-asen lxir
tefked-asen yakkw lqima
Assa t-tameɣra t-tmaziɣt
a-tt-id-afen i neggura
Azul siwd-it i yeɣriben
akken ma llan s ljemla

Asefru id iteddun af wasmi i temut yemma-s n Ferruǧa Sudad. Mi tekcem yemma-s ar ṣbiṭar n Tizi Wezzu, azekka-nni tesewjad i wakken a tterzu fell-as ar ṣbiṭar. Tekred af 5 n tifawin (ṣbeḥ) i waken ad taweḍ zik ar Iwaḍiyen, azal n 5km si taddart-is, s wanda lkiran (Bus) ttruhun ar Tizi Wezzu. Ihi tebbweḍ uqbel lawan s waṭas, tella tettraǧu, s wayen yakw i yasdeqḍa i yemma-s. Yufad lḥal tella temut, u srabes n ṣbiṭar sawḍen isalen (lexbar) ar taddart-is af tmettant-is mebla ma tezra yell-is Ferruǧa i tt-ittrajun di berra d acḥal n swaya. Anecta ijjad degs aṭas n later, ladɣa ayen id yernan mačči d yiwet: tazwara tawacult ilaq ad taf iman-is aṣenduq. Mi ruḥen a t idqelben uɣalend, yufad lḥal, ixedamen ay zemlen (signer) tawafɣa n tmerḥumt fɣen. Isyin akin anwa ara yzemlen, armi bessif i tuffa. Imir-en akin, nnan asen belli ulac takaruct n Ambulans a yawin tamerḥumt. Tara tmara tawacult a-tt-tawi di tkarust menwala. Anecta yak tebbwid fell-as asefru, atan:

Ass n tlata taṣebhit[ẓreg | ẓreg aɣbalu]

Ass n tlata taṣebhit
S zzerb ay bdiɣ tikli
Abrid ɣer Tizi Wezzu
I yemma a-tt-id nwali
I yeqdiɣ dgem a lerbaḥ
Rjiɣ tabbwurt a tteldi
Atah yussa-d Nnasser (d yiwen si twacult-is)
Yemma-m nusa-d a-tt-nawi
Ufiɣ-tt-in ggew frijidir
Tasa-w a medden tetti
Mi-tt-id rriɣ s asenduq
I wbulis ad yestenyi
Lukan di yella gma (gma-s yuffat lḥal di Franṣa)
Assen, ad yeqdec fell-i
A win i-d yuznen faruq
Ṣebri-yi ula d nekkini

Assagi ggujlent tulas[ẓreg | ẓreg aɣbalu]

A yemma tettru lhara-w
walaɣ-tt thud ɣer lsas
Ayemma tettru tmurt-iw
yesgem uberbur fell-as
Fell-ak ay izem ahedday
anida yɣab uɣilas
Iɣab ɣer ddaw wakal
anwa i-ɣ-d-ijja d ɛassas
Ɛawent-aɣ deg mettawen
assagi ggujlent tullas

Asefru id iteddun af tmettant n wegaz-is Lemsawd.

Asmi yemmut Lemsawd

Asmi yemmut Lemsawd
ɣileɣ ur yi-rzi wara
Ziɣ laɛnayt-is t-tameqwrant
iḥebs-iyi di lɛama
Wa yusa-d ad-iy-iwret
wa yqerbiyi-d tilisa
Tɣad-iyi ǧeǧǧiga (d yell-is)
tɛarq-as ula d leqraya
Mi tebbwed meskint s axxam
ur idri ula d acemma
Gguleɣ jmaɛ liman
ur ǧǧiɣ ddaɛwa akka
Tabbwurt n craa ar tt-ldiɣ
d bab-as n medden merra

"Imawlan" is a tribute to the poet's parents. The metaphor as male and female partridge is recurrent in Kabyle poetry and symbolizes beauty.

Imawlan: iferraǧ d tsekkurt

La ttaznen medden leḍyur
nekk ay yuzneɣ t-tasarut
Tarusi-inem timeqbert
amendar ma yi-ldin tabbwurt
Ad zraɣ yakkw imawlan-iw
ay iferraǧ d tsekkurt
ɣilen medden di ten-ttuɣ
mara ttrusuɣ taqendurt

LGIRRA N LZAYER & LMUT[ẓreg | ẓreg aɣbalu]

Akend nenna Ferruǧa Sudad tlul deg 1934 d akud asmi i llan i Franṣiyen di tmurt irumyen. Tesɛa aṭas n teḥkayin af traḍ mgal irumyen agi. Ura d tettat tetteka, tefkad amur-is. Amek yakw i tuder i traḍ, teḥkat-id di kra isefra. Atnan kra degsen:

Amǧahed

ɣurwat a medden a ttewtem
mara ttruɣ taaderm-iyi
Segw asmi yemmut Remḍan (d gma-s n tmedyazt, nɣant irumyen di 1958)
a win aazizen felli
Mi tebbwin Irumiyen
slqid i t-urzen
abaden a-sen-d iqerri
Bbwin-t-id s Agweni Ggeɣran
i lqebtan ac' aa yini
Lqwebtan ihkem-as s lmut
ata yetti d Baladi (d isem n yiwen umǧahed si taddart At Lqayed)
Mi t-erran ar Bwa ɛemmar (d yiwen umkan ttama n Agweni Ggeɣran)
i bedd d nnadar
ǧǧan-t d ayadir iɣli
Mi yensa din id d was
ur t-zri yemmas
i trum awi saan izri
Ur immut ḥed mertayen
mi-ɣ-d yusa d akuli
Yusa-d ibeddel ṣṣifa
d aksum idda-d claxi
A Rebbi ṣebber yemma
di tasa-s maa d-tidesmkti

Awi snen ad yessefru

Awi snen ad yessefru
maan' a-ten-id yessemɣer
Ad yecnu izlan aṭas
ad yesseddu Bwa ɛemmer
ɣef Remḍan d Belqacem
din iɣ-d mmuten
la nettru nug' a neṣber
I wasmi yella Rabaḥ (d amǧahed i ttili-yas i tmedyazt)
degw zal i-sen-d yerra ttar
Ig ldi dgem a lminat
ikumya ttin d aɣebbar
Ibbwed-anaɣ-d lexbar immut
ilaq leḥzen d leqhar
A Rebbi ḥerz Nnaṣer-is
amkkan-is ad a-ɣ-t yaɛmer

Ur neqbil ara

Asefru yagi n yiwet n tmettut i sittilin i tmedyazt Ferruǧa Sudad, isem-is Faṭima n At Musa, umi d cfa fell-as. Atan ihi:

Ass n ssebt mi nennejmaa
qila sbaa meyya
nennad amarci ger at laxart
Nebbwi-d arrac mezziyen
d imɣaren yedreɣlen
ma tsaam dnub a luma
Yekr-ed gma ad yetterǧem
d lfesyan yewhem
s walen-is i-d ismexwyaa
Inna-yas ma d aman ɣer Tlata
ur neqbil ara
ḥekkayt a tmudem lkura
Ma nedder d yir tudert
ma nemmut t-tin ay nebɣa
Alxir llan yergazen
i daɣ-d yessuksen
an idir deg lḥerma

Tilizri n BRTV[ẓreg | ẓreg aɣbalu]

Kemini a BRTV, a ruḥ n medden yakw ttirni
Alxir llan yargazen i-ɣ-dixedmen BRTV
Tekseḍ lxiq i lɣaci, am amɣar, am ilemzi
Slam af ixedamen i sittilin di latili
Ilaq ayetma attnaawen a tteǧiǧeg a ttenerni
Sekenaɣ-d inazuren, nemyusan yakw d lɣaci
I tarwid di dawa n lxir seg imɣaren n zik nni.
Kemini a BRTV agur deg-geni yaɛlan
Tefkid-d tiziri s nnur, wala-mken di mkul amkan
Txedmed aneɣ-d latili, nfehm-as melba tarǧman
Skednaɣ-d iɣriben farḥen leḥbab d-imawlan
Skednaɣ-d timura fiḥel ma yunadet uḍar
BRTV d adrar lwiz, tuklaled akem i-d-n ceker.

Tamselyut[ẓreg | ẓreg aɣbalu]